Skolan

"skolan är en kristendomsskola och min salig Petersens sista verk, som jag sköter, putsar, vårdar, smeker så mycket jag kan."
(Mormor i brev till Pauline Westdahl 21/4 1837.)

Skolan hade en speciell plats i mormors hjärta. Det var ju hennes älskade makes initiativ.
Det var glädjestunder för henne när hon hade möjlighet att göra ett besök.

Skolan på Berget

Skolan etablerades 1833 och en skolbyggnad uppfördes på torpet Norra Berg 3-4 kilometer norr om Herrestads gård. Den startades på initiativ av mormors make Johann Philipp Petersen och invigdes på hösten av komminister Johan Fredrik Ydström .
Bakgrunden var den stora vidskepelse men också sociala misär och fattigdom som fanns i trakterna. Den andliga okunnigheten var också ett skäl för om man skulle "kunna tillgodogöra sig den Heliga skrift så måste man lära sig att läsa" som mormor sa. Helt klart var att kristendoms undervisningen var en viktig del och syftade till att väcka barnen till en tro på Gud.
Alla dagar började med morgonbön med efterföljande bibelläsning och slutade också med bön. Annars hade läsning, skrivning och räkning högsta prioritet. Man läste också historia och geografi samt de första grunderna i fysik och astronomi. Maken dog emellertid 1835 men före det undertecknade han ett reglemente den 24 maj 1834 och kort innan sin död ett testamente för Herrestads skola, daterat 19 februari 1835 där ägaren till Herrestads gods ansvarar ekonomiskt för skolan i everdelig tid. Skolan som från början var avsedd för godsets barn utvecklades sen av mormor till att omfatta barn från närgränsande socknar men också från mer avlägsna håll. Lärarna vid skolan skulle ha en "oskrymtad Gudsfruktan och en värdig vandel" och hade som uppgift att "leda både föräldrar som barn till livets källa". Skolåret bestod av två terminer och den första terminen för barn i åldern 7-9 år började den 1 maj och pågick till oktober månads slut. Den andra terminen var för barn i åldern 10-15 år och började den 1 november till slutet av april. Om några föräldrar undanhöll sina barn från skolan skulle läraren anmäla detta till skolans styresman. Vid varje termins slut höll man examen och det var högtidsdagar på Herrestad. Då skulle helst någon av församlingens präster närvara och de föräldrar som ville. Barnen skulle vara högtidsklädda och till de flitigaste barnen utdelades böcker, helst biblar och nya testamenten. Examen skedde under mormors tid på julaftonen samt hennes födelsedag den 15 juli.

Herrestadsmötet 2007
Examen var på julaftonen och mormors födelsedag den 15 juli. Då fick föräldrarna också närvara.

Barnen fick inte bara utbildning utan också mat och kläder under terminen. Därför utvecklade skolan också till att omfatta en räddningsskola 1844 för barn med mycket svåra hemförhållanden som fungerade som ett internat. Bergets skola övergick 1873 från privat till folkskola och fanns kvar ända till 1954 då den lades ner efter 120 års verksamhet.

Slöjdskola

Det uppdagades också ett behov att utbilda barnen i hantverk och handarbete. Den första syslöjdsläraren mormor anställde var en handikappad flicka som hette Anna. Hon lade märke till henne vid en nattvardsgång i Kärda kyrka. Hon tyckte att "lilla Anna" knuffades undan och hade svårt att ta sig fram. Lilla Anna ska icke över allt skjutas åt sidan. Herren ska ej förskjuta henne. Hennes svaga krafter skola bliva användbara i hans tjänst. Hon ska bli min skollärarinna" menade mormor. Hon tog henne till herrgården och utbildade henne i olika slags handarbeten. Hon fick sedan undervisa barnen på Bergets skola i syslöjd. Mellan terminerna skötte hon enklare sysslor på herrgården och utvecklades till en ansvarsfull person som "bad för alla människor".
Det uppfördes också en slöjdskola bredvid skolhuset. Där skulle barnen lära sig att tillverka enklare redskap för åkerbruk men också träskor, hoar och skedar m.m. Man erfor att om barnen lärde sig handarbete så var det lättare att hitta en tjänst åt dem efter examen eller på friterminerna.