Marie Cederschiöld
(20/11 1815- 6/1 1892)
35 år yngre än mormor
Marie är mig kär. Kom hon så var det ljust. (Mormor i brev till Mathilda Rappe på Tagel)
Född i VäxjöMarie Cederschiöld föddes den 20 november 1815 i Växjö och var dotter till Caspar Cederschiöld och hans tjugo år yngre hustru Helena, som var född Ingelman. När Marie var sex år gammal flyttade familjen till Lekeryd där fadern fått en kykoherdetjänst som han tillträdde 1 maj 1822. Hon fick säkert mycket undervisning av sin fader som jobbat som lärare men genomgick också en flickskola i Växjö där bl.a. Jonas Sandell undervisade. 1830 tillträdde Caspar Cederschiöld tjänsten som kyrkoherde i Forsheda, cirka 5-6 kilometer från Herrestad där mormor (Emilie Petersen) bodde.
Mister sin trolovadeNär Marie var 24 år gammal drabbades hon av en personlig tragedi i samband med att hennes trolovade Gustav Blomén (son till kyrkoherden i Kärda Jonas Blomén) tog sitt liv den 4 september 1839 och begravdes på Clara kyrkogård i Stockholm. Detta verkade hon aldrig komma över utan förblev ogift resten av sitt liv. Säkert spelade denna traumatiska upplevelse en viss roll för detta medvetna beslut. Hon skriver i sin dagbok den 5 september 1852 "Jag gick sedan i Clara i aftonsången. För 13 år sedan begrovs Gustaf där denna dagen. jag ville tänka därpå och bedja för honom". Det var säkert också en av orsakerna till den omvändelse Marie genomgick tiden efter denna tragedi. Mormor på Herrestad meddelar i sin dagbok den 10 augusti 1840 om denna händelse. "Och så brevet från den älskliga Marie Cederschiöld, vari hon berättar om sin omvändelse". För Maries fortsatta andliga utveckling har fler personer säkert spelat en stor roll bl.a. Arvid i Sunnebo, Peter Sandén den publikdragande väckelseprästen som 1839 trettitvå år gammal blev hennes fars adjunkt och drog fulla hus i Torskinge. Även Peter Fjellstedt hade ett stort inflytande på Marie och inte minst mormor och hennes Herrestad. Marie till HerrestadEfter sin faders död den 13 juni 1845 flyttade Marie till mormor för att arbeta i hennes hushåll. Hon behövde kanske också få ett miljöombyte efter i sin sorg och vad kunde vara bättre än Herrestad. Maries vistelse på Herrestad varade i cirka två år. Mormor och Marie var i grunden ganska olika. Marie hade stora andliga gåvor och spred ljus omkring sig men det fattades enligt mormor en del i det praktiska arbetet. Det fanns ett förtroende mellan de två trots att ålderskillnaden var hela 35 år. På Herrestad fick hon också andliga intryck och se diakoni i praktiken, en förskola till den utbildning hon senare fick i Kaiserswerth. Hon fick också möjlighet till en tät kontakt med Peter Fjellstedt som vid den tiden ofta befann sig på Herrestad. Fjellstedt tycktes ha planer för Marie då han vid besök på Herrestad i januari 1848 hade flera enskilda samtal med henne. Förmodligen var han den som föreslagit henne att starta en flickpension i Lund 1848 där han själv bodde. Det gjorde även Maries bror Henrik Samuel Cederschiöld. KalladHösten 1849 får Marie ett brev från Emilia Elmblad med en förfrågan om att åka till Kaiserswerth för att sedan komma tillbaka och förestå den diakonianstalt i Stockholm som höll på att bildas. Denna kallelse orsakde en inre strid för Marie och hon våndades över beslutet. Efter enskilda samtal med Peter Fjellstedt bestämmer hon sig för att anta utmaningen och hon meddelar förstås mormor sitt beslut. den 22 december lämnar hon sin skola och tar under ömsesidiga tårar avsked från sina flickor. AvskedEfter att ha tillbringat en tid av förberedelse hos sin mor i Forsheda lämnar hon orten den 4 april för att resa till Kaiserswerh i Tyskland. Det var med smärta hon sa adjö till sin mor och dagen innan har hon varit på Herrestad och sagt adjö till mormor. Hon åker först till Lund en resa som tar 5 dygn. Där besökte hon sin forna skola och sammanträffade med Fjellstedt. Till KaiserswerthDen 17 april 1850 lämnade Marie Malmö med båt och efter 2 dagar var hon framme i Lübeck där hon möttes av mormors gamla vänner i familjen Claudius. I Hamburg besökte hon Daniel och Minna Runge. Hon hinner också med ett besök på Das Rauhe Hause. Sedan gick resan med båt på Elbe till Harburg där den fortsatte med tåg vilket var något helt nytt för Marie som tyckte att det gick i med "ilande fart" och den 25 april var hon framme vid sitt mål. Det nya livetMarie hade mycket svårt att anpassa sig till förhållanderna i Kaiserswert. Allt var nytt och okänt och hon fick från början dela rum med 11 andra "provsystrar". Maten inte vad hon förväntade sig och Marie var heller inte så van vid praktiskt arbete. Hon klagade till vännerna i Sverige men började till slut anpassa sig och kom i balans. FördjupningMormor om MarieLäs om Gustaf Bloméns tragiska ödeMarie skriver om Gustaf i sin dagbokMaries sista kväll i Forsheda prästgårdMormor om diakonianstalten |
Marie CederschiöldViktiga personer för Marie Cederschiölds andliga utveckling.
Liv i korthet
|
Marie Cederschiöld här till allas vår stora glädje. (Dagboken 15/3 1848)