Carl Gustaf Danckwardt
(1786-1875)
6 år yngre än mormor
Den adliga ätten nr. 1412.
Från EskilstorpCarl Gustaf föddes i Bohuslän den 23 december 1786. Han växte växte upp i Eskilstorp utanför Bredaryd och var son till Magnus Gustaf Danckwardt (1738-1800) och friherrinnan Gustava Juliana Gyllengranat (1755-1845). Han kommer 24 år gammal till Kärda när han 1810 köper Källunda gård med Bestorp och bosätter sig på Källunda. Den 8/8 1817 gifter han sig med Fredrika Christina Ridderborg (1798-1822) i Svanhals kyrka, Östergötland. Hon har tidigare varit gift med Carl-Erik Skjöldebrand (1780-1817) Tillsammans med Carl får hon 3 döttrar och den yngste föds den
8 november 1822. Tragiskt nog avlider modern knappt 2 veckor, enligt kyrkoboken av barnsängs följder, och lämnar Carl ensam med 3 minderåriga barn. Grundar Åminne järnbrukDanckwardt flyttade sedan det gamla bostadshuset på Bestorp från dess gamla läget vid Bestorpssjön två gånger. Första gången på 1820-talet till planen framför det nuvarande Åminne sedan till den nutida platsen på kullen öster om bruksruinerna. Han anlade ett järnbruk, i dalen mellan det nuvarande Åminne och Bestorp vid Kröcklebäckens utlopp i Källundasjön, som blåstes första gången 1826.
Mellan åren 1848-1852 byggde Danckwardt den slottsliknade byggnaden till höger som står kvar än idag. Huset har en stomme i trä men är reverterat och vitmålat. Bygget blev dyrt och frestade hårt på Danckwardts ekonomi. Kanske för hårt eftersom Lagmannen säljer sina egendomar 1852 till sin måg Jakob Henrik Lilliecreuz som var gift med mellandottern Juliana. Mormors vänDanckward var en av dem som hjälpte till med grundplåten till mormors arbetsförening, bildad 1838, och är regelbundet nämd som gåvogivare och det är även hans bror statssekreterare Magnus Georg Danckwardt (1788-1861). Lagmannen har t.ex 1847 skänkt till arbetsföreningen 1 tunna havre och 1/2 tunna råg samtidigt har han också skänkt till räddningsskolan. Han var ockå henne behjälplig med upprättandet av sitt testamente. När Abraham Wilhelm Melin valdes till kyrkoherde i Kärda 1829 stod mormor och lagmannen på samma sida. De tyckte att kyrkoherden var djupt ovärdig tjänsten. Det gick så långt att lagmannen på Källunda överklagade och stämde kyrkoherden för fylleri men utan framgång. Carls 3 döttrar som så tidigt blev moderslösa hade en hel del kontakt med mormor på Herrestad. Bl.a. är dom med på Herrestad vid bildandet av Sveriges första syförening 1844 och Hildur var roteföreståndare i mormors arbetsförening. Fördjupning
|
Liv i korthet
Barn
|