Herrestad säteri
"Låt mig berätta om en dröm jag hade. Över utsikten framför huset välvde sig ett skönt tempelvalv så att Herrestad var inneslutet om i en kyrka. En präst stod i det hela och sa: "Här har vi den allra vackraste kyrkan!" Drömmen gjorde mig så glad med tanke på att Herrestad verkligen är en kyrka.
"Herrestad är det jordiska pund som Herren lagt i mina händer att förvalta. Han begär räkenskap inte som om det vore mitt utan hans"
Herrestad som det såg ut på mormors tid.
Herrestad säteri
Herrestad säteri i Kärda socken 1 mil väster om Värnamo inköptes 1811 genom mormors svåger Baron Fredrik Rappe boende på Vartorp i Söraby socken, två mil norr om Växjö. Han var sedan 1799 gift med hennes yngre syster Elise. Ägandet övergick år 1813 till mormor och hennes make som, enligt Kärda församlings inflyttningslängd, anlände till Kärda samma år. Gården hade ett vackert läge på en liten höjd sydväst om Herrestadssjön med en egen ö. Första intrycket var ändå en besvikelse över huvudbyggnadens förfallna skick. Paret började genast en renovering av huset och tillbyggnad av flyglar.
Över utsikten framför huset välvde sig ett skönt tempelvalv
så att Herrestad var inneslutet som i en kyrka.
Herrens Herrestad
Hon verkar ha fått ett gudomligt tilltal när det gäller Herrestad.
Hon formulerar sig i en bön för sitt hus ”Herre vaka över mitt hus dag och natt, över den plats om vilken du har sagt, mitt namn ska vara där”
Man kan faktiskt säga att Herrens namn var där före henne i Herrens stad. Hon skriver en gång ”mitt Herrestad” men rättar sig genast. Det ska vara "Herrens Herrestad". Herrestad var en gudstjänstlokal, den vackra naturen ett tempel kunde hon säga.
Hon upplevde starka intryck i sitt inre om att Herrestad kunde bli till mångas välsignelse "när Guds barn får ställa och styra där. Hon och hennes make tycks ha varit eniga i detta uppdrag. De skulle vara en plats där andra kunde beredas glädje. En plats där Guds barn kunde utbyta tankar. Hon ville inte ha finare i sitt hus än att den fattigaste torpare skulle kunna komma in där likväl som den rikaste och förnämsta gästen.
Herrestads vackra natur
Mormor kom verkligen att älska sitt Herrestad och att ströva omkring dess vackra omgivning. Där kändes Gud mycket nära och hon manades till innerlig bön. Hon menade att naturen var given för att tala till oss människor i liknelser. Strömmar, blommor månen solen allt förklarar nådens ordning för människorna. Även vilden som inte kan läsa förstår för att han känner naturen.
Hon och fosterdottern Emmy hade sina utvalda vackra platser som de tillsammans brukade besöka. I oktober 1839 i samband med Emmys födelsedag bröts en stor björk ner vid hennes kära Herrestad och mormor skriver "O, vad det knakade, även i hjärtat! Svaga hjärta, vad du ändå hänger fast vid detta jordiska!" (Dagboken 2/10 1839) Det var också Emmy som gick med henne på en promenad till Hörda när de rimfrostbeklädda björkarna gjorde ett starkt intryck där de stod mot den blå himlen. De stod där vitklädda som andeväsen och deras bild mot den blå himlen verkade mäktigt på oss. Det hela var som en förklaring på hur skön himlen en gång blir för oss.(Dagboken 14/1 1840)
Ett fönster mot himlen
En missionsafton överraskades de av en vänlig men objuden predikant. Det var månen som gick upp och speglade sig övernaturligt vackert i Herrestadssjön som låg stilla.
Mormor citerar en bland folket ”se där se vårt underbara Herrestad, en hydda med fönster direkt mot himmelen”.
Det passade mormor om Herrestad fick vara ett fönster mot himmelen.
Fördjupning
Ögonvittne
Byggnad
|
Herrestad vid mormor tid
Herrestad beläget i
-
Kärda Socken
-
Östbo Härad
-
Jönköpings län
-
Småland
-
Sverige
Mormors lindallé
Herrestads husbönder under mormors tid.
-
Johann Philip Petersen
-
Carl Rappe
-
Moberg
-
Wilhelm Rappe
En vanlig dag på Herrestad under mormors tid.
-
Mormor steg upp tidigt
-
Kl. 7.00 morgonbön på hennes sängkammare för de som skulle ut på arbete.
-
Kl.9.00 Frukost och kaffe i förmaket.
-
Efter det ordinarie morgonbön. de som kunde kom in till bön.
-
Förmiddagen tillbringade mormor på sitt rum med räkningar, breväxling och övrig administration.
-
Kl.13.00 Middag
-
Efter det gick mormor till sitt rum för att vila.
-
Kl.16.00 Kaffe.
-
Efter kaffet brukade mormor läsa ett stycke högt ur Scrivers själaskatt. Meddela något ur ett brev. Dela med sig av sina erfarenheter.
|