Årsberättelser 1854-1855

17:de årsberättelsen av Kärda församlings kvinnliga fattigförening från april 1854 till april 1855.

Tankar om fattigkassan  Beställningar  Kolportörer  Kolpotörerna resultat  Gåvogivare

Herrestads räddningsskola 1854-1855.

Direkt till räddningsskolan

Vår tros val- och tänkespråk är den kostliga och eviga sanningen ur Ebr. 13:8: "Jesus Kristus i går, i dag och desslikees i evighet." Amen!
Detta trosord ska idag leda oss till vår svaghet och Jesu Kristi herdetrohet. Uti 17 år ha vi förenade på denna dagen sökt att uppfånga några droppar av de kärlekshav, som städse strömma ur Jesu hjärta. Och dessa droppar kunna vi endast framvisa med den lilla kraften. Upp. 8:3, som med oreden "Du haver en liten kraft", äro oss sända ovanifrån. Uti Guds rike finnes ingenting obetydligt. Uti den minsta bild t.ex. senapskornet, vilar Guds ords befallning: Es. 65:8, "fördärva det inte, ty det är en välsignelse däruti". - Glädjoms, tackom och lovom, att vårt lilla senapskorn äger en sådan Guds livskraft, varigenom det fått en plats i Guds nådesrikes fruktbar jordmån, på de ljuvliga örtagårdsängarna, som vår heimmelske örtagårdsmästare kallar tro, kärlek, hopp. Där står livets träd , korsets stam, varuti den lilla kraften är inympad, som vill näras av Jesu blods kraft, ordets och Jesu namns bekännelse. Den lilla kraften giver Gud all ära och oss all skam. Rökverket för senapskornets tillväxt tillhörer ensamt den "lilla kraften"; egenrättfärdigheten efter fåfängt beröm så lystna näsa ska ej tillägna sig ett enda andetag därav. Detta lilla verk love Herren allena, ty det visar ju var och en den lilla undfångna kraften allena. Gud kallar små barn att verka hans gärningar. Sannerligen, Guds fridstankar söka oss, och vi söka dem, ty tron är ju en Guds gåva. Vår käre Martin Luther säger "Tron är göraren och kärleken är gärningen." Kroppen av gärningarna förgås, Matt. 25:45, men källan rinner i det eviga livet. "Bliven i min kärlek, den som bliver i mig och jag i honom han ska bära mycken frukt", och på denna Jesu kärlek, varmed han älskat oss, på denna tro vi: den är och bliver allena den kärlek, som Paulus beskriver i 2 Kor. 13. Så leva nu Guds barn icke i gärningar utan i göraren - tron, och förbliva genom nåd i Jesu kärlek, som med den helige Ande utgjutes i våra hjärtan. Amen.
Arbetsfliten har utvidgat sig till en omkrets av 4½ mil och sex socknar samt även till staden Växjö. 6,143 alnar äro spunna och vävda. Betalning av arbetslön i rotarna, utdelad under 17 år, uppgår i total summa till 24,148 rdl. Grundfonden, som år 1839 bestod av 1,835 rdl., utlånad mot vanlig ränta, skulle på 17 år hava lämna de fattiga 1,795 rdl. Kasssabehållningen uppgår efter våra ärade prästers genomseende av räkningarna den 10 januari 1855 till en summa av 2,628 rdl., som sedan nämnda dag är genom ständigt anlitande i oupphörligt avtagande.

Tankar om fattigkassan

Även under det förflutna året har kassan varit en trogen och snäll skaffare. Den påminner sig att en fattigkassa, som lägger sitt kapital på räntor, endast har elden till arvtagare. 2 Petri. 3:10. En likasinnad fattigvän från Landskrona skrev följande minnesvärda ord till förestånderskan: "Uti sista årsberättelsen fann jag mycket, som var efter mitt sinne, såsom detta: "och nu vilja vi genast använda allt vad vi emottagit och ej låta kapitalet synda genom att nedlägga pundet i svettduken".  Ack, låt det alltid bliva så, ty så länge en fattiginrättning själv är fattig, så bliver den endast skött av trofasta händer, men så snart den blir rik, komma dessa ulvar i fårakläder, som vilja ockra på de fattiga. Och vilken fördärvlig anda för det kristliga livet dessa medföra, är lätt att inse. - En inrättning i Stockholm, jag tror Gubbhuset, har nyligen varit ett sorgligt bevis härför. Jag ville att även testamentariska föreningar skulle användas på följande sätt. Till er: om någon hade 4000 rdl. att skänka bort, så borde 500 rdl. årligen användas av kapitalet till 2 à 3 fattigbarns uppfostran, och när 8 år voro förgångna, skulle lika stor summa årligen utgå av räntemedlen, tills alltsammans vore slut. På det suman måtte vara tillräcklig för all läsåren skulle den så där fördelas på 8-10 år. Om man föreställer sig omgiven av en mängd värnlösa barn och ägde ovannämnda summa att hjälpa dem med, vilken vi antoge vara tillräcklligt för 3 barns uppfostran,  vore det då icke hårdhjärtat att visa bort 2 av dem för att av räntemedlen få ett barn efter annat uppfostrat? Mig synes det icke sant kristligt handlat, och jag tror att det var Gudi mera behagligt att avhjälpa den närvarande nöden, så mycket man kan, och vara förvissad att Herren nog sörjer för de fattiga, som komma skola. Som människovän hade man även den glädejen att kunna hjälpa de fattiga mera på 10 år än  annars på 30, och därjämte hade man allmosan i bättre förvar."

Beställningar

Arbetsbeställningar för detta år äro från Sverige följande:

Hans M:t Konungen....................................................... 1,500 rdl.
Hennes M:t Drottningen................................................     300   "
     "            "    Änkedrottningen.........................................     300   "
hovfröken von Stedingk.................................................        20   "
grevinnan Björnstierna.................................................        20   "
          "          de Geer.........................................................        50   "
greve Hamilton.............................................................      125   "
häradshövding Odencrants.............................................        15   "
konsul Willerding...........................................................       50   "
fru Weibeck...................................................................      218   "
fru E. Aschan.................................................................        20   "
grevinnan J. von Essen..................................................         50   "
fru Jenny Goldschmidt...................................................      750   "
att fördelas till Magdalenahemmet, Diakonisshuset, fru Malmqvists skola, herr Hjertas skola och fruntimmersförening.

Beställningar från Tyskland äro.

Grevinnan Reventlow till "das rauhe Haus"......................       300 rdl.
fr. M. och F. Güterhow...................................................           50    "
fru Marie Ganslandt......................................................           30    "
   "   Claudius med döttrar...............................................           20    "
   "    Nehmöller..............................................................           25    "

I de första årsberättelserna fördelades vår gemensamma verksamhet i tre delar: 1) den ekonomiska, 2) den moraliska, 3) den kristliga.
Under 16 år fanns den kristliga endast på Berget. Arbetarinnorna med deras män blevo av den förhöjda arbetsfliten endast egenrättfärdiga. Den moraliska inverkan kunde arbetsfliten aldrig åstadkomma. Motsatsen är visad, nämligen att den ekonomiska förhöjningen endast medförde den för kristendomen mest förhatliga ståndpunkten - egenrättfärdighetens och egennyttans. Jag visste icke varifrån eller huru en motverkan skulle komma. I de sista årsberättelserna har jag ej nämt om denna indelning. Nu upptaga vi åter blott den ekonomiska och den kristliga, de står kvar, under det den moraliska alldeles upplöser sig, den kristliga, uppenbarade sig i Andens frukter. - Fr. W. skall försvara detta. Hon skriver: "Vem kan väl numera hylla den ytliga, avsigkomna satsen, att vid frågan om saligheten hela tyngdpunkten faller på görandet (eller kärleken) och tron ej kommer med i beräkningen? - Tron är livet, det eviga livets fröbildning. O, vilken usel vishet att vilja tilldela moralen en ära! Han gör såsom den, vilken ville bevisa bäcken en ära genom att skilja densamma ifrån dess källa, för att sålunda skaffa den en självständig tillvaro." Förestånderskan gick länge bekymrad, att hon möjligen undergrävde saligheten i det hon förhöjde arbetsfliten. Hon kämpade med Gud, från vilken hjälpen alena kommer. Den kom. De stora engelska välgärningarna duggade ned på lilla skogsplanteringen. Gud förklarade den för det suckande hjärtat, som väl visste, att en kristlig fattigvård först och främst måste förkunna kristendom. - Vi hade visat bäcken, i form av arbetsfliten, en ära, genom att skilja den ifrån sin källa. Guds fridstankar kommo över det beklämda hjärtat.

Kolportörer

Redan sista årsberättelsen anmälde, att i januari månad 1854 en kolportör blivit antagen för arbetsföreningens vidsträcka område. Han kunde dock icke övertaga kolportörsverksamheten mer än 6 månader om året. En välsignad början till en följdrik fortsättning var dock gjord 1854. De fattigas andliga nöd måste uppsökas i hyddorna, som för det mesta ligga dolda i skogarna, på flygsandfälten och vid obanade vägar, där intet åkdon kan komma fram, utan där endast fridsbudbärarnas fötter kunna bana sig väg med förkunnandet av fridens evangelium. Kärleken skyr ingen möda. - Den 13 januari 1855 voro vi så lyckliga att kunna antaga ännu en kolportör, snickare till hantverket. - Han är en ogift man, bor i skolhuset samt giver barnen undervisning i laggning, kalkning, allt efter deras fallenhet. Dessutom går han i sitt välsignade sökande kall, ty sökas måste de förlorade, och alla som glömt sökandet ha förlorat Kristus; ty att älska är att söka, och Jesus Kristus är själv den sökande kärleken. - Denna kolportör är engagerad för den återstående delen av året till besök i hyddorna, under de 6 månader nämligen som den förstnämnde kolportören upphörer därmed. Båda äro folktalare och förstå att omfatta själar i Jesu kraft samt veta av egen erfarenhet, vad det är att varda förda från döden till livet.- Så förkunnas då Kristus och arbete utdelas hela året om, det himmelska brödet och livets vatten för intet, och det lekamliga brödet enligt Guds befallning: "Du ska äta ditt bröd i ditt anletes svett". - Att förena en lånläsnig med försäljningen av biblar och nya testamenten ansågs även vara nödvändigt. Bibeln ha de tillåtelse att erhålla mot inlämnat arbete, och traktatsskrifter får de till skänks. - Låneläsning består av de andliga löpande tidningarna Bibelvännen, Pietisten, Duvorösten samt trevliga smärre skrifter i en äkta evangelisk anda. Barnen lockas med bibelspråk, som äro särskilt tryckta och förvaras i små lådor. Även hålles små kristliga månadsskrifter, utkomna på P. Palmqvist förlag i Stockholm., till gåvor åt barnen. Förutan lånläsning kan ingen fortfarande växelverkan äga rum mella kolportören och de besökta och dessutom ingen otvungen anknytningspunkt vid de ofta förnyade besöken. Gud gav många vitnesbörd vid denna kära broders antagande. Ett av dem var, att då en bedjande blick sändes av hjärtat, kom ett brev från England, innehållande just beloppet av kolportörens lön. Vad som utgår till lånläsning för det stora, av 200 hushåll bestående distriktet, är icke obetydligt. Men Gud lever och kan icke dö. Man uppehåller, närer och skaffar, såväl andligt som lekamligt bröd.

Kolportörernas resultat

Under tre månader har kolportörerna

besökt ställen.....................................  188
bortskänkt traktatskrifter...................  308
utlånade skrifter äro...........................  189
beställda nya testamenten..................        2
utdelade dito......................................       7
beställda helbiblar..............................       3
utdelade dito......................................       1
utdelade ditobeställda Luthers postilla..       1
dito      dito  huspostilla........................       1
bortskänkta dito.................................       6
beställda katekeser..............................      1

Ja, visserligen tro vi alla, att kolportörsverksamheten röner ett särskilt beskydd av Fader vår, då det endast åsyftar att sprida biblar och dess ljus. Detta ljus bryter sig i rena strålar till en fridens båge över den till räddning bestämda, förlossade världen. Den namnkunnige katolska biskopen Bossuet såg riktigt vad som låg i bibelns överlämnande till folket. Han skrev: "Därigenom har Luther gjort den ringaste fattigstugegumma mäktigare än själve påven." O, märkom på denna bekännelse! Lovad vare Herren, som vill att alla människor skola till sannningens kunskap komma! Han rödjer väg, han allena. - Han har i den 68:de psalmen lovat att vattna de elända och giva ett nådeligt regn. Han vill vederkvicka dem med sin godhet och giva ordet med en stor evangelisters skara. Denna tid uppgår nu över Svealand, en ny morgonrodnad börja dagas och det kan och skall ej hindras att ogräset växer ibland vetet; det ska stå intill skördedagen, ty med dess våldsamma uppryckande skulle ofelbart många vetekorns liv dödas.
Då det blivit fastställt, att kolportören skulle medföra en lånläsning även till allmogen utom arbetsföreningens område, kom ett brev från en, endast till namnet känd bokhandlare, som skänkte våra fattiga och skolan för 75 rdl. böcker, vilka vi själva hade att uttaga på hans förlag, efter medföljande katalog. Luthers huspostilla, 7 ex., äro hittills uttagna, varav 6 äro skönkta till de 6 fattigstugorna inom vårt distrikt, jämte bibeln och nya testamenten, där dessa oumbärliga skatter i nämnda fattigstugor icke funnos. - Bokhandlare Palmqvist har glatt vår barnaskara med 50 ex. av de på hans förlag utgivna månadsskrifterna för barn. De engelska vännernas hjärtan böjde Gud till förnyad kärlek med det sistförflutna året. Jag anförer beloppet av deras gåvor i svenska mynt, som jag från Stockholm emottog genom den vän, i vars hand de engelska kristna nedlagt så många välgärningar för vårt lands andliga och lekamliga behov.

Gåvogivare

Uti april månad emottog jag från

M. Anderson, London, och Mrs Henderson, Skottland...  348 rdl.
Den 11 juli...............................................................  300  "
Senare.....................................................................  190  "

Dessa sistnämnda gåvor namngivas, som följer:
Av en evangeliska alliansens vän, Miss L., Miss E. W., Miss E: C., Rev. C. Konkenberg, Krishnayor, Ostindien, Miss Mayrath, Madras, Ostindien, Miss Valters, A Lady i Liverpool, Miss Sykes, Miss Cooper, Miss Crispin.
Den 17 januari mottog jag åter från Stockholm 120 rdl. med uppgivna namn, Miss Sykes, med bidrag av 7 sh. engl. från ett fruntimmer, och 10 sh. engl. från ett annat.
Totalsumman av nämnda gåvor uppgår till 920 rdl. Vem åstadkommer nu allt detta i främmande och långt avlägsna land? Guds ord allena kan svara oss. Uti 2 Mosebok 25 heter det, "att Herren talade med Moses och sade: "Säg Israels barn att de skola giva mig ett hävoffer och taga det av var man som därtill. ett villigt hjärta haver". P. Fjellstedts förklaring av dessa ord lyder sålunda: "Hävoffer äro frivilliga gåvor till helgedomens upprättande. Dessa gåvor offrades icke på altaret, men kallades offer, emedan de måste givas av ett frivilligt hjärta, och hela hjärtat skulle därvid givas till offer år Herren. I sådant givande ligger en försmak av saligheten och människan emottager vida mer än hon giver. - Om en gåva icke med tro och kärlek liksom upphäves till himlen, har hon intet värde i Guds rike." - Således, det var Herren Gud, vår Fader, som talade i dessa frivilliga givares hjärtan.
Dylika kärleksgåvor från Tyskland äro:

Fröken Justine och G. Mattsen..............................       8 rdl.
fru Bieber...........................................................     10  "
fru Flügge..........................................................        3  "
fru Grüning.......................................................      19  "
fru von Gadau....................................................   110  "
fru Runge..........................................................       15  "
fru Mattsen........................................................         5  "

Gåvor från Sverige äro:

Kyrkoherde Palmqvist.........................................      20  "
baron Lilliecrantz................................................      35  "
fröken Storkenfelts skola......................................       20  "
uti ett brev från Lund till gråsparvarna.................     10  "
mamsell E. Danielsson..........................................     75  "
genom hr. Bager..................................................     70  "
från en onämnd bokhandlare................................     10  "
fru Dickson..........................................................     75  "
fru Jakobson........................................................     10  "
fri. E Hermelin.....................................................     15  "
baron von Nolehen...............................................     50  "
biskopinnan Bruhn...............................................     10  "
statssekreterare Danckwardt.................................     15  "
inspektor Malmström............................................       4  "
baron Axel Rappe..................................................     11  "
häradshövding Odencrantz...................................      16  "
genom Mamsell Keventer......................................      10  "
fru Rahmn...........................................................        5  "
friherrinnan Ramel..............................................      10  "
prostinnan Almqvist.............................................      15  "
lagman Cassel......................................................      30  "
baron Adolf Rappe.................................................      50  "
prostinnan Linnarsson..........................................       15  "
friherrinnna Taube..............................................       50  "

Ja, Kristus vår Frälsare och Brödherre, sörjer för både andligt och lekamligt bröd. Varför skulle annars penningar och medel tillströmma? Han verkar när och fjärran. Hans barn måste bedja för varandras andliga och lekamliga brödkorgar. Ja, huru tydligt är det icke, att uti Guds nåderike på jorden finnes en telegraf. Den helige Andes ljusstrålar, bönen, förbönen, bönhörelsen, äro denna andliga telegraf, som flyter ur Jesu hjärta och sträcker sig över hela jordens rund, där den med blixtens snabbhet uppenbarar Guds fridstankar för de troende. O, en härlig telegraf, som styres av en sådan skrivares allmaktshand! - Amen!

Herrestads räddningsskola från april 1854 till april 1855.

En flicka till Öland  Större slöjdskola  Skollärarens vitsord  Avslutning

Vi samlas nu omkring vår andlige och lekamlige brödherre, Jesus Kristus, med våra gråsparvar, 24 till antalet. De har haft undervisning,vård, mat, dryck, kläder och en fröjdefull jul.
De har kostat kassan 625 rdl. 45 s. I den mån, som kärleksgåvorna duggar ner, får gråsparvarna del därav. De första åren av räddningsskolans bestånd kostade de kassan 380 rdl. Från år 1849 förökades utgifterna från 438 till 500 á 574 rdl., och nu uppgå de till en summa av 625 rdl. 45 s. Kassan har fått och får mer och mer förtroende, ty den nedlägger icke sin Herrees egendom i svettduken. Några exempel av tjänarens företag med de undfångna gåvorna måste vi nämna. Räddningsskolan är ett modershem för de barn, som därifrån utgå i tjänst, vilka där får hjälp och utdtyrsel till en liten farkost, varmed de kunna styra sin kosa genom tjänstens farvatten. En före detta förbrytare har, sedan han i 3 ½ år uppfört sig troget och utmärkt väl, fått en plats såsom frielev vid Flishults lantbruksinstitut. Han utstyrdes och fick av kassan 30 rdl. såsom lån.

En flicka till Öland

En flicka som 1 år varit inackorderad såsom tjänsteflicka hos ett hederligt bondfolk, har kommit till Öland. Händelsen är värd att berätta. Uti juni kom ett brev från Öland med en alldeles okänd underskrift. De vänliga orden lydde: "Då varje bidrag, huru obetydligt som helst, till det ändamål, som åsyftas med insättningen på Herrestad, icke avslås, så anser jag mig in denna syftning kunna göra en fråga, huruvida någon medellös eller fattig flicka av omkring 18 år med ett läraktigt, fromt och kristligt sinne, finnes bland skyddslingarna, som skulle känna sig nöjd med att vistas uti tvenne äldre personers hus, där hon fortfrande fingo åtnjuta ett barns rättigheter emot ett barns skyldigheter." Hon antog gärna anbudet och blev fullkomligt utstyrd för ett års tid. Nu, efter ett halvt år, få vi veta, att hon uppför sig väl. Dessa utgifter äro inberäknade uti de 625 rdl., som skolbarnen har kostat kassan.
Åtta barn upptogos julafton, bland vilka voro 3 tiggarebarn, och alla 8 voro så nakna, att de fullkomligt måste uppklädas. Barnen erhöllo nu även ett mera stärkande bröd. Hittills hade de endast havrebröd, nu blandas i varje tunna havre ½ tunna råg. De komma för det mesta uthungrade och magra till skolan. Gud välsignar även möjligheteten att sålunda giva dem bättre bröd. De ymnigare kärleksgåvorna giva dem det.

Större slöjdskola

Sista hösten köptes en stor bondstuga, som transporterades till Berget, och skyndsamt ska uppföras under våren, till en större verkstad. Uti kolportör Mattson har gossarna en snickarlärare, som utvecklar deras anlag, och som under arbetet icke försummar att så den himmelska säden i barnens hjärtan. Hittills har de förfärdigat lådor, spannar, byttor, träskedar och mycket annat.
På sista examensdagen upplevde de den stora glädjen, att på deras arbeten hölls auktion. De närvarande barnavännerna köpte allt till högelig glädje för de små arbetarna. Varje lördag har den skräddare, som åstadkommer stor nytta för de små lärlingarna. Så mycket om räddningsskolans yttre ställning. Sista årsberättelsen utvecklade nogrant densamma,såväl beträffande gossarna som flickorna. Vad som under det sista året blivit gjort är redan sagt.
All början av Guds verk sker, enligt min övertygelse, fort, utvecklingen långsammare och mera fördold. Guds verktyg äro vanmäktiga och bristfulla. Vi uppbygga oss vid Guds eviga förbarmande, som i trots av den mänskliga svagheten och bristfullheten ej låter det av honom påbegynta verket falla, utan uppehåller, fullföljer, renar och gottgör vad vi brista uti samt låter det leva uti sitt nådesken. Jesu Kristi tålamod är vår salighet. Vi måste se på den anförtrodda Herrens plantering. Om vi också varsebliva, att en och annan lösrycker sig ur den goda jorden, så måste detta ödmjuka oss, föra oss till självprövning, förbön samt bön om förlåtelse. En sådan smärtsam erfarenhet har vi under det förflutna, då en gosse, som i 5 ½ år varit helpensionär på Berget, så nedsjönk i lastens dy, att han stal, förförde och måste skiljas från skolan. Vi inackorderade honom hos ett hederligt bondfolk, men han rymde därifrån. Modern uppsökte honom, och då hon fann honom, höll hon med hans osanningar och båda föräldrarna drogo honom till sig. Bonden emottog honom dock åter, men han rymde ånyo och det till det sjunkna föräladrahemmet, där de vilja behålla honom, och där han vilja bliva. Hittills har all förbindelse med honom varit omöjlig, då han ej själv vill. - Må vi framdeles varsebliva en möjlighet till nya försök!

Skollärarens vitsord

Vår skollärare, som nu i 6 år varit även räddningsbarnens fader på Berget, har inlämnat följande vitsord."Nästan alla av de äldre barnen, som under det förflutna året blevo så ymnigt besökta av Guds livgivande Ande, ha redan utgått ur skolan och lämnat rum åt andra yngre, om vilka man i allmänhet kan säga, att de ingenting hört om lagen och synden, om evangelium och nåden i Kristo ej heller om sitt saliga dop, förrän de upptogos här i skolan. Fulla av förundran ha de ofta åhört samtalen om dessa stycken, och ehuru de i allmänhet ännu icke öppnat sig för emottagandet av den himmelska sanningens säd, kan man dock redan märka, att många börjar knoppas av dess värme och livskraft, varav vi i hoppet kunna sluta, att sommaren är när för dessa arma barns pånyttfödelse. Till grundval för detta hopp har vi vår barmhärtige Frälsares trofasta herdekärlek, varigenom han vill församla lammen i sin famn, samt Guds sannfärdiga löften. Es. 55:10,11. Måtte den kär Fadern styrka oss i tron och kärleken, så skall vårt arbete icke vara fåfängt i Herranom. - Ett stort nådeunder har dock redan skett bland de nykomna barnen. En flicka som under sin nattvardsläsning blivit intagen i skolan, emedan hon ej hade något hem, har funnit liv i sin Frälsares försoning. Hon var före sin hitkomst beryktad för sitt dåliga uppförande. Vid begynnelsen av sin härvaro kom hon till djup ånger över sina synder, men då hon ville förtiga dem, kunde ordet om en skedd förlossning genom Jesu Kristi blods offerdöd iche få rum i hennes hjärta eller giva liv och frid åt detsamma. Slutligen utbrast hon i en hjärtlig bekännelse samt fick en salig förvissning om syndernas förlåtelse och barnaskapet hos Gud. Hon säger nu: 'Jag tror på jesus och har en sådan hjärtlig glädje, att jag ej vill byta bort honom mot hela världen.' Hon har skrivit till sina syskon och omtalat sin saliga förändring samt uppmanat dem att skyndsamt omvända sig till Herren, på det de måtte bliva delaktiga i samma himmelska frid som hon nu i tron på Lammets blod åtnjuter. Men en yngre skolflicka, som förlidet år kom till liv i Kristus, bad hon om lov att få besöka en sjuk syster, vartiill de även erhöllo tillåtelse. Med glädje begåvo sig dessa små inre-missionärer under djup snö en halv mils väg till den sjukas hydda. Framkomna började de att framställa följande frågor. 'Förstår du, att du är förtappad för dina synders skull? Vet och tror du, att Jesus borttagit alla dina synder. Du har inte andligt liv och kan ej bliva salig, om du ej har Guds son, ty den sonen haver, han haver livet' o.s.v. Den sjuka hade tyvärr ingenting att svara på dessa och dylika frågor och förblev svarslös. Då uppstämde de i en andlig sång, och slutade med bön på knä, varav husfolket och den sjuka blevo gemensamt gripna och bådo de små flickorna återkomma. Några dagar därefter begåvo sig dessa , efter erhållen tillåtelse, ånyo till den sjuka, som då var så svag att hon ej kunde tala vid dem. Hon är nu avsomnad. Om flickornas ord verkade något på hennes hjärta, vet jag icke, men anförer det blott såsom ett bevis, att varest kristligt liv finnes, där är dock nödvändigt kristlig verksamhet i övning. Intet annat än Kristi kärlek tvingade dessa små flickor att göra det de gjorde. Icke heller hade någon människa lärt dem vad de skull säga eller fråga. Här synes således Guds finger, och skriftens ord gå i fullbordan. 'Det som oädelt och föraktat är för världen, det har Gud utvalt.' Och 'av unga barns mun skall Guds lov förkunnas'."

Avslutning

Prisa med mig Herren och låtom oss med varandra upphöja hans namn. Han har befallt sina skyar att utgjuta ett nåderligt regn över vår lilla skola, och otrons kyla börjar att ge vika för värmen av rättfärdighetens sol.
Måtte dessa sköna vårblommor icke avfalla utan i stället frambringa mogna rättfärdighetens frukter och så som mognade kärvar inbärgas i den himmelska åkermannens lada, när livets höst inbryter. Detta giver den käre Fadern i himmelen, för sin Sons, Jesu Kristi, skull. Amen!