Dagbok för 1848
mormor 68 år gammal
Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti
Av 1848 års dagbok saknas anteckningar från september och framåt. Detta vare ett år då situationen i Europa var orolig. Bl.a. ororar sig mormor för de s.k. marsoroligheterna i Stockholm och då konungen ställdes inför svåra beslut. Det var året när Ydström blev vald till kyrkoherde i Kärda. I räddningsskolan avled det första föreningsbarnet Stina B. och i hushållet slutade mormors omtyckta mamsell Charlotte Wettermark. Hon gifter sig med prästen Per Pettersson och flyttade i slutet av året till Kävsjö. Hon ersattes av den också kära Eva Berghman som tidigare jobbat hos mormor. Dessutom innehöll året besök av Peter Fjellstedt.
Januari.
Den 1.
Glädjen på kyrkfärden idag blev inte lång. Ty vid hemkomsten var mitt huvud så fullt av värk, att jag måste dra mig undan till mitt rum. Det var som om den onde själv kommit för att håna mig redan på årets första dag!Den 2.
Först vid middagen i dag kunde jag stiga upp efter plågorna i går. Jag möttes av min kära mamsells vällagade mat. Efter måltiden kunde jag själv läsa om Kristi översteprästliga ämbete av Nohrborg, vilket gav anledning till ett älskligt samtal med mamsell Charlotte. Efteråt slumrade jag till och drömde om Anne-Maries bröllop - många blommor, vackra ungdomar, många rätter! Skall det vara ett förebud till död i huset? Kanske gäller det mig? Herre, ja, jag väntar din förlossning.Den 3.
Den kära Linas födelsedag. Jag var verkligen så fattig, att jag inte hade mer än en liten riskaka med mig till henne.
Idag ha vi också firat 11-årsminnet av den första missionsbönen på Herrestad. Engström predikade över ordet: "Herre, fräls min själ." Till min stora glädje var Sofie också närvarande.Den 6.
Idag på morgonen födde Sofie en stor frisk pojke.Den 7.
Idag på morgonen kl. 5 dog Johan på Mohyltan. Han var med på missionsbönen. Den stackars mannen dog under höga rop om frälsning och nåd. Min kära Karolina var hos henne hela natten - vad jag tycker om henne för det!
I brev idag meddelar Fjellstedt, att han kommer den 12.Den 12.
Idag kom verkligen Fjellstedt, men för att min glädje inte skulle bli allt för himmelsk kom också Ydström och blandade vemodsdroppar i glädjebägaren - han var nämligen sjuk och svårligen prövad, den käre vännen. Fjellstedt var emelletid underbar. Han talade över Guds barns frihet. Medan han talade, stod han med uppåtsträckta händer och såg ut som en ängel. Han syftade till att lyfta upp oss andligen, vilket han också gjorde. Ja, uppåt till Gud, som hjälpt oss så många gånger. På kvällen fingo vi en välsignad utläggning av 12:e psalmen sv Fjellstedt, då han bl.a. talade om den fria viljan, om att den helige ande gör hjärtats spegel klar, så att man däri kan se Jesu bild och hans läras renhet och storhet. En sann kristen säger: "Jag vill inte vara en hycklare." Av naturen äro vi falska, hycklande, men den som inte vill vara det kan genom Herrens nåd och hjälp bli ärlig och sann.Den 13.
Redan idag reste Fjellstedt - vilket avsked! På samma gång underbart och smärtsamt.Den 14.
En del förberedelse för bokslutet och årsmötet.Den 19.
Bokslutet klart med stor kassabrist, som aldrig förr.Den 28.
Tråkigt brev från Nora, som visade, att såväl hon som hennes gode make icke i stillhet och ödmjukhet vill rätta sig efter Guds vilja i en viktig sak. Herre, avgör Du saken enligt Din plan! Styrk och föröka vår tro i denna viktiga sak!Februari.
Den 1.
På kvällen kom Emmy med sina skatter. Vi hade det så gott i lampans sken. Att vänta sina kära är att vänta något av det himmelska. Måtte jag ständigt ha denna väntan på Dig, Herre Jesus!Den 5.
Alla i kyrkan. På morogonen var jag annars så fattig, men då var den käre Arndt så rik. E:stens voro också i kyrkan. E. talade mycket om allting. Herren kommer nog att lägga sin kärleksfulla hand över hans mun, så att han pladdra mindre!Den 7.
Missionsbön. Oerhört mycket folk. Petersson talade. I kväll ha vi bäddat för 17 personer! Här voro 4 predikanter, de hade det gott tillsammans.Den 11.
Emmy har beslutat sig för att bo på Hörda. Det har jag Dig att tacka för, du kärleksfulle Fader. Välsigna det beslutet och giv, att vi kunna leva i frid och endräkt!Den 14.
I lördags fick jag brev från d:r Fjellstedt och Gadow. Vad jag njöt.Den 15.
Tack för alla mina tyska vänner och hjälpare!Den 28.
Jag har särskilt rika minnen av Petersens lidandetid och vad jag upplevde tillsammans med honom före hans död. Gud har gjort så, att dessa minnen, fast så heliga och dyrbara, bleka mer och mer. Underligt, ty jag själv rycker ju allt närmare återseendet. - Engströms resa till Petersson och Bexell var givande. Han fick klarhet, hur han skulle göra - alltså var hans resa en verklig missionsresa. denna klarhet som Engström fick, var som en uppenbarelse. Och så har Ydström provpredikat. Jag kände här i min kammare som en livsström liksom jag tidigare känt något av en dödsström vid tanken på hur det varit.Mars.
Den 13.
Fick jag kraft att resa till Vetlanda. Där jag upplevde mycket kärlek.Den 15.
Marie Cederschiöld här till allas stor glädje.Den 16.
Försändelsen till konungen kom i dag i väg ovanligt smärtfritt. Aldrig har jag tidigare känt det så lätt. Gud vare tack för änglalik hjälp!Den 18.
Från Pauline fick jag ett älskligt brev som svar på mitt brev med anledning av att hennes man fått kyrkoherdetjänsten i Asarum, Karlshamn. Hon är så ödmjukt tacksam, den kära, kära, vännen.Den 19.
Denna dag har varit en väntans dag - vi fingo alltså en av Guds största välgärningar, i det att en troende lärare blev vald - Ydström! - till kyrkoherde i Kärda.
På missionsdagen talade endast Engström. Han förde oss in i vår Frälsares lidandeshistoria, en god förberedelse till såväl passionstiden som den stundande nattvarden!Den 20.
I går valdes Ydström. Vi tackar och lova, med glädje och bävan.Den 21.
Jag märker, att Sofie nu äntligen har funnit sig i valet av kyrkoherde, men hon har haft en våldsam kamp.Den 23.
Jag fick ett brev i går från Ydström fullt av nästan yr glädje. Jag kunde inte riktigt med det. Det var alldeles för mycket mänsklig triumf i brevets innehåll. Herre, hjälp!Den 24.
En härlig "mors"-predikan på Marie bebådelsedag. Har i dag besvarat Ydströms brev.Den 26.
Veckan börjad stilla och härlig.Den 27.
Kom ett mycket efterlängtat brev från Emilia.Den 28.
Brev från Elmblad - ett kärt och trofast brev, åtföljt av de kungliga pengarna. Den väntade resolutionen från Stockholm föranledde allvarlig bön såväl denna som föregående vecka. Gud vare lov - allt gick bra och det blev lugnt. Av en vän har jag fått en liten läkarbok.Den 29.
Kommo Engströms. Så snällt att hälsa på. - Mycket arbete i dessa dagar.Den 31.
Mycket arbete. Men jag fick bra hjälp med att sälja hästen. Hjälp genom min Gud och Fader.
Vid månadsslutet erinrar jag mig ytterligare följande: Den 8 var Emilias födelsedag och ett kärt brev från henne. Den 9 var ju min Petersens dödsdag och vår välgörares, Carl Johans! Samma dag gick jag igenom mina testamenten, som råkat i oordning. Nu läste jag dem igen och fann glädje vid deras innehåll.
Dagen efter kommo de kära bröderna Engström och Petersson.
Någon dag hade jag samtal med mamsell Charlotte Wettermark och hon lovade att stanna hos mig under hela nästa år! Gud vare tack!April.
Den 1.
G:s födelsedag. Allt är lugnt i Stockholm. Hemska voro underättelserna därifrån. Varför så blodiga offer? Måtte konungen segra över sig själv, även om det ska gå genom förnedring.Den 2.
En vacker söndag. Redan har åtta dagar gått sedan jag skulle meddelat att vårt första föreningsbarn avlidit. Det var Stina B., som saligen avsomnat. Hon kom till andligt liv, innan hon avsomnade. Hur glad blev jag inte, ty hon är en kärve från vårt arbetsfält. I dag buro gossarna på räddningshemmet henne till kyrkogården. Det var så gripande att genom vårt fönster se dem avtåga. De voro många, som följde henne till graven. Mitt hjärta är så tacksamt. O, hur jag njutit! Inte anade jag, vad Gud hade berett åt mig. Min Petersens första grav var uppgrävd, och där gömde de det första mognade kornet av hans fromma stiftelse. Jag blev så glad av att höra därom, och är det ännu. - men bort nu från de betraktande orden och hän till kärlekens källa, Jesus. Likt Maria vill jag vara där han är, hennes bekymmer äro mina nu - give Gud, give Gud!Den 3.
En undebar missionsafton. Petersson utlade på ett underbart sätt apostlagärningarna 4.Den 4.
Också en härlig dag. Predikanterna och vi båda hade det mycket gott.Den 5,6,7 och 8
har jag haft fullt upp med förberedelse för årsredogörelsen. Så brev från syster Elise: Fjellsteds besök hos henne har fört med sig välsignande frukter.Den 9.
En underbart vacker söndag. Förbönens ström lyfte mig högt i dag allt ifrån tidigt på morgonen. Vad t.o.m. förbönen kan välsigna! Lovad vare Gud!
Jag blev så saligt förberedd på-den 10,
vilken dag hela styrelsen var här - hur kärt var icke besöket för mig! Därtill kom Sofie med sina barn för att stanna hos mig i fjorton dagar. Min Charlotte ville hem till de sina, och medan hon är bort hjälper mig Sofie. Lovad var Gud för hans trofasthet!Den 23.
På morgonen. de senaste dagarna har förflutit stilla och ljuvligt i sällskap med Engströms. Kära barn och barnbarn. Det var glädjande avbrott lördagen den 15, då Elmblads kommo. De gladde oss mycket genom sin andliga friskhet. Dagen därpå kommo Peterssons, och då hörde vi ett riktigt härligt, ymnigt Guds ord. Den 18 reste de, lagom att börja förberedelserna till påsken! Tyvärr var jag mycket förkyld palmsöndagen i kyrkan. Sofie och hennes make voro mycket älskvärda och hjälpsamma. Vad jag tackar Dig, Gud, för dessa barn! På långfredagen var det så skönt. Petersens grav stod där så strålande, nyss uppstånden ur vinterhöljet. Nils och Eric Hellberg voro med i kyrkan och väntade efter rik välsignelse från Herren. Senare hade jag så skönt med min Arndt. Om kvällarna är han så god att ha, de bli så ljuvliga i hans sällskap. På långfredagens afton kom Engström, läste och förklarade sista akten av vår Herres lidandes lidande historia. Den utläggningen var alldelse enastående. Och så sjungo vi om korsets segerkraft. I dag har vi haft mycken glädje med Müller. Hela denna dag har varit andligen och lekamligen fylld av Herrens välgärningar. Nog hade jag under den gångna veckan en hel del bekymmer, och nog fick jag erfara, att jag ännu bor i syndens land. Särskilt svårt hade jag på natten till påskdagen, men Herren hjälpte mig sedan på den härliga uppståndelsemorgonen - han gav mig kraft till ihållig bön. Till det som plågat mig vill jag nämna meddelandet om Emmys sjukdom. Ett brev från henne i dag ger mig emellertid nytt gott hopp. Lovad vare Gud! Min svåra förkylning och den starka stormen tilläto mig icke att fara till kyrkan. Till vederkvickelsen under denna tid hör också Fjellstedts brev.Den 25.
En stilla, skön dag.Den 26.
Kom den kära, kära Charlotte åter, min himladuva! Ack Herre! Käre, käre Fader, låt henne inte flyga ifrån mig, utan låt henne få ledsaga mig, om det annars är Din heliga vilja, ända till den sista stationen!Den 27.
Reste de kära Engström efter 16 dagars vistelse här.Den 28, 29 och 30
var stillheten vederkvickande. Jag har haft mycket att anteckna om Herrens nåd, om jag blott gjort det med detsamma, men nu, o skam, har jag glömt mycket. Så mycket minns jag, att jag innerligt bad Gud om ekonomisk hjälp för Engströms. Jag bad också för Vilhelms. Jon på berget tog emot Stina och barnen. Jag har också gått ett kärlekens ärende till den andre skolmästaren, och det lyckades!Maj.
Den 1.
En stilla och ljuvlig missionsbön. Engström förklarade Jes. 55 så vackert.Den 2.
O, vad jag denna dag haft ont i mitt huvud!Den 3.
Fortfarande sjuk. På kvällen kommo Bergvall och missionär Beckman.Den 4.
Kommo de kära Engströms åter. Dagen var så angenäm för oss alla. På kvällen hade vi missionsbön i salen. Då utlades Apg. 28 förträffligt.Den 5.
Bibelförklaring över Johannes epistel. Beckmann yttrade: "Synden skall utsvettas. Såsom solen i de varma länderna stiger och förosakar odräglig hetta så är det med syndens hetta, ju högre nådasolen går upp."
På kvällen reste Sofia. Gud vare tack att det gick så med henne. Den upphetsade sinnesstämningen över att hon ville resa till Amerika var besvaärande både för henne och för mig. Hos mig var det gamle Adam, som mådde illa. O Gud, snart 70 år gammal och ännu på långa vägar ingen ängel! När ska jag bli det? Du vet det, o Herre!Den 6.
Brev från Emilia, att hon senare kommer tillsammans med sin Elmblad. Detta gladde mig outsägligt. Denna dag har huset varit tomt (på gäster) därför blev det också rengjort. Herre, låt mig också bli ren därinne!Den 7.
Kära brev, alla så förhoppningsfulla - Helen, Stina! Alla så vänliga. I dag har min Arndt varit mig så kär.Den 8.
Reste jag till mina kära Engströms och hade det så skönt hos dem. Deras stilla lycka verkade så välgörande och rogivande på mitt sinne. På kvällen sammanträffade jag så oförmodat med Ydström, vilket gladde mig mycket.Den 12.
De senaste dagarna hade jag det ej så lätt. Ydströms livlighet, glädje och tacksamhet voro mycket smittande, men mycket fåfängligt tal plågade mig. Jag fann Nora reserverad, men annars sig lik. Vi måste vänta, hoppas och bedja!Den 13.
Ensam. Fick meddelande om att skolmästaren ej kommer.Den 14.
Skrivit till Mina Runge. Den sista tiden har jag varit mycket upptagen med tankar på de stora världshändelserna. O, hur mycket nöd och ångest i världen! Vårt folk kommer väl också med. Herre, hjälp!Den 21.
Mycket stilla några dagar. Inga nämnvärda händelser.Den 23.
Voro några vänner här och den käre Engström läste för oss en härlig uppsats om den sanna friheten av Fjellstedt.Den 25.
Reste alla. De båda mindre barnen Engström kommo. Jag fick också ett kosteligt brev från Minna Claudius, min paradisnäktergal.
Vi fingo också ett starkt och vackert intryck från kyrkan i dag. De avtågande soldaterna deltog nämligen i nattvarden. En gammal krigare, som jag i min ungdom ansåg vara mycket vacker, stod några minuter före avmarschen mycket gripen i kyrkan, där församlingen just sjöng om döden.
Kylan är stark. Gud, förbarma Dig över vår arma jord. "Giv oss vårt dagliga bröd."
Fick också ett brev från min kära Elise, som jag tackar Gud för.Den 29.
I går på aftonen av den kära, stilla sabbaten, då bönens Ande på grund av djupsinnig predikan blivit oss anbefalld och given, satt jag framför fönstret i min älskades dödsrum och fick då genom Guds nåd en djupsinnig själslig upplevelse. I år blommar framför fönstret en vit syrénbuske. Den är så hög, att den tittar in genom fönstret på skrivbordet. På skrivbordet stod ett ljus. I fönsterrutans reflex spegldes nu ljusets sken som en gloria mitt i de vackra vita blommorna utanför. Jag kände mig själv som en ensam, av Gud tänd liten låga, och alla de vita blommorna där ute voro mina skyddsänglar. Synen av denna bild gav mig en sådan trygghet, att jag aldrig vill eller kan glömma den. Men också den helige Andes låga återspeglades i ljusets reflex från den gamla syrénbusken. Må det bli ljusare och ljusare inom mig, så att jag i den helige Andes ljus måtte försvinna och glömma mig själv! Amen.
Den 30.
Förnimmelsen av frälsningens salighet har under det gångna året ibland varit så försvagad, att jag riktigt skäms. Gud vare tack, som återupplivat saligheten, så att det nu förefaller underbart skönt att vara Guds barn.Juni.
Den 1.
Årets Kristi himmelsfärdsdag har varit den allvarligaste som jag någonsin ensam upplevat. Gud, låt mig och de mina få samlas i Din himmel! Jag beder Dig, käre Frälsare, drag mig närmare Dig med alla förhoppningar, önskningar och all min åstundan och gör mig fullt nöjd med vad Du beskär! Amen, välsigna oss!Den 5.
En härlig missionsbön. Petersson och Colliander höjde själva och lärde oss höja spenabarnens lov! Davids 2:dra psalm förklarades. Petersson läste Apg. 8. Han stannade över natten.Den 6.
Jag och Sofie voro ensamma. Det var så innerligt kärt att sedan få tillsammans med henne resa till Vetlanda.Den 7.
Reste Engström och de små barnen; de älskade små, de hade kommit mig så nära, särskilt Frida.Den 8.
Firade jag avsked med min dyra Charlotta, ty nu var det slut med vår gemenskap och jag lämnades av henne. Samma dag kom emellertid den kära Eva Bergman.Den 10.
Idag är jag som förnyad hela dagen. Kanske beror det på att jag länge ropat efter den helige Ande, att han måtte komma och fylla oss alla som längta efter honom.Annadag pingst.
En välsignad kyrkogång, ehuru jag icke kunde höra något. Genom Guds nåd fick jag mycket genom min dyra Arndt. På efter middagen åkte vi till Engströms och i hemmet förklarade han ett avsnitt av apostlagärningarna.Den 16.
I dag kommo Elmblads. Och med dem tredubbla intryck: Emilia älsklig men ytterligt medtagen. Elmblad själv frisk och glad, Marie faderns avbild, ett kostligt glädjebarn. Elmblad började sina andaktsstunder med att föklara Davids 128 psalm och talade om ett fromt äktenskap, ett tal som jag vände till Elmblads. Tyvärr kunde jag ej med detsamma uppteckna något av det älskliga och goda som sades, det blev försent. Gud, stärk mitt andliga minne och hjälp mig att begagna dagen till övning!Den 17.
Söndag. På eftermiddagen hade vi bibelförklaring över texten om synderskan jämte romarbrevets första kapitel. I förra veckan fick jag ett kostligt brev från D.Den 20.
Sofie var här och av någon anledning vemodig. Kände sig bunden. Men det gick över. Vi läste ur Bibelvännen och så hörde vi Elmblad utlägga 1 Mos. 37. Och då lossnade Sofie, hon blev fri från det som band henne. Gud vare lov! Elmblads ord befallde det onda att vika, och det vek.Den 21.
Vi företogo en lång, härlig promenad.Den 22.
Kommo Emmy och Axel - det var ett kärt främmande. Dagens stunder präglades av innerlighet och ro. På kvällen förklarade Elmblad Davids 133 psalm om brödernas endräkt. Vidare återgavs en trösterik och vacker predikan av Schartau av Engströms. Den blev mycket välsignande för Emmy.Den 24.
Jag hoppades på andligt närmande mellan Emmy och hennes anhöriga. Vänta tåligt, mitt hjärta. Sök ej att tvinga fram något i förtid! En härlig bibelförklaring över Davids 2 psalm och Jes. 40 avslöt dagen. "Just i nöd, sorg eller trångmål höves oss tro. den gudomliga sorgen verkar tro. När den tron kommer eller födes hos oss, flödar evangeliets tröst in i vårt liv och vi få mottaga dubbel välsignelse av Herrens hand. Vi känna och erfara, att vi äro fattiga i allt och i oss själva men att vi äro rika och äga allt i Kristus." Halleluja! "Kommen till mig I alle, som arbeten och ären betungade, och jag ska vederkvicka eder!"Den 25.
Söndag. I kyrkan - inte hörde jag mycket men tillräckligt om vad som tjänar den sanna helgelsen. På kvällen gav Elmblad en förträfflig förklaring över Matt. 14.Den 26.
Idag är det treårsdagen av Emilias och Elmblads bröllop. Många prövningar har både de och vi här genomgått under dessa tre år. Morgonen och middagen voro mycket ljuvliga. Elmblad var festligt glad, och de ungas rum var fyllt av blommor. På lördagsaftonen väntade de främmande, de kommo ock. Det var Emma Hylander och hennes broder, mycket älskvärda människor, jag hoppas verkligt kristna. Under alla dessa bestyr känner jag djupt och mycket starkt naturens fördärv, såväl igår som idag. Men, det är så innerligt skönt och ljuvt just nu, på söndagens stilla afton. Och sedan... ack ja, det är icke själ i att komma med detaljer; Herre, var med mig och stärk min tro!Den 28.
Idag avslutade Elmblad med romarbrevet 4 och en varmhjärtad maning till oss att hålla fast vid de löfterna att genom tron vinna seger i allt elände och över all synd, framför allt när vi känna hur lagen dödar oss, sedan den gjort oss till missdådare inför Gud. Ack ja! dagligen känner jag mig som en missdådare. Herre, hjälp mig att hålla fast vid Dina löfte, idag och allt framgent.Den 29.
Romarbrevets 5. "...emedan vi äro rättfärdiggjorda genom tron, hava vi frid med Gud, genom vår Herre Jesus Kristus." Det finns ej någan annan frid än den som upprinner från Gud, och den som är förvärvad åt oss genom försoningen. Endast den friden kan tillfredställa samvetets krav. Vi leva i hoppet om den himmelska härligheten, ännu ej i fullkomlighet. Så tillåter Gud bedrövelsen att komma för att vi därigenom skola övas i tålamod och så allt mer drivas till hoppet om saligheten. Detta hopp om den himmelska saligheten verkar tålamod hos oss, upphåller hjärtats glädje och tillåter oss aldrig komma på skam, ty Guds kärlek är utgjuten i de troendes hjärtan, genom den helige Ande. Allt dett har kristus förvärvat åt oss, medan vi ännu vore syndare...
Samma dag hade jag en obeskrivlig glädje genom att läsa Scrives framställning om glädjemåltiden. Något vackrare och ljuvare kan icke läsas. O, Gud, hur jag tackar Dig, som givit oss sådana gåvor!Den 30.
Lilla Maries födelsedag! O, hur ljuvligt det var att bli väckt liksom av änglar! Och detta för att ropa och bedja om Guds välsignelse över henne. Ja, så blev det också tack! Vi hade det gott. Vår älskade Emilia befann sig mycket väl. Det måste vara bönhörelse.
Idag fingo vi särskild anledning att tänka på Rom. 5: 7 och 8. Guds kärlek visar sig i livet vara oöverträffad. icke ens den kärlek, som nu och då ger sitt liv för bröder i jordisk bemärkelse, räcker som jämförelse. Kristus har dött för oss, medan vi ännu vore syndare. Då är saken ännu mera viss, d.v.s. att vi kunna bli bevarade, då Kristus gjort oss till sina vänner. Såsom ett förgiftande frö har arvssynden kommit in i människan. Adam kunde såsom syndens människa endast lämna syndare efter sig. Lagen, genom vilken synden bedömes och dömes, kom först senare i världen. Människan kunde icke se synden som synd. Därför kom lagen. Guds rättfärdighet uppenbarades genom den. Men därtill kom döden in i världen genom synden, som är syndens lön. Döden kom jämväl till dem som icke begått samma synd som Adam. Även det i synd avlade barnet kommer genom lagen t.o.m. under de första åren av sin levnad att bli medveten om sin synd. genom Adam, som är motbilden till Kristus, kom synden över oss alla, genom Kristus rättfärdigheten från Gud, rättfärdiggörelsen genom tron, på det att vi, som tro, kunna genom honom, det himmelska fröet, födas på nytt till evigt liv. Kristus är den enda människan som gjort nåden från Gud levande. Halleluja! Visserligen är döden mäktig genom synden, men livet i Kristus uppslukar döden. Lagen är given för alla skola bli dömda i synden. Nåden i Kristus uppenbarad för alla, som tro, skola leva. Synden är överflödande, mäktig, men nåden blir, därför att den sammankopplats med Kristus, ännu starkare än synden. Synden gräver sig ner i människans dolda schakt, nåden överströmmar och uppfyller henne, halleluja! Och det så grundligt, att då kristus segrar till liv blir allt, som synden förosakat i en människosjäl, också uppslukat. Var därför synden mäktig till att döda allt gott hos människan, så är nåden i Kristus mäktig att föda evigt liv.
Kristendomen binder således icke människorna till frihten i Kristus, den löser dem istället till frihet. Kristendomen är revolutionerande, den är ja, men också nej. Det är Gud, som i Kristus ordnat livet. Kristendomen tränger in i allt, som den kommer i beröring med...Juli.
Den 1.
Igår kväll hade jag en stark glädje först genom Scriver och därefte genom ett härligt apostoliskt brev av gamle landsmannen Udhe. Dagen - vår söta Maries födelsedag - var så stilla, helgad och välsignad. Måtte alla Mariors liv så vara!
I dag en härlig bibelförklaring över Rom. 6: 1-11: Skola vi förbliva i synden för att nåden skola bliva så mycket större? Hjärtat kan bli fromt, därför att synden dött med Kristus. Huru kunde vi annars leva i den? Till den giktbrutne sade Jesus: "Dina synder förlåtas dig... stå upp och gå!" Han stod upp. Så får vi stå upp från vårt syndaläger. Den lame mannen kunde uppstå, enär hans synder voro honom förlåtna. Så kunna ock vi stå upp, när Jesus tillsagt oss syndernas förlåtelse. Väl oss! I syndernas förlåtelse får vi leva fram hopp, tålamod och erfarenheter av en väldigare kraft än vår. Och begravna äro vi - den som är begraven lever icke, det är: hela vår varelse är korsfäst med Kristus, men den på et sättet korsfäste lever, fast i och för Gud. Dett känner den arme men benådade syndaren och vill därför icke synda, han vill leva för Herren.
Charlotte gladde mig idag med ett par vita handskar, avsedda för att användas vid nattavardstillfällena - hennes ord vid överlämnadet voro verkligen älskliga.Den 2.
Deltagit i nattvarden. Elmblad höll skriftetalet över trosbekännelsen på ett enastående sätt och sedan predikade han hänryckt och heligt. Hans skriftetal hörde jag helt, den andra blott delvis. O Gud, jag tackar dig! Låt de dyra orden, Dina egna ord, ljuda i min själ intill slutet! Aldrig förr har jag känt så starkt intryck av den heliga måltiden. O, min Fader, Jesus Kristus, den helige Ande, låt det tjäna mig till evigt liv och låt mig av denna måltid vara i sanning länge kraftigt styrkt!
Hylanders kommo på aftonen.Den 3.
En minnesrik missionsstund. Tyvärr hörde jag icke Franzén och Petersson, men dess bättre Elmblad över Joh.4, om den samaritiska kvinnan, om tillbedjan i Ande och sanning. Engström, Norlin och Franzén stannade över nattan.Den 4.
Petersson föklarade olika bibelställen både på morgonen och aftonen, och den kära Sofie var också med.Den 5.
Norlin, Elmblad och Petersson höllo undebara bibelförklaringar, Petersson talade över Rom. 7. Tyvärr har jag alldeles glömt, vad som mest grep mig därvid - jag är mycket ledsen för det, ty jag var mycket glad och tacksam för ordet. Elmblad har idag förklarat första hälften av kap. 8 alldeles underbart. På eftermiddagen gick jag för en gång skull en långpromenad och vid hemkomsten voro de kära (oläsligt namn) jämte fru Nordin här. Deras ankomst beredde mig verklig glädje. Elmblads förklaring av Rom. 8 och 9 var outsägligt rik och välsignad och gjorde på alla ett starkt intryck. Likaså på eftermiddagen, då han talade över 1 Joh. 1.Den 9.
En stilla söndag. Husfolket är ute. Elmblad med Charlotta och Eva reste till Sävsjö. Jag är ensam med Emilia, som är mycket klen. Gud, giv oss tålamod!Den 11.
Idag måste jag bekänna min otacksamhet genom att icke anteckna allt jag fått av Gud under de senaste dagarna...
Elmblad var två gånger bortrest, varthän lämnar jag därhän nu. Nu är det för mig angeläget att fasthålla vid det viktigaste och släppa det andra. På fredagsmorgonen kommo Elmblad och Engström och förklarade Rom. 11, allt härligt och lärorikt. Jag beder: "Låt vad jag hört bli mitt rättesnöre för min inre och yttre livsväg."
Jag hade på fredagskvällen mycket att göra och även att lida genom Nilssons förslag eller begäran om att få arrendera ett område på Herrestads ägor.Den 30.
För min egen bekvämlighet, för gästernas och arbetes skull har jag icke hunnit med att skriva förrän idag. Nu några anteckningar av de senaste veckornas händelser. På min födelsedag den 15 voro Engströms här, de kommo redan dagen före. Den 15 var så undebar och skön för mig. Jag har inte känt mig så glad på länge liksom tacksam. Förmiddagen gick så fort. På eftermiddagen höll vår prost sitt avskedstal, som var mycket rart. Han själv var mycket rörd. Elmblad fördjupade sig i texten om den som går sin väg ostraffligt, då han håller sig efter Guds ord. Den 16 höll Elmblad en kostelig predikan - så väl att jag fick utkastet! Söndagen den 23 höll Engström en innehållsrik predikan och efteråt förhör i kyrkan, senare bibelsförklaring. Vissa aftnar har Elmblad hållit bibelförklaringar över Apg. 16 - han har talat om en öm moders inflytande, om Herrens kallande på människan och huru han öppnar örat för sin röst. Den 28 kom Engström och prosten Almqvist hit. Dagen var torr - ändock var jag tacksam för allt det goda, som Engström gav. Dagen gick, trots allt, ja, så är det! En dag var jag hos den sjuka syster E. Hon verkade inbunden och var säkert mycket klen. De unga har tagit hennes plats. Vårt hem är ej på jorden. Igår hade vi åter bibelförklaring över Apg. 16 och idag är det en stilla och lugn sabbat. Först var jag i kyrkan. Det var så oändligt skönt att vara där! Sedan vidtog förhör, som jag helt kunde höra. Jag hade förnimmelse av att jag badade i en ovanifrån kommande ström av välsignelser. O, må de, som kommo, verkligen höra ordet! I, som höre, haven det i sanning härligt!
På eftermiddagen förklarade Elmblad Gal 3 - vår Elmblad var åter i sin fulla kraft. O, Gud, välsigna den dyre läraren! Emilias brudelängtan gladde mig mycket. Det var som om hon som Jesu lilla lamm hade legat vid hans fötter. Lovad vare Gud! Helige Guds ande, förklara för henne mer och mer hennes unga hjärtas trånad. Tack, fader, att Du att du ej ska förskjuta eller skilja en längtande själ ifrån Dig! Du bönhör - därför kommer jag till Dig, bönhör mig i Jesu namn!Den 31.
Idag är det härligt och skönt i naturen. Ljust och glatt efter en långvarig regnperiod. Allt hö kom in, fast vi trodde det var förstört. Rågen var också skuren. Tack, Gode Gud, för Din nåd! Gör mitt kalla hjärta varmt och tacksamt. Tag ifrån mig sorg och bekymmer för Emilia. Jag lägger henne helt i Dina händer!Augusti.
Den 1.
Idag har vi regn och åskväder. När jag tänkte på gårdagens ljusa strålande väder, så står den för mig som en bild av Guds nåd. den som begagnar sig av en sådan dag får sitt hjärtas lador fulla av Guds välsignelse. Den som ej begagnar sig av den förlorar mycket. Intrycket av denna dag är också mycket skönt, det är Sofies 34-årsdag! Hon var så älsklig och rar. Elmblad förklarade Tess. 5 - Lova Herren, min själ!Den 6.
De senaste 4 dagarnas mångfaldiga intryck av andlig art har tyvärr redan lämnat mig. Den 3 voro vi på det kära Nästa. Vagnen gick sönder, Elmblad och Emilia fick gå; det gick bra, Gud vare lov! Där uttydde Elmblad på ett alldeles underbart sätt förklaringsberättelsen. I hjärtat har jag det, men icke i ord Ja, Jesus allena, det är min bön, och med hjälp av hans kärlek skall även jag och alla trogna bedjar nå förklaringen en gång. Den 4 hade vi en stilla dag. Elmblad var ej hemma, men vi hade det skönt Scriver och en skön berättelse om Frans av Assisi gladde oss mycket.
En gräslig och fruktansvärd anfäktelse av satan plågade mig natten mellan den 4 och 5. Härvid erfor jag emellertid mäktigt Guds hjälp. men den kom först sedan jag läs 91 psalmen och sjungit om Herren Jesus. Lovad vare Gud för denna nya upplevelse!
Idag har Elmblad predikat i Värnamo, där han också hållit ett nykterhetstal. Tidigare än jag väntat kom den älskade sonen hem och förklarade ljuvligt den 23 psalmen.Den 7.
En strålande missionsdag i det kära Herrestad. Skolmästaren Hallberg var närvarande vid morgongudstjänsten, och Elmblad, den outtröttlige, förklarade då Rom. 12 sällsamt skönt.Till 1849»