Amelie Von Braun

(1811-1859)
31 år yngre än mormor

Istället för att påkläda David fick hon kallelse att tvätta med Jesu blod rännstenens barn; min kärlek till henne ökada. (Mormor i brev till Pauline Westdahl 14/12 1852)

Stark Gudslängtan

Amelie Fredrika Dorothea Von Braun, som hela hennes namn var föddes i Böne socken i Västergötland. Fadern var överstelöjtnant och modern köpmansdotter från Göteborg. I unga år hade Amelie en stark Gudslängtan och som femåring sägs hon ha ägt en medveten tro och i 20-årsåldern kom hon till klarhet i att hon ville gå Guds väg. Hon var poetiskt lagd och skrev dikter liksom sin berömde bror Vilhelm Von Braun som slutade som en välkänd poet och sångförfattare. Hon flyttade 1843 med sin familj från Västergötland till Karlshamn där hennes far hade fått jobb som postmästare. Hon var pliktrogen och fick i hemmet fullgöra de arbeten som på den tiden var självklara för en dotter och frågade sin far om lov till allt hon företog sig. Hon läste de böcker hon kom över och vid vävstolen eller spinnrocken funderade hon över innerhållet. På detta sätt skaffade hon sig sin bildning.

Söndagsskolans grundare i Sverige

I Karlshamn började Amalie under 1840-talet en omfattande kristen verksamhet och hon brukar bl.a. kallas för söndagsskolans grundare i Sverige. Foto Lars Ericsson juli 2008Söndagsskolan brukade samlas vid den källa som efter Amelie är döptes till frökens källa. Du ser den till vänster och den ligger 200 meter norr om resecentrum i Karlshamn. På veckorna samlade hon barnen hemma hos någon av dem. Hon hade en vit duk och ljus samt arbeten med till dem. Hon bredde ut den vita duken över det ofta smutsiga bordet och tände ljusen. Hon gav dem arbeten som de sysselsatte sig med medan undervisade dem i både renlighet och kristendom och detta kom ju också förädrarna till godo. Nästa gång hon kom var det ofta uppstädat. På söndagarna hade hon bibelskola i stadens skolhus för över 100 till antalet. Hon besökte vid några tillfällen mormor på Herrestad bland annat den 28/8 1847 vilket mormor antecknar i sin dagbok.

Predikade för stora skaror

Efter gudstjänsterna i Asarums kyrka samlade hon hundratals och kunde tala i upp till tre timmar. Foto Lars Ericsson Asarum Kyrka 2008Hon predikade också för stora skaror Det var ju inte tillåtet för en kvinna att tala i kyrkan. på den så kallade Ekbacken invid Asarums kyrka utanför Karlshamn. Där använde hon en stor sten som predikstol och både prost, präster, skollärare och vanligt folk kom för att lyssna till hennes vältaliga förkunnelse. Detta skedde mestadels under 1850-talet. Det sägs att ingen ville missa ett ord av hennes predikningar och man talade i dagar efter om hennes evighetstankar. Foto Lars Ericsson Ekbacken 2008Hon var ödmjuk i sitt framförande, mild i rösten och vann trots att hon var kvinna och inne på männenes område respekt av män och kvinnor. Många menade att Gud talade genom henne på ett speciellt sätt och man såg inte personen utan hörde bara Gudsrösten tala. I mitten på 1849 tillfrågas Amelie av den planerade diakonianstaltens förvaltningsutskott med bl.a. Emilia Elmblad om att bli dess föreståndare. Svaret blev nej kanske inte minst på grund av hennes faders avisande hållning och hon hade ju redan en omfattande verksamhet i Karlshamn.

Dör för tidigt

Hon avskydde synden och var i somligas ögon allt för lagisk, mötte stort motstånd men blev också kallad att tala på andra orter av präster som var välvilligt inställda. Hon var kyrkan trogen och försökte stå emot de "sekteristiska" strömningar som var i antågande inte minst i Karlshamn. Vid ett besök i Stockholm 1856 när hon diskuterade dessa företeelser med likasinnade blev hon ombedd att åka till Dalarna där mycket "fanatism" utbredde sig. Vid en sådan predikoresa till Dalarna ådrog hon sig en svår förkylning som till slut ändade hennes liv den 30/3 1859 Hon dog endast 48 år gammal, ganska exakt två månader efter mormors död på Herrestad. Efter hennes död gavs 1860 ut en bok av Amelie med titeln "Christendomslifvet i vår tid".


Fördjupning

Mormor om Amelie

Bernard Wadström om Amelie

Amelies faders svar till förvaltningsutskottet

Barnen och de fattigas vän.

Foto ur bok efter teckning av Maria Röhl
Amelie Von Braun talade fängslande och med stor kraft. Även mormor berömmer hennes "språkfärdiga talang".

Liv i korthet

  • 1811 Föds i Västergötland
  • 1843 Flyttar med familjen till Karlshamn
  • 1847 Besöker Herrestad.
  • 1849 Erbjuds tjänst som föreståndare för diakonianstalten men nekar.
  • 1856 Besöker Stockholm
  • 1859 Amelie avlider.
  • 1860 Gers Amelies bok "Christendomslifvet i vår tid" ut.

Foto Lars Ericsson juli 2008
Minnesten som är rest på kyrkogården vid Carl-Gustafs kyrka i Karlshamn.

Besöker mormor

Amelie var på besök i Herrestad vid flera tillfällen. Bl.a. 1850 då mormor skriver följande i ett brev till Pauline Westdahl.

Hvad deruti står om Amelie Braun har jag hört af hennes egen mun. Hon var här för två år sedan sist - förut flera gånger. Jag såg huru denna begåfvade qvinna blef afklädd under den helige Andes mäktiga hand. Istället för att påkläda David fick hon kallelse att tvätta med Jesu blod -rännstenens barn - min kärlek till henne ökades. Hon däremot, fruktar jag, fann sig ej belåten på det gamla Herrestad, der Elmblad, den frigjorde, förkunnade så skönt  den fria, oförskyllda nåden i Jesu Christo. Helsa henne hjertligen!