Årsberättelse 1850-1851

13. Årsberättelsen av Kärda församlings kvinnliga fattigförening ifrån den 9 april 1850 till den 9 april 1851.

Grundlagen  Utbetald lön  Hjälp från Tyskland  Tabithaföreningar 
Arbetes spridning Beställningar 

Räddningsskolan på Herrestad 1850-1851.

Direkt till räddningsskolan

Vår kvinnliga fattigförening som i känslan av sin svaghet, hämta kraft och ljus ovanifrån, ifrån ljusets fader, törs ej sätta detta Guds ljus under skäppan. En enkel historik av det förflutna årets tilldragelser vill gärna låta lysa inför föreningens vänner än den ringaste del av Guds välgärningar, (ty vem kunde uppräkna dem, vem kunde se dem alla?  Må vi under lov och tack ära Gud, tjäna nästan och oss själva!
Vi fästa uppmärksamheten på föreningens ekonomiska, moraliska och kristliga ställning. De ekonomiska redogörelsen anmäler 5,289 alnar väv av ull och lin, som blevo förarbetade i 190 hushåll, fördelade i Kärda, Forsheda och Kulltorps socknar. Uti dessa socknar bor största delen av arbetarinnor, men dessutom har vi lämnat arbete åt en och annan kvinna i Hånger, Bredaryd, Torskinge och Värnamo socknar. Utbetalt arbetslön för ovannämnda 5,289 alnar är 1,510 rdl. rgs. Utbetalning skeddde för spånad efter vanlig ordning uti råg och blandmjöl, potatis, malt, vadmal, linne och randig ylleväv. - 24 hela biblar , 26 nya testamenten, många exemplar av Barths bibliska historia, några Fresenii communionböcker, många katekeser, 24 psalmböcker och ABC-böcker, ha de fattiga tillspunnit sig. Så har en fattig änka tillspunnit sig för sina 4 söner, som äro tjänande drängar, 2 hela biblar och tvenne nya testamenten.

Kassans grundlag

Den ofta uttalade grundlagen, att vinsten tillfaller de flitiga arbetarinnorna och ej kassan, hade även i det förra året bestånd. Den ekonomiska redogörelsen kan därför nästa aldrig anföra annat än kassans avtagande till de fattigas bärgning. Kassan tillhör Gud och Kärda fattigförening låter arbeta för Guds heliga nöd. Rik törs en fattigkassa aldrig vara, men tom blir den genom Guds hjälp ej heller. De fattigas flitiga händer äro Guds skattkammare. Vi lånar Gud, och vi finna denne borgen tillräcklig.
Förlusten under det föflutna året anmäldes med 188 rdl. 13 rgs. Vår verksamhet började 1838 med 2,000 rdl. rgs.; nu har vi endast 1,382 rdl. 39 s. att röra oss med. De första åren voro beställningarna så få, att spånaden endast räckte till 1,468 alnar väv; nu spinnas och vävas 5-6, ja, över 7,000 alnar om året. Det är nödvändigt, att vi för kassans otillräclighet alltid inköpa materialer med lånt kapital. Dessa fodrar räntor, och ju fler beställningar, desto mera lån.
Arbetet ligger över 1 år obetalt, ty vi får ej igen utlagorna förrän vid leveransen. men de fattiga hushållen har desto större vinst av de stora beställningarna och därmed är vårt ändamål vunnet, ty den rätta fattigvården är gudsfruktans och flitens vård, emedan den upphäver fattigdomen och bidrager till uppfyllelsen av Guds bud: "I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd", och drager välsignelsen ner på en verksamhet som befodrar detta.

Utbetald arbetslön

På de förflutna 13 åren har för arbetslön blivit utbetalt till
Vallerstad och Kärda rotar.................................................................................   2,995:-
Källunda Rote....................................................................................................  2,493:27
Hörda rote.........................................................................................................  1,535:45
Nästa och fordom Värnamo.................................................................................  1,440:-
Forsheda och Torskinge.......................................................................................  1,541:-
Herrestad, Kulltorp, 5 hushåll i Fänestad by, och flera hushåll ur andra socknar.....   7,067:39

Dessa äro de fattigas genom flit välförtjänta räntor på det lilla kapital, som ej lades som pund i svettduken... Det har uppövat de fattiga i flit och låtit dem vinna genom egen insats. Hade kapitalet låtit fängsla sig i en sparbank eller givit sig ut på vanliga räntor, så hade det på 13 år endast förvärvat 1,300 rdl. Nu har det genom sin egen oegennyttiga, flitiga rörelse skaffat flitiga fattiga 17,074 rdl. 28 s. Har den utmagrats i sin Herres tjänst, så har den dock tilltagit i trohet och ande. Vår barmhärtige Husbonde övergiver den ej i ålderdomen utan behåller den vid liv och välsignelse.

Hjälp från Tyskland

Knappt hade jag nedskrivit de sista orden, som uttala förtröstan, att Gud ej kan övergiva vår fattigkassa m.m., förrän en brevduva från Tyskland flög på bladet, utbredande oliven med Guds fridstankar däröver, genom ja och amen. Sista julen väcktes nämligen hos en kvinnlig vän Lübeck tanken och önskan att vilja hjälpa både den härliga räddningsanstalten i Lübeck och vår lilla hungriga skogsduva i Småland. Glad och modig skred hon till verket, i tron att Guds änglar väcka heliga tankar och även hjälpa vid utförandet. Hon förenade sig med andra kristliga hjärtan till förfärdigande av handarbeten, vilka försåldes den 8 mars.
Med lust och glädje blevo deras små arbeten betalda i så väl Lübeck som Holstein. På vår fattigkassas lott föllo 40 rdl. i gåvor, innan kassans minskning med 188 rdl. var känd för dem. dessa 40 rdl. till bearbetande till vadmal för Lübecks räddningsbarn lågo i beredskap att flyga till oss med de glada givarnas välsignelse. Denna glädjehändelse bekräftar Guds faderslöften: "Innan de ropa vill jag höra." O, det är en stor glädje att vid överskådandet av årets välgärningar i denna lilla sak få vara Guds ringaste bokhållare. Må vår blick, medan vi tacka och lova, vila över kärleksyttringarna. Långt ifrån oss verkar de i både kända och okända vänner, av vilka många ej ens voro födda, när förestånderskan för 37 år sedan flyttade från fädernäslandet. Må vi i andanom se en evig förening bland de troende, som verkar deltagande genom yttre förening, till gemensam hjälp. I Guds rike finns ej ett nära och fjärran; ty Jesus, Konungen av detta nåderike, innesluter alla behövande uti sig själv, då han ropar: "Det I haven gjort en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mig." Uppmuntrande är glädjen att veta, att vårt arma verk, våra fattiga, vår lilla fattigkassa, våra arma barn, vi själva, ha vänner och förvaltare i både himmelen och på jorden. Må det tillåtas mig att göra denna erfarenhet ljuv och nyttig för oss. När vi nu under ilande av de 13 åren ha stannat denna dag i skådandet av så många Guds välgärningar vårt svaga öga kunnat se, ha vi ock sett hans utsträckta arm över vår lilla skogssåning. Vi har sett hans välbehag även däruti, att hans ande i hjälpsam kärlek förenat vår svaga verksamhet med så många ljuspunkter, både i och utom Sverige och har, oss själva vetande och ovetande, tillfört oss ljus, värme och kraft. Må vi då därav märka, att alla företag för Kristi rikes utbredande ha ett sammanhang. Detta sammanhang vittnar om och ropar efter förenade krafter, och därför är det nödvändigt och stärkande att veta om varandra, dels för att kunna bedja för varandra och dels genom att ett utbyte av våra erfarenheter gagnar så väl oss själva som nästan. Så bildar sig av små förenade kretsar ett helt i Kristi lekamen, under hans huvud, som utbreder sina hemliga och uppenbara Guds tankar över det mörkaste djup av det mänskliga eländet. Onekligen äro tidens betydande rörelser för den inre missionen en ström av Kristi utgjutna och verksamma kärlek, som flödade alltifrån världens begynnelse ned till den arma jorden och tydligare gestaltade sig uti hans människoblivande. den inre missionen har således sin eviga begynnelse i människosonen; i honom är ock det närvarandeliksom det tillkommande, vilket fortgår i evighet. Varom då glada att millionernas dagliga förenade bön: ""Tillkommer ditt rike", har sitt eviga ja och amen i Konungen, vår herre Jesus Kristus.

Tabithaföreningar

Uti Apostlagärningarnas 9, från vers 36, heter det: " Joppe var en lärjunginna, benämnd Tabitha, det uttydes Dorcas, det är hind; hon var full med goda gärningar och allmosor, som hon gav. Så hade sig i de dagar, att hon var sjuk och blev död; och de tvådde henne och lade henne i salen. - Och efter Lydda icke var långt ifrån Joppe och lärjungarna hörde, att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo att han ville göra sig det omak att komma till dem. Då stod Petrus upp och kom till dem Och då han var kommen, hade de honom in i salen och omkring honom stodo alla änkor gråtande och visade honom kjortlar och kläder, som Tabitha hade gjort dem, medan hon var med dem. Då drev Petrus dem alla ut och föll ned på sina knän och bad och vände sig till kroppen och sade: "Tabitha satt upp!" Då öppnade hon sina ögon, och som hon fick se Petrus satte hon sig upp igen. Petrus räckte henne handen och reste henne upp olch kallade de heliga och änkorna och antvardade dem henne levandes." 
Här ser vi den inre missionens första kvinnliga kristliga lärarinna, mästarinna och ledarinna. Den heliga skrift vittnar om Guds välbehag över hennes arbete. Jesu ande bodde i Tabitha och helgade hennes fattiga gärningar; ty Herren kallar sig själv uppståndelsen och livet. Bedjande för hennes liv ser vi trones bön mitt under den första troende församling. Tabitha hade arbetat i Jesu namn för Herrens heliga nöd. Må hon lära de troende kvinnorna att bortlägga alla flärdfulla arbeten och verkar för Guds rikes utbredande, i det att de söka befrömja nästans väl. Må var och en kristen följa denna anvisning och gå åstad i Jesu namn i sin egen krets efter eget local och behov och förmåga för att genom Guds ledande tankar söka och finna en Tabitha-verksamhet.

Arbetets spridning

På vår ort hava redan flera sådana inrättningar uppstått, som t.ex. i Växjö, där 7 fruntimmer förenat sig för att varje måndag eftermiddag sy åt fattiga barn i staden. Någon av dem läser under detsamma våra kristliga blad, och infinner sig en präst, så giver denna en bibelförklaring. Vid varje halvårs slut gå de med sina gåvor i de fattigas hyddor och aldrig lämnas lekamlig gåva utan att den ledsagas av skriftligt eller muntligt Guds ord. En kär medlem av denna Tabitha-förening tillhandhåller flere omgångar kyrkokläder åt fattiga, vilka dessa sakna. De anmäla sig hos henne på söndagsmorgonen och bära hem dem efter gudstjänstens slut. Vår glädje över de oss kända Tabitha-föreningarna skall öka sig, då jag nu anmäler 2 unga telningar, som frodigt skjuta upp ur vinträdets stam Jesus Kristus. Den ena tog sin början trettondagsafton, då anden i en kär själ väckte åtankan på de arma barnen i Värnamobodarne. De uppsöktes samma dag med andligt blad och mat och tillsägelse om en dylik glädjedag i varje vecka. Fyra fruar hava sedan förenat sig att turvis inbjuda 9 av de olyckligaste barne i bodarne och 2 ur fattigstugan varje onsdag. Bilderbibeln hjälper till att göra Guds ord åskådligare för dem. Sång och bön felar ej. Vid kunskapsträdet uppväxer brödträdet. Väl mättade gå de hem. Så har kärleken, detta fria nådebarn, berett dessa 11 barn en glädjedag. På eftermiddagen arbetar man för att bekläda deras kroppar med nödtorftig beklädnad. Man tänker att uppkläda dessa 11 barn till nästa jul, hoppandes bidrag därtill av andra barnavänner. Gud give ljus och förmåga åt dessa hans tjänarinnor.
En dylik glädjedag är i vår socken varje lördag beredd åt de mest behövande barn från Hörda. På denna dag komma de till deras väninnor, lärande sig huvudsakligen handrabete, hörande psalmsång och ett ljust Guds ord och undfägnades vederkvickelse i mat och dryck.
Ett av de hittills upptagana sex barnen, en fader- och  moderlös 9 år gammal flicka, är född med en förtorkad, förlamad hand. Hennes djurlika behandling visade sig i att hon ej visste att Gud var till. Arbeta hade hon aldrig försökt. Mödan med henne är så välsignad, att hon redn tämligen väl spinner tågor med den ena, friska handen och är därmed så hågad och glad, att arbetsivern förmärkes i de lysande,  strålande ögonen och rosenfärgade kinderna. Dessa kära små föreningar hava varken statuer eller kassa. De ledas av den fria nåden. Det kan ej fela, att många Tabitha-grenar uppväxa ur vinträdets nåderika fruktbärande stam. Må vi, om vi leva nästa år, få vitsorda detta; ty sannerligen, sådana glädjedagar sig anslutande intill folkskolan, som barnen bevista de andra dagarna, måste verka livande för ett högre liv. Den fria kristliga kärleksanden tänder sina livsgnistor i de förut döda, vanvårdade barnasjälarna, och den jordiska spisningen styrker och omhägnar dessa livsgnistor till möjlig utveckling lika som bönen "vårt dagliga bröd giv oss idag" är omgiven av bönerna om alla de eviga livets nådegåvor.
Vi tycka att sådan enskilda dagar äro mycket passande till denna kärleksövning. Sara Martin i Yarmouth, som verkade så mycket för barn och fångar, använde måndagen varje i vecka till detta kärleksarbete, de övriga dagarna skötte hon sitt kall trogen och stilla som sömmerska. När en kristlig moder eller dotter eller någon i vad förhållande som helst sköter sitt kall under bön och då använder en dag i veckan till en dylik kärleksverksamhet, så kan en sådan dag anses som en nådeskänk.
I Stockholm arbetar varje måndag nära 100 fruntimmer (under det att en lärare förklarar ett bibelkapitel) för den snart sig öppnande diakonissinrättningen. Diakonissa heter på svenska tjänarinna. Må alla de, som ägnar sig åt detta viktiga kall, i tron se på Kristi tjänareskepelse, så invigas de som sig bör till kristliga sjukvårdarinnor. Vi emotse med längtan den första svenska diakonissa  ifrån Kaiserwerth till fäderneslandet!
Nu återvänder vi till vår Kärda-förening, vi glädja oss att hon lever än, men önskar henne en starkare tillväxt in i Tabitha-sinnet, nämligen i tro, hopp och kärlek, så att hon kan leva som Tabitha, dö och uppstå som hon. Uppmuntringar fela ej; blan dem räknas beställningar för året 1851 uti vadmal och linne beräknat i kontant.

Beställningar

För Hans Maj:st Konungen............................................  1500 rdl.
   "   Hennes Maj:st Drottningen.....................................     300    "
   "   Hennes kh Änkedrottningen...................................     300     "
   "    greve Wachtmeister..............................................     500     "
   "    överståthållare J. Hamilton...................................     100     "
   "    grevinnan Björnstierna.........................................       20      "
   "    grevinnan de Geer.................................................      75       "
   "    hovfröken von Stedingk..........................................      20      "
   "    fröken Stael von Holstein........................................       15      "
   "    frih. fru Ebba Aschan.............................................       35      "
   "    fru Julie Aschan....................................................       30      "
   "    grevinnan Reventlow i Holstein für das rauhe Haus
         in Hamburg..........................................................     150      "
   "    fru Julie Carstens, Hamburg..................................           8      "
   "    räddningsskolan i Lübeck.......................................        60      "

Vår nådige konungen har förnyat sin beställning på tre år till 1853 den 31 december. Vi märka, att vår redogörelse har nästan omedvetande blandat de ekonomiska, moraliska och kristliga livsyttringarna; det är gott, när det himmelska ljuset, den himmelska hjälpen genomsyrar alla våra åsikter och företag. Herren säger: "Mig förutan kunnen i intet göra."
Vi övergår till en kort teckning av vår

Räddningsskola

Gåvogivare  Verkstad  Hembesök  Slutord 

Den ska föra de arma barnen till medvetande om att de äro ej allenast en kropp utan ock hava en odödlig själ. I skolan utvecklas den senares verksamhet under det att lemmarna vila och därmed bliva de mänskliga arbetskrafterna till kroppsligt arbete förökade; ty en levande kristendom danar de flitigaste arbetare liksom en väl helgad sabbat åter upplivar och giver förökad arbetskraft åt veckans sex arbetsdagar. "6 små arbetare hava sedan räddningsskolans uppkomst utgått i tjänst. dessa 26 barn voro sockenbarn. En flicka dog. En gosse hemföll i andra året efter utgången ur skolan åt fängelsestraff. Fallenhet för musik, högmod och lättja förledde hono att vanära sin fattigdom. Han är hemkommen efter utstått straff och tjänar hos en skicklig, flitig och gudfruktig bonde. Av alla de ovan anförda 26 barn höra vi ej annat än gott, de må tjäna ellerr vara hemma. De 22 barn, som vi ser här framför oss, hava genom det förflutna året blivit försörjda, fått undervisning, mat och kläder. Fem av dessa barn bliva admitterade till den heliga nattvarden och lämna skolan. Dessa 22 hava kostat, allt beräknat, 455 rdl. Milda gåvor hava förlidet år betäckt denna stora utgift. Milda gåvor ledsaga våra barn även detta år.

Gåvogivare

Vi glädja oss att anmäla de glada givarnas milda gåvor:

Herr Bernström, Helsingborg  10 rdl...................................  10 rdl.
rättare Nils Pehrsson.........................................................     4
pastor Fjellstedt................................................................    20
frih. B.L. Rappe, 9 lp ull.....................................................   10 
baron Adolf Rappe.............................................................   40
fröken L. Leijonhuvud.......................................................      5  
herr E. Bager...................................................................       8     
fru Jakobsson, Växjö.........................................................       6
av en onämnd..................................................................    20
demoiselle Foy i 3 ½ lp tåg................................................       2
biskopinnan Bruhn, Göteborg............................................    20
hovrättsrådinnan Rahmn.................................................       3
fröken Bergman...............................................................       5
statssekretär Danckwardt.................................................     20
fru Carstens.....................................................................        8
avlidna fru Hammerbergs barn.........................................     20
herr James Dickson, Göteborg............................................     75
herr Willerding, Göteborg..................................................     30
änkefru, grevinnan Cederström.........................................     60
vår snälla "Herdegossen"....................................................     88

En anderik man säger: "Siffror äro strålar" De ovan anförda gåvor äro strålar av givarena nedlagda i Guds skattkammare, där de äro väl bärgade. Huru fort förinner utom Guds rike icke penningströmmen? Vart tager den vägen? Grevinnan Cederströms gåva är bestämd för den andliga och lekamliga vården av hennes tre i förra årsberättelsen anmälda skyddslingar. Fru Jacobsson bestämde sin gåva för andliga böcker. Barnen hava fått dem till jul uti Roos bönebok och Barths bibliska historia. Änglarna med julljus lyste glatt ned på dem.

Verkstad byggs

Vi äro så frimodiga i tron, att vi vågar bygga i år en liten verkstad på Guds bekostnad. Den ska uppväxa bredvid skolhuset för att lära våra barn förfärdiga de enklaste redskap för åkerbruket, lära sig göra träskor hoar, skedar m.m. Våre käre allmoges erfarenhet intygar, att när man lärer gossen att tälja, så visade sig om han har fallenhet för finare snickeriarbete.  Må dessa då i en framtid i skolans verkstad lära detta, men vi följa i ödmjukhet localitetens vanor, som hava erfarenheter för sig. Ett vallbarn kan ej hava något annat verktyg med sig än en täljekniv, och väl om det kan sysselsätta sig därmed. Skolans fromma stiftare ville, att barnen skulle vara förenade med skolan från 7:de till  14:de eller 15:de året. Han yttrade att han ville, att kristendomen skulle såsom den goda surdegen genomsyra barn- och ungdomsåren. Gossarna hava således tid till handarbete likasom flickorna som hava redan i 15 år haft mycken nytta av syskolan. Man tager dem gärna i tjänst emedan de kunna hjälpa till att sammanhålla den inre kvinnliga hushållningen. En dräng, som kan göra åkerredskap m.m., får förr en tjänst och bärgar sig bättre, när han bliva sin egen. Ännu i lindan är detta företag, och redan i dag fick jag en grundsten uti ett bidrag av kära vänner, som inse nyttan av detta lilla verk. Vi hoppas, att barnens utvecklig blir genom tvåfaldig arbete, huvud- och handarbete, huvud- och handarbetemera harmoniskt och livande. De tröttna över boken. Gud give nu sin välsignelse!

Hembesök

Ett företag av vår käre skollärare har glatt oss mycket och lova vi oss av dess fortsättning mycket gott. Han har besökt de fattiga barnens föräldrar, sett med egna ögon deras ställning, talat om deras barn med dem, skänkt dem Nya testamenten, Roos bönebok eller Barths bibliska historia, och fick därigenom anledning att tala Guds ord i sinom tid med  dem som de vänligt mottaga. En fattig man i Wallerstad rote, fordom brottsling, blev rörd till tårar, när han såg skolläraren komma över stock och sten och skog till hans avlägsna boning. Uti en annan stuga hde an hört, att han skulle komma, och flera hade samlat sig för att lyssna till Guds ord. Missionens största kärleksföretag att söka det förlorade och ej av möda och försmädelse låta avhålla sig därifrån. Vår Herre Jesus sökte de förtappade till han fann dem. Han är och förbliver vår enda förebild. Lätt är det ej att gå åstad utan ärende, men Guds ande ingiver både att veta och sättet att utföra. Så väljer t.ex. den inre missionens kristliga kolportörer kringående handlande med biblar och andliga skrifter. De skickas även till sjunkna hushåll. Han frågar, om de vilja köpa, han akta ej försmädelse, tills han gör dem genom beskrivning av böckernas innehåll stilla och benägna. Då uppstår upptäckten, att de ej hava penningar att köpa (för). han visar sig glad, när de vill köpa på kredit. Han lovar, att han vill komma varje vecka och hämta en skilling eller en styver, tills bibeln eller en annan skrift är betald. De undrar över mannens kärlek, som åtager sig så mycket besvär. Den största kärleken märka de ej. Dess förnyade besök under betalningens långsamma insamlande gör honom hemmastadd hos de arma mäniskorna hos de arma människorna, som nu älska honom. Liv och ljus förer han med varje gång till dessa arma, övergivna och räddar mångens själ och kropp från fördärvet. Oh huru uppfinningsrik gör den barmhärtiga gudomliga kärleken sina redskap! Lovad vare Herren!

Slutord

Må nu den anderike predikanten H. Müller tala till oss ett slutord, som må tjäna till en liten självprövning. Han säger: "Guds och nästans gäldenärer äro din själ och kropp, alla den mäsnkliga kroppens delar. Varje dag må du samman kalla dem och fråga: Hör, mitt hjärta, huru många heliga tankar, huru många heliga suckar är du skyldig dinom Gud? Min mun, huru många hjärtliga tack och lov? Mina händer, huru många i Gudi gjorda verk? Och huru mycket äro ni skyldiga min Herres barn? Mitt hjärta, huru mycket deltagande dinom näst? Mina ögon, huru många vänliga kärleksblickar och tårar? Min mun, huru många tröstliga och ljuva ord? Mina händer, huru mycket arbete och allmosor? Huru mycket bröd och vederkvickelse åt den sjuke och torftige? Mina fötter, huru många kärlekssteg och fjät äro vi skyldiga åt nästan - då finner du snart, att du är en stor Guds och människors gäldenär. Jesus ropar till sina arbetare: "Vilken som sätter sin hand till plogen och ser tillbaka, han är icke bekväm till Guds rike."
guds nåd i Jesu Kristo förlåter oss alla våra försummelser, styrker tron, så att vi kunna i kärlek, änskönt i stor svaghet, lära oss återgiva, vad Gud oss givit har! Amen! Amen!!

Emilie Petersen.
Föreståndare av Kärda församlings arbetsförening.