Ätten Rappe

Friherrliga ätten Rappe Nr 287 i adelskalendern. Utgrenad ur den adliga ätten som  utgick 1929.

Krigare från Riga

Ätten Rappe härstammar från Riga och hette Rape och kom till Sverige 1635 med generalauditören vid livländska armén Henrik Rapp. Han adlades 17/5 1675 under namnet Rappe och introducerades 1697. Ätten har funnits i Småland sedan andra hälften av1600-talet. Många av de tidiga Rapparna gjorde militär karriär och var anställda av kronan. Den kanske första i släkten som bodde i Småland var kapten vid Kronobergs regemente Nils (Niklas) Rappe. Han köpte omkring 1670 Oshults Östregård i Pjätteryds socken. Han sköts till döds 1676 under belägringen av Landskrona och dog barnlös. Hans brorson Överstelöjtnant Erik Henrik Rappe gifte sig 1690 med häradshövdingen på Vartorp Hans Berghmans dotter och blev efter svärfaderns död 1705 ägare till Vartorp som en tid framöver blev ättens stamgods. Han tillfångatogs vid Pervolotja och hans fru gick och väntade på Vartorp 15 år utan att få några livstecken från maken. Hon beslutade till slut att gifta om sig innan han plötsligt kom hem. Hans son löjtnant Erik Rappe arrenderade Drettinge från 1720 och några år framåt. Han var gift med Hedvig Leijoncrona och dog 1737 på Vartorp som han övertog efter fadern 1727. Flera av Rapparna deltog i Karl XII:s krig i Ryssland i början av 1700-talet. En bror till Erik Rappe som hette Nicklas stupade i slaget vid Poltava.Den sista ägaren till stamgodset Vartorp var Johan Fredrik Rappe, "mormor på Herrestads" svåger. Erik Rappes son var generalen och friherren Karl Rappe född 1721, troligtvis på Drettinge som 1770 köpte Drettinge av sin svärmor efter att ha arrenderat det i 23 år. Han var en av de två bröderna som upphöjdes till friherrligt stånd.

Upphöjs till friherrar

Bröderna Christoffer Johan (1719-1776) och den yngre, Thomas Carl (1721-1790) upphöjdes 15/10 1771 i friherrlig rang och introducerades 1776. Den äldre, Christoffer Johan var landshövding i Åbo och Björneborgs län med Åland. Han var också en av Hattpartiets skickligaste ledare men dog barnlös och därmed slöts hans ättegren. Därför är Tomas Karl Rappe den existerande friherrliga ätten Rappes stamfader. I Karls fall var detta en belöning för 35 års tjänst och deltagande i flera fälttåg samt som regementschef för Smålands kavalleri. Han blev senare utnämnd till landshövding i Kalmar län och till slut generallöjtnant. Vid sidan av den militära karriären förvärvade han många gårdar i Småland och skapade ett mindre imperium av gårdar. Utöver Drettinge så köpte han Tagel, Råsnäs, Ramnåsa, Strömhult, Sisselhult och inte minst Strömsrum där han bosatte sig omkring 1770. Under slutet av sitt liv när krafterna började att avta överlät han och fördelade  flertalet av gårdarna mellan sina söner.

Foto SL 2004
Det gamla Vasagodset Strömsrum. Detta träslott uppfördes av och blev bostad åt Landshövding Karl Rappe bosatte sig. Under mormors tid bodde här Adolf Rappe .

Gårdarna fördelas

Gårdarna fördelades i slutet av december 1786  på ryttmästare Adolf Fredrik Rappe, Drettinge gods och gård för 12.000 rdl. specie. På Gustaf Johan Rappe (28/9 1757-1825), Tagel och Strömhults  säterier för 16.666 rdr. På Adam Wilhelm Rappe, Braås-Böksholm för 20.000 rdl. På Elias Rappe, Åsedagodsen m.m. för 12.000 rdl. Till dottern Anna Ulrika Rappe, Farstorp, Kullebo och Sisselhults herresäten. Ramnåsa säteri med större delen av Ekes by såldes till Klas Henrik Rappe för 12.000 rdl specie.


 

Fördjupning

Efraim Palmqvists beskrivning av Rappesläkten

Erik Rappe på Vartorp,
far till Karl Rappe.


Löjtnant Erik Rappe (1695-1737) som ägde och bodde på Vartorp och en tid också brukade Drettinge. Far till Karl Rappe nedan.

Den friherrliga ättens stamfader
Karl Rappe


Generallöjtnant och landshövding, friherre Karl Rappe (1721-1790) Han var en rastlös man med järnvilja och både praktiskt och intellektuellt begåvad. Han förvärvade flera gårdar och byggde upp ett godsimperium.

Filantroper

Rapparna var inte bara krigare utan flera av dem var filantroper. Bl.a. så inrättade Karl (ovan) det första länslassarettet i Kalmar. Adolf Rappe inrättade på Drettinge 1847 med omsorg för de undelydande ett lånemagasin för spannmål. Där kunde man under år av missväxt få låna säd efter behov. Till detta ska man också lägga Wilhelm Rappes alla insatser på det filantropiska området.