Tagels historia

Foto Lars Ericsson juni 2008
Liksom Herrestads säteri, så börjar Tagels historia på en holme. I Tagels fall på Herrön i sjön Rymmen.

Känt sedan 1343

Tagel ligger i Mistelås socken c:a en halv mil nordost om Rydaholm vid sjön Rymmens sydspets, nära gränsen till Jönköpings län. Ursprunget är en by som låg vid Rymmens strand och som bekräftats av fynd från medeltiden. Namnet nämns första gången 1343 som "Tagle". Detta i samband med att den småländske väpnaren Nils Håkansson skänker en av den då existerande bondbyns gårdar i morgongåva till sin hustru, Eliana Nilsdotter. I ett annat morgongåvo brev daterat Berga Kyrka 31 mars 1419 är det med all säkerhet Tagel som nämns. Frälsemannen Sven Johansson skänker sin hustru Märta Knutsdotter "en gaardh i Taghle, som ligger i Mistila sokin i Værande". År 1545 fanns i Tagel 5 skattegårdar och 1 domkykohemman som vid reformationen dras in till kronan. I 1612 års jordebok står att alla gårdar utom en har utasatts för vådeld och får därför skattelindring.

Tagel blir säteri

År 1651 hade skattegårdarna givits till fältmarskalk Lennart Torstensson i samband med att han adlas till friherre och kronogården till Överste Anders Björnefelt. Snart sammanslogs de alla och förlänades av drottning Kristina till fältmarskalk Robert Douglas som gjorde Tagel till säteri. Han byggde ett ståtligt hus på Herrön i sjön Rymmen och det kallades också Rönningeholm så sent som1715. Så småningom flyttades den till fastlandet och fick sitt läge vid sjöstranden innan den senare flyttades till sitt nuvarande läge. Vid reduktionen 1680 drogs gården in till kronan av Karl XI, men grevens änka Hedvig Mörner lyckades byta tillbaka den.

Rappeepoken

År 1785 träder landshövding Karl Rappe in som ägare. Han har under en längre tid köpt upp ett större antal gods i Småland. Hans son Gustaf är den som bygger en ny huvudbyggnad med samma läge som dagens Tagel. Gustaf flyttar omkring 1810 till Strömsund och arrenderar ut Tagel. Huset bebos av hans dotter Wilhelmina med familj men 1816 brinner huvudbyggnaden med minst en av flyglarna ner. De klarar livet men förlorar nästan allt annat. Vid arvsskifte 1826 tilldelas gården sonen Wilhelm Rappe som var gift med Mathilda Schmiterlöw. Han var den som rustade upp Tagel och byggde ny huvudbyggnad med flyglar. Foto Lars Ericsson juni 2008Han började med flyglarna och det stora huset stod inte färdigt förrän 1840. Vid Wilhelms död 1888 ärvs gården av hans då 13 år gamla dotterdotter Adelheid Von Schmiterlöw, senare välkänd som "fröken på Tagel". Som myndig vårdade hon Tagel med varm hand för att bevara dess historiska och kulturella särart. Vid sin död 1959 testamenterar hon Tagel till Rappe - Von Schmiterlöwska stiftelsen som äger Tagel idag och bedriver forskning på skog och jordbruksområdet.

Foto Lars Ericsson juni 2008
Muren som avgränsar trädgården mot norr.

Tagels ägare

  • 1651 Lennart Torstensson och Anders Björnefelt
  • Före 1661 Greve Robert Douglas
  • 1662 Grevinnan Hedvig Mörner med barn. Lanshövding Gustav Douglas
  • 1705 Föregåendes arvingar
  • 1713 Domprost Bonde Humerus
  • 1728 Friherre Jonas Wulfvenstierna
  • 1743 Friherre Karl Magnus Adlermarck
  • 1749 Landshövding Gustav Rothlieb.
  • 1749 Kommerserådet Elof Steuch
  • 1772 Änkan Anna Krist. Steuch
  • 1785 Landshövding friherre Carl Rappe
  • 1786 Ryttmästare friherre Gustaf Johan Rappe
  • 1826 Major friherre Wilhelm Rappe
  • 1883 Fröken Adelheid Von Schmiterlöw
  • 1859 Rappe - Von Schmiterlöwska stiftelsen