Kärda ångsåg
Vid denna stolpe var maskinrummet beläget på Kärda ångsåg i slutet på 1800-talet.
Bakom stolpen kan man ana de övervuxna jämna stenar som ligger i en rak linje och varit grund för ett av husen.
Under KällundaKärda ångsåg var igång från slutet på 1880-talet till en bit in på 1900-talet och låg på Källundas marker. För att möjliggöra vattentillgång har man grävt en vattenkanal från den s.k. gölen fram till fast mark. Från sågen var det cirka en kilometer till den nybyggda järnvägen mellan Nässjö och Halmstad. Från ett pålastningsområde intill sågen anlade men en mindre järnväg som ledde fram till den större. Sågmästare från Hälsingland
Arbetarbostäder och timmerlagringBilderna nedan föreställer tillvänster arbetarkasernerna vid Hångervägen och till höger Gölen där timmret lagrades efter avverkningen.
|
Vattenkanal
Järnvägsbanken
|
Det avverkades stora mängder skog på godsen runt Kärda på 1890-talet. Kontrakten som skrevs var många gånger ofördelaktiga för skogsägarna bl.a. Herrestads ägare vid den tiden sägs ha blivi ruinerad av ett sådant kontrakt. Många var det som jobbade med skogsbruk men bygdens folk räckte inte utan man importerade arbetskraft från Värmland och andra områden. Hit kom bl.a. Per Albert Teodor Nilsson, (till vänster) från Hälsingland för att bli sågmästare 1896. Hans släktingar finns fortfarande kvar i Kärdatrakten. Han bodde några år med sin familj i en av de arbetarbaracker som låg intill den nuvarande Hångervägen.
