Kärda gamla kyrka

(1150-1876)
mormors kyrka

Och så idag stunden i kyrkan, där var så mäktigt stilla för min själ. Jag mötte Gud i hans majestät.
(Dagboken 24/8 1840)

Kärda gamla kyrka med klocktorn. En modell gjord av Katarina Stiernclou- Lillienberg.

Kärda tidigt kristnat

Kärda fick sin första kyrka på 1000-talet då också Kärda kyrksocken förmodligen tog form. Det var troligtvis en mycket enkel kyrka i trä, kanske bygd i liggande timmer eller en stavkyrka av den modell som finns rester av i grannsocknen Hånger. I mitten av 1100-talet började man i Finnveden bygga mer påkostade kyrkor i sten, ett materiel som var mer okänt och ovant för bygdens folk. Någon gång mellan 1150 och 1200-talets slut fick Kärda sin första stenkyrka som för sin tid var relativt stor och dyr. Kanske var det tack vare förekomsten av adel och stormän i socknen som ekonomin tillät det men det krävde också övertygelse samt stora offer och dagsverken av vanligt enkelt folk.

Kärda eget pastorat

Kärda var från medeltiden fram till 1962 ett eget pastorat där även Hånger ingick. Kyrkoherden var placerad i Kärda och komministern i Hånger. Hångerprästens löneboställe där prästen oftast bodde låg dock i Kärda fram till 1903. Först var det Vallerstad Stom fram till 1794 och därefter Nästa Backegård. Avståndet till Hånger vid detta skifte blev nu ännu längre och därför valde flera präster att bosätta sig i Hånger. Gården arrenderades då ut till någon bonde. Den förste komminister som själv bodde på Backegården var Johan Fredrik Ydström, mormors gode vän. Nästa präst på gården var mormors måg Carl Johan Engström som var gift med hennes fosterdotter Sofie. Mormor var därför en ofta förekommen gäst på Backegården.

Mormors kyrka

Mormors kyrka var den gamla stenkyrkan i romansk stil som troligtvis var byggd någon gång efter 1150 och revs 1867 i samband med att den nya kyrkan togs i bruk. Den låg c:a 200 meter öster om den nuvarande och ingången var från den södra långväggen genom ett litet vapenhus. Den bestod också av ett långhus, kor och en absid som avslutar altarrummet och syns som en halvrund utbyggnad på exteriören. I anslutning till korets nordvägg fanns också en sakristia och kyrkan liknade till det byttre mycket Torskinge kyrka. Enligt uppgifter i mormors dagbok måste den också ha haft en läktare. Att den var byggd i sten och av en betydande storlek tyder på att Kärdaborna under denna tid hade en god ekonomi. Det vanliga under denna tidiga kristna tid i Finnveden var annars att man byggde i trä. Trä var man van vid i dessa trakter och att bygga i sten krävde oftast hjälp från utsocknes stenmästare. Vid tiden för byggandet av kyrkan och fram till 1555 tillhörde Kärda Linköpings stift och gav ett tionde som bara överträffades av de stora socknarna i Rydaholm och Värnamo.

Mormor älskade gudstjänsten

Mormor älskade gudstjänsterna och framför allt var nattvarden som hon längtade efter. Så länge hon orkade tog emot den i sin kära hemkyrka med undantag för en kort tid när hon ansåg prästerna i pastoratet för ovärdiga på grund av bl.a. superi. Då begärde hon av biskop Tegnér i Växjö tillåtelse att få ta nattvarden hos sin gode vän, prosten Cederschiöld i Forsheda kyrka. När krafterna sinade tog hon emot nattvarden av någon präst som kom till Herrestad. Musiken och sången hade också en speciell plats liksom kyrkorummet där hon mötte Gud i hela hans majestät.