Om kolportörsverksamheten

Redan sista årsberättelsen anmälde, att i januari månad 1854 en kolportör blivit antagen för arbetsföreningens vidsträcka område. Han kunde dock icke övertaga kolportörsverksamheten mer än 6 månader om året. En välsignad början till en följdrik fortsättning var dock gjord 1854. De fattigas andliga nöd måste uppsökas i hyddorna, som för det mesta ligga dolda i skogarna, på flygsandfälten och vid obanade vägar, där intet åkdon kan komma fram, utan där endast fridsbudbärarnas fötter kunna bana sig väg med förkunnandet av fridens evangelium. Kärleken skyr ingen möda. - Den 13 januari 1855 voro vi så lyckliga att kunna antaga ännu en kolportör, snickare till hantverket. - Han är en ogift man, bor i skolhuset samt giver barnen undervisning i laggning, kalkning, allt efter deras fallenhet. Dessutom går han i sitt välsignade sökande kall, ty sökas måste de förlorade, och alla som glömt sökandet ha förlorat Kristus; ty att älska är att söka, och Jesus Kristus är själv den sökande kärleken. - Dennakolportör är engagerad för den återstående delen av året till besök i hyddorna, under de 6 månader nämligen som den förstnämnde kolportören upphörer därmed. Båda äro folktalare och förstå att omfatta själar i Jesu kraft samt veta av egen erfarenhet, vad det är att varda förda från döden till livet.- Så förkunnas då Kristus och arbete utdelas hela året om, det himmelska brödet och livets vatten för intet, och det lekamliga brödet enligt Guds befallning: "Du ska äta ditt bröd i ditt anletes svett". - Att förena en lånläsnig med försäljningen av biblar och nya testamenten ansågs även vara nödvändigt. Bibeln ha de tillåtelse att erhålla mot inlämnat arbete, och traktatsskrifter får de till skänks. - Låneläsning består av de andliga löpande tidningarna Bibelvännen, Pietisten, Duvorösten samt trevliga smärre skrifter i en äkta evangelisk anda. Barnen lockas med bibelspråk, som äro särskilt tryckta och förvaras i små lådor. Även hålles små kristliga månadsskrifter, utkomna på P. Palmvist förlag i Stockholm., till gåvoråt barnen. Förutan lånläsning kan ingen fortfarande växelverkan äga rum mella kolportören och de besökta och dessutom ingen otvungen anknytningspunkt vid de ofta förnyade besöken. Gud gav många vitnesbörd vid denna kära broders antagande. Ett av dem var, att då en bedjande blick sändes av hjärtat, kom ett brev från England, innehållande just beloppet av kolportörens lön. Vad som utgår till lånläsning för det stora, av 200 hushåll bestående distriktet, är icke obetydligt. Men Gud lever och kan icke dö. Man uppehåller, närer och skaffar, såväl andligt som lekamligt bröd.

Kolportörernas resultat

Under tre månader har kolportörerna

besökt ställen.....................................  188
bortskänkt traktatskrifter...................  308
utlånade skrifter äro...........................  189
beställda nya testamenten..................        2
utdelade dito......................................       7
beställda helbiblar..............................       3
utdelade dito......................................       1
utdelade ditobeställda Luthers postilla..       1
dito      dito  huspostilla........................       1
bortskänkta dito.................................       6
beställda katekeser..............................      1

Ja, visserligen tro vi alla, att kolportörsverksamheten röner ett särskilt beskydd av Fader vår, då det endast åsyftar att sprida biblar och dess ljus. Detta ljus bryter sig i rena strålar till en fridens båge över den till räddning bestämda, förlossade världen. Den namnkunnige katolska biskopen Bossuet såg riktigt vad som låg i bibelns överlämnande till folket. Han skrev: "Därigenom har Luther gjort den ringaste fattigstugegumma mäktigare än själve påven." O, märkom på denna bekännelse! Lovad vare Herren, som vill att alla människor skola till sannningens kunskap komma! Han rödjer väg, han allena. - Han har i den 68:de psalmen lovat att vattna de elända och giva ett nådeligt regn. Han vill vederkvicka dem med sin godhet och giva ordet med en stor evangelisters skara. Denna tid uppgår nu över Svealand, en ny morgonrodnad börja dagas och det kan och skall ej hindras att ogräset växer ibland vetet; det ska stå intill skördedagen, ty med dess våldsamma uppryckande skulle ofelbart många vetekorns liv dödas.
Då det blivit fastställt, att kolportören skulle medföra en lånläsning även till allmogen utom arbetsföreningens område, kom ett brev från en, endast till namnet känd bokhandlare, som skänkte våra fattiga och skolan för 75 rdl. böcker, vilka vi själva hade att uttaga på hans förlag, efter medföljande katalog. Luthers huspostilla, 7 ex., äro hittills uttagna, varav 6 äro skönkta till de 6 fattigstugorna inom vårt distrikt, jämte bibeln och nya testamenten, där dessa oumbärliga skatter i nämnda fattigstugor icke funnos. - Bokhandlare Palmqvist har glatt vår barnaskara med 50 ex. av de på hans förlag utgivna månadsskrifterna för barn. De engelska vännernas hjärtan böjde Gud till förnyad kärlek med det sistförflutna året. Jag anförer beloppet av deras gåvor i svenska mynt, som jag från Stockholm emottog genom den vän, i vars hand de engelska kristna nedlagt så många välgärningar för vårt lands andliga och lekamliga behov.
(Årsberättelsen 1854-1855)

Sista hösten köptes en stor bondstuga, som transporterades till Berget, och skyndsamt ska uppföras under våren, till en större verkstad. Uti kolportör Mattson har gossarna en snickarlärare, som utvecklar deras anlag, och som under arbetet icke försummar att så den himmelska säden i barnens hjärtan. Hittills har de förfärdigat lådor, spannar, byttor, träskedar och mycket annat. (Årsberättelsen 1854-1855)

Idag kom vår dyre Mathsson. Det blev så ljuvligt här hemma då. Allting ordnades så väl. Därtill kom också min käre, käre Vilhelm med sin kära, fromma Ingeborg. Lovad vare Gud för alla älskliga ungdomar! Igår ordnades med alla böckerna för Mathsson - ett svårt arbete. Men det var roligt att se honom stå där med kolportörsväskan, glad och uppmuntrad, så att ögonen lyste över glädjen över att få gå Guds ärenden på detta sätt. Ja lovad vare Gud, som med sin Son och Ande bekänner sig till detta verk!
På morgonen idag talade Hultman och i afton har Mathsson glatt oss med ett friskt vittnesbörd.(
Dagboken 13/1 1855)

Guds heliga bud, att människan ska föda sig i sitt arbetes svett, äro uppfyllda, sådant syns klarligen - men därmed har ej våra fattiga blivit förda till salighetens kunskap - tyvärr! Vår mångåriga erfarenhet har visat oss, att genom den ökade arbetsfliten viss huslighet och jordisk trevnad blivit befodrad men även den giftiga roten - egenrättfärdigheten och högmod - har ur den gamla adamitiska naturen mer och mer utvecklat sig. Därför fördes vi omsider till den övertygelsen, att varje kristlig fattigvård måste vila på grundstenen Kristus, men vi hade givit arbetsfliten den ära, som tillkommer Kristus och därigenom skiljt bäcken från sin källa. För att bota denna skada antog jag under bön till Herren tvenne kolportörer, vilka jag sedan år 1854 anmält i årsberättelsen. Dessa besöka varje hydda i den frivilliga kärlekens namn för att förkunna Kristis evangelium. Dock har ingen kolportör gått omkring det sista halvåret; ty smeden Falk, som var vår andre kolportör kunde för sjuklighetens skull ej sköta detta mödosamma kall... Vi sluta nu under det vi uttala vår tro på Guds sannfärdiga löften, som äro givna i Jesaja 55: 10,11: "Ty lika som snön och regnet falla av himlen och komma icke dit igen, utan fuktar jorden och gör henne fruktbar och bärande, så att hon giver säd till att så och bröd till att äta, så skall ock ordet varar som av minom mun utgår, det skall icke återkomma till mig fåfängt utan göra det mig täckes och skall framgång hava, uti thy jag utsänder det."
Det är således Gud, som utsänder sitt ord och vill att detta ska ske så ymnigt och allmänt, som han låter snö och regn falla på jorden. Välsignade äro alla de som gå åstad i Jesu namn för att göra ordet om Jesus, vår Saliggörare, syndautplånare och syndaförlåtare, nära och fjärran. Vi ser därför med glädje på våra kolportörer efter det vi ser med trona på Guds löften! Amen!
(Årsberättelsen 1856-1857)

Den 19 kom min dyre Engström och tjänade vid nattvardsbordet. Han stannade här till den 23, då han gjorde sällskap med kolportör Mathsson. Det var riktigt roligt att igår få fylla på kolportörsväskan med goda ting. (Dagboken 24/1 1857)

Jag vet emellertid, att jag för Jesus skull är bönhörd och att han ska skona mig för allt för svåra intryck. Nog besvärar mig den yttre oron, men jag känner kontakten med livskällan, fadershjärtat, och det hjälper mig - vad skulle eljest kunna hjälpa? Jag är också glad för att kanske få anställa även Johnsson som kolportör. (Dagboken 20/9 1857)

Åter en vecka i kamp och nöd. På tisdagen talade Hultman om hoppets bekännelse. Johnsson vittnade gott om den tro, som bär honom.
Förslaget om hans arbete som kolportör är nu framställt. Det beror på hur han kommer att svara.
Åter en vecka närmare evigheten. Herre, hjälp mig, svaga!
(Dagboken 4/10 1857)