Mormor diakonen
Regelbundna hembesök gjordes också i de mer avlägsna torpen för att med egna ögon informera sig om situationen för de lägst sjunkna familjerna.
Inspiration från TysklandMormor på Herrestad måste betraktas som en av landets främsta pionjärer när det gäller diakoni. Hon hämtade mycket inspiration från sitt hemland Tyskland som var ett förgångsland när det gäller sådan verksamhet och har kallats den evangeliska diakoniens fosterland.Vid ett besök hos sin vän Daniel Runge 1828 sammanträffade Emilie med den då tjugoårige stundenten Johan Hinrich Wichern. Han grundade sedemera Das rauhe Haus i Hamburg som stod som en förebild till mormors räddningsskola. Das kleine diaconie (Den lilla diakonien)I brev till Wichern kallar mormor sin arbetsförening för "diese kleine Diaconie" (denna lilla diakoni). En förebild var det av Amailie Sieveking i Hamburg startade arbetet som byggde på hjälp till självhjälp. Hela mormors verksamhet handlade ju på ett sätt om diakoni. Arbetsföreningen syftade till att hjälpa hela familjer. Uppgiften var att "att söka befrämja ej allenast deras lekamliga, utan även andliga väl, utdela efter behov små skrifter m.m.". Bergets skola tog tag i okunnigheten och vidskepelsen. Räddningsskolan skull hjälpa föräldralösa barn och barn i de lägst sjunkna familjerna och genom barnens utveckling skulle föräldrarna väckas. Arbetsföreningen skulle förse föräldrarna med arbete så att de själva skule kunna påverka sin situation. Syföreningen arbetade för lappmarkens barn. Missionsböner och andlig undervisning syftade till att väcka ur andlig likgiltighet. Kolportörernas uttdelning av evangeliska skrifter skulle förebygga det högmod som lätt följer den standardhöjning som människorna arbetade sig till. Människor som hade sjunkit under djurs nivå skulle uppmärksammas på att de har en själ och ett evighetsvärde. HembesökRoteföreståndarna i arbetsföreningen, lärarana i skolan, kolportörena och givetvis mormor själv gjorde regelbundna hembesök för att med egna ögon ta del av misären. Liksom den övriga verksamheten mormor initierade så var hjälpen mycket genomtänkt och byggde på principer som delvis var prövade av hennes vänner i Tyskland. Från hennes tyska vänner kom också mer än hälften av den summa på 2497 rdr. som hon samlade in för att bilda grundplåt till att starta arbetsföreningen. Biståndets farorMormor var medveten om farorna med för mycket hjälp och var därför väldigt genomtänkt i sin verksamhet. Överdriven hjälp kunde leda till försoffning och hon skriver i årsberättelsen för arbetsföreninge 1849. Där de fattiga blir kallade att hjälpa till med sitt livs bärgning, där bliva de upphöjda ur gruset. Standardhöjningen som de fattiga själva arbetade sig till tog sig också uttryck i högmod vilket mormor åtgärdade med hälp av uttdelande av testamenten och evangeliska skrifter. Trots att arbetet hade stor framgång och upprättade och förbättrade situationen för 100 -tals familjer i området menar mormor att gärningarna är ofullkomliga men motiven räcker längre än detta liv. Diakonin i SverigeMormor utövade också ett inflytande över diakonin och dess utveckling i Sverige delvis genom sin påverkan på Marie Cedershiöld som arbetade och bodde en period hos mormor. Marie var under två års tid roteföretåndare i Kärda arbetsföreningen för Forsheda rote. Mormors fosterdotter Emilia Rappe satt med i förvaltningsutskottet och var med och startade Ersta Diakonoanstalt. Mormor berättar också hur arbetsföreningar uppstår här och var bl.a. i Växjö.
FördjupningMormor omfaran av försoffningfaran av högmod |
Några av diakonins pionjärerI Tyskland
Johann Hinrich Wichern, grundare av Das Rauhe Haus. I Sverige
Sveriges första diakonissa
|
