Brev till Mathilda Rappe

(24/7 1853)
mormor 73 år gammal
(Sid 1289-1296)


Pastor Stenhoff har talat på Herrestad. Emilia är gravid och på besök med sina barn. Sigrid hjälper henne med översättningsarbete så hon kan koncentrera sig på barnen och sig själv. Även Sofie är där med sina barn. Bertha Peters undervisar den avlidne Carolinas barn Emanuel samt Minne Engström. Mormor har fått nya vänner i Pastorerna Roentgen och Svallander samt Lindberg. Det har varit en stor missonsbön på Herrestad den 4 juli. Herrestad var fullt med gäster som övernattade och inte mindre än 12 predikanter sov över. Brevet tycks sakna något blad. 

Herrestad d. 24 de July 1853

Min kära Mathilda!
åter ett nytt bevis af din hågkomst genom ditt sista brefvet som var så kärkommen. Under de stora möterna här har man lite af hvarann men desto mer af Guds ords förkunnande. Gudi pris för det - ty hvad kan mera styrka kärleken inbördes än Guds ord? -
Jag blef perplex af ditt följe det är sannt - Guds kallande röst hörde jag dock snart - men om den hördes af St:? - hans tal gjorde på mig ett svårt intryck - o! huru långt var den från Christi enfald och Christus allena. - Ja! det var Stenhoff som talade med all prakt af hans naturgåfvor som framstodo, ofta, förvillande, då han anvisade t. e. - våra böner, tårar m. m. en plats i vår krona!! - Axel sade - "denna krona måtte vara en rätt ful krona"  Jag hoppas att Elmblad kommer att resa om Carlshamn - ännu är ingenting afgjord - Emilias barnsäng dröjer visst till augusti slut då hon i den väntade 8 monaden - july - är ej förlösd. - Hon är min fröjd och Herrens utkorade barn! -
Väl min Mathilda, att du är i stillhet för en tid. - Må vi träffas äfven i en stillare tid än sist då det dock var äfven hjertligen välgörande som förut sagd är. - af Mari har du sjelf bref. Jaf vet ej om henne sednare. Sigrid har nu sin station här, hon öfversätter och hjelper, så att Emilia är fri arbetande med barn och tålande eget tyngd. Emmy strålar av glädje öfver Axels tilltagande alfvar och glädje och ljus i Guds ord. - Jag - vi alla deltaga. -
Sofi, är ännu här med sina 3 barn, hon tordes ej resa för blodflöde, när hon kan det vet jag ej. Colliander och Peterson väntar vi - om Rosenius hörer vi ej. -
Bertha Peters passar till oss! - hon undervisar Emanuel och Minne, den första är synnerligt glad åt henne, Minne berömmer hennes fryntlighet men blir ej för hemmastadd än Sofi mor, är borta. - Flickorna Rappe äro så vänligen med Bertha och gläder jag mig åt den tid, då hon törs komma till Hörda en dag i veckan för ledningen af hennes skolekunskaper. - det sker, då Axel är borta. Eugenie reser i dag 8 dagar till systern , med båda flickbarn, och gossar blifva med Axel på Hörda. Jag skref idag till vår Wilhelm med hvilken jag är så innerligen förenad - jemt. - Under Guds nådervingar sittande så trygg - hälsar dig din Emilia Petersen

M. Hydén , har anmäld sig hos Emilia för fru Kempes plats i Magdalenaanstalt.

(Förmodligen saknas något blad här)

2) afkläda och ikläda både honom och Stenhoff. - Hvad har han den alsmäktiga uträttad med vår Elmblad på de sista årena! - den stora talaren - nu är han ett barn - lofvad vare Herren. - missionsgästerna vore många de låge ihoppackad i alla rum. - många prester de liksinnade, blefvo om natten tills onsdag, och herrliga bibelförklaringar hade vi om tisdag. Svallanders voro gripande, både förmiddag och afton då Emmy var här med alla barn. - Eugenie var djupt bevekt. - den benådade syndaren träder under stilla tårar fram i hela hans personlighet, så öfverväldigande, att det är oemotståndeligt. - lofvad vare Herren för de under han med menniskobarn gör. - 
Tag nu fram Jeremias 16 de capittel och läs från 16 de versen till slut, så har du hvad Svallander förklarade. - Han stannade i synnerhet vid 18 de versen då det heter förut att våra missgerningar äro för hans ögon ofördold, så säger den barmhertige nu "men tillsfören skal jag dubbelt betala deras missgerning och synd, derföre att de hafva orenat mitt land med deras afguderiets lik, och gjord mitt land, fullt med sin styggelse". - Syndaförlåtelsen utropas nu här förr än vi det minsta steg Herren till mötes, hafva gjord? - och den troende syndaren, vår kära broder Svallander stod under denna kärlekens barmhertighetens ström så försmältad att man såg rentvagning såsom med ögonen och meddelade denna lefvande tro på ordet visst på en och annan af oss hörande. - ack! så lycklig att lefva i syndaförlåtelsen - i syndaförlåtelsen deruti lif och salighet är. - Nu blir det det det högsta lycka för oss, att känna städse vår synd, och höra innom oss genom ordet, en evig syndaförlåtelse. - Ja min Mathilda, jag hafver fått under dessa herrliga sista monader  två bröder i Christo - den ena pastor Roentgen, den andra, Svallander och jag glömmer den tredje - Lindberg. - Så mycke anfäktningar vår krets och i förra sommar, så ljuflig är denna - vi känner ej Satans listiga anlopp men - jag fruktar dem dock, motstår honom som går ikring eder, som ett rytande lejon - motstån honom, så viker han ifrån eder. -
Bertha Peters, passar sig ganska bra in, både i kallet, och till oss. - Emanuel trifs ögonskenlig under hennes behandling, lärer gerna och lätt. - Han är ett begåfvad barn, och Minne som är 3 år äldre motsatsen, så att de båda kan lära med hvarandra. - Om Wilhelm har du berättad allt för lite, ej en gång när du hemväntar honom. -
Hälsa dina kära barn, och Gustava af din Emilia Petersen

(tyvärr går ingen bud - om mitt samvete tillät skickade jag en, men jag törs ej)

Vi har ej hörd ord hvarken om Rosenius eller Colliander. -