Mormors kolportörer

 

All lekamlig hjälp är otillräcklig och medför alltid stor fara när den ej beledsagas av Guds ord. En kolportörs ränsel har nyckeln till ett konungarike, ty den sätter en bibel i handen på ett barn eller en äldre människa, giver henne mer än ett konungarike; ty bibeln är nyckeln till himmelriket.

 

Moralisk upprustning

I början av1854 ansåg mormor att ekonomin tillät att utveckla verksamheten med kolportörer. Om det funnits någon tveksamhet hos mormor om lekmannaverksamhet så fanns den inte längre. Kolportörerna var nämligen inte präster utan lekmän.
Hon rådgjorde förstås med sin vän kyrkoherde Ydström i Kärda och initiativet tycks ha skett i samförstånd. En starkt bidragande orsak till att skicka ut kolportörer var att när de fattiga arbetade sig till en högre levnadsstandard hade det ingen inverkan på moralen utan ledde till egenrättfärdighet och högfärd. Något som ur kristet perspektiv var negativt. Efter att varit handfallen inför dessa oönskade effekter fann hon snart råd. En kristlig fattigvård måste först och främst förkunna kristendom. Detta blev kolportörens uppdrag, att inom arbetsföreningens område besöka hemmen. De fattigas andliga nöd måste uppsökas i hyddorna.

Den förste kolportören

Den första kolportören som började sin tjänst från nyåret 1854 var Per August Hultman. Han hade varit anställd som skollärare sedan 1849 och skulle nu vara bibelspridare på deltid.  Han skulle gå till de hem som fanns inom arbetsföreningens område och sprida och sälja Biblar och andlig litteratur. Han fick då också tillfälle att besöka de fattiga skolbarnens föräldrar, tala med dom om deras barn och med egna ögon se deras hemförhållanden. Trots att Hultman var halt sedan barndomen gick han i den svårtillgängliga terrängen till de mest avlägsna stugor. Mormor berättar om hur "en fattig man och före detta brottsling i Vallerstad Rote blev rörd till tårar när han såg skolläraren kom över stock och sten".

Förmedlade boklån

Kolportörsverksamheten låg mormor varmt om hjärtat och hon ansåg att den hade ett speciellt beskydd av Gud då dess syfte var att sprida "Bibeln och dess ljus". I takt med det andliga uppvaknandet tyckte mormor att folket skulle intresseras för mission och det dröjde inte länge förrän hon upprättade ett lånebibliotek på Herrestad med för syftet lämpliga böcker och tidningar. Det blev kolportörens uppgift att också förmedla och hämta in lån av tidningar och böcker från biblioteket.

Senare samma år anställdes ytterligare en kolportör "för fattigföreningen", nämligen smeden Sven Falk.

Med tiden utvecklade sig kolportörverksamheten så att de inte bara delade ut böcker. De samlade folk i hemmen och hade andliga sammankomster med utläggning av bibelordet. Detta var frågan om regelrätta konventiklar och bröt i och med det mot lagen.

 

Fördjupning

Om kolportörsverksamheten

En kolportörs dagbok

Mormors kolportörer

  • 1854 1/1 Per Magnus Hultman
  • 1854 Sven Falk
  • 1855 Sven Mattson
  • 1857 PeterJohnsson

    Foto A. Ahlström 2003
    En kolportör har nyckeln till ett kungarike för han sätter bibeln i handen på folk.

Vad kolportörerna bar med sig

Tidningar

  • Stockholms Missionstidning
  • Lunds Missionstidning
  • Bibelvännen
  • Pietisten
  • Duvorösten
  • Nya Testamenten
  • Helbiblar
  • Askar med tryckta bibelord för barn
  • Traktat
  • Små och stora bilder