Mormor esteten
Ack, hur skönt är det dock på denna jorden, då Gud låter oss njuta av all dess prakt. Det är en njutning, renast av alla jordiska njutningar, därför att den icke så som så många andra slag tillsluter himlen utan tvärtom öppnar den. Är vår ställning till Gud i naturen av den rätta sorten, så ska naturen föra våra tankar till den himmelska prakten. (Dagboken 24/10 1841)
Saknar idealKommen från ett hem som hade allt materiellt som fanns att erbjuda så saknade Emilie ändå något. Det tycks som om familjelyckan aldrig riktigt infunnit sig i hennes föräldrarhem. Efter att ha blivit placerad i fröken Gütschows flickhem började hon söka idealen. Tillsammans med sin lärarinna Amalie von Herder, som var syster till författaren och poeten J.G. Herder, gjorde hon en överrenskommelse. De två förband sig att leva sitt liv rent och obesmittat. Hon fick en god uppfostran och en fin undervisning på flickhemmet med bl.a. elva olika teologiekandidater i religion som var och en förklarede sitt eget system men ingen utgick ifrån bibeln. Estetiskt intresseSom nyförlovad flyttade hon till svärföräldraranas hem. Där fanns en gammal kakelugn. På dess plattor var bilder målade ur den bibliska historien. Dessa bilder facinerade henne men hon förstod dem inte. Emilie fann snart ett gemensamt estetiskt intresse med sin make och umgicks under tiden i Hamburg med lärda och konstnärliga människor. Det var tidningsmän, bokförläggare, författare och konstnärer och som värdinna i det Petersenska hemmet visade hon god smak. KlassvandringenNär de lämnade societeten i Hamburg och kom till Herrestad hade förstås den platsen inte samma sociala liv att erbjuda. Tvärt om fann dom där en misär som chockade dem och mangårdsbyggnaden var inte i det skick de hade förväntat sig. Det började med en besvikelse och mormor skriver att hela socknen är en tiggarkolonie. Naturen blir en väg till Guds tankarEfter ankomsten till Herrestad följde en tid av arbeta och upprustning av gården. Något som kanske skingrar och håller tillbaka tankar av främlingskap och m.m. som omställningen säkert innebar. Efter en tid när det nödvändiga är gjort infinner sig säkert hemlängtan och känslor av ensamhet. Då börjar Emilie vandra omkring i Herrestads vackra omgivning. Där finner hon sina smultronställen. Där möter hon Gud och förstår hans tankar. Naturen blir en ingång i evangeliet och hon blir vad man kan kalla en naturevangelist. Promenader i naturen gjorde hon så länge hon orkade. På äldre dagar så blev det naturligtvis svårare men hon längtade efter dessa promenader och på slutet använde hon en rullstol. Sjuttiofem år gammal skriver hon i dagboken. Jag längtade så efter en promenad utåt ängarna och företog den också. Men fråga är, om det var klokt. Mitt onda knä började värka, och det var med knapp nöd jag kom hem.
|
Estetiska favoriter i Hamburg.
Estetiska favoriter i Herrestad.Mormor om...
Lovstenar
Mormor naturevangelistenNaturen, Guds predikanAllt är givet sonen, även naturens rike, för att därom tala till oss i liknelse: strömmar, blommor, månen, solen, allt, allt förklarar nådens ordning för oss människor. Vilden känner naturen. Han kan ej tala, kan ej läsa Guds ord, men när missionären kommer och talar med honom genom liknelse, så kan han förstå honom. (Dagboken 9/8 1840) Guds nådIdag har vi regn och åskväder. När jag tänker på gårdagens ljusa och strålande väder, så står den för mig som en bild av Guds nåd. Den som begagnar sig av en sådan dag får sitt hjärtas lador fulla av Guds välsignelse. Den som ej begagnar sig av den förlorar mycket. (Dagboken 1/8 1848)
|