Brev till Wilhelm Rappe
(27/12 1843)
mormor 63 år gammal
(Sid 471-475)
Brevet fortsätter där föregående brev från den 21 december slutade. Ett missförstånd gör att Emmys bud inte kom. Mormor skickar John på Berget till Tagel med julkofferten. Engström har i Kärda och Hånger gjort stora insamlingar till den kommande räddningsanstalten. Erik i Maramö och svågern Johan som var mjölnare på Herrestad har tillsammans med Schön hjälpt till att räkna gåvorna.
Min bäste Wilhelm!
Tack! tack! för er välkoma julhelsning! den kom så omedelbar och lifgifvande, och vederqvickte själen. - Eder gumman är upp???! - derföre ursäkt de många ordena. -
Missförstånd emellan Emmy och mig har troligen vållad, att hon ej har skickad bud som jag väntade så länge, att det var omöjligt för mig, att sända här en ifrån. För wexiösaker och saker som kom hit för Mathilda från Jönköping, vågar jag nu sända vår kära John på Berget med 100 banco - föreningen afdrager efter medföljande nota, som du är så god lemna John, jag har ej att jemna. -
till Drettinge
Min lilla julekoffert vågar jag medsenda om du har kanske en snar tillfälle att sända dit? Ett säker kanske från Wexiö? Så att de kommo nyårsafton? Som vore mycke salig. I fall du ej har så snart så är det är det ju ändå bäst du behåller koffert samt dess nyckel? Ty skulle bud komma så sänder jag den upp till dig vid hemresan? - Ty emedan Emmy måste sända de lofvade 15 ull lin åt sitt arma gods på Hörda, så kan det väl ej dröja så länge. Min bästa Wilhelm gör nu med koffert huru du vill, eller behåll den, eller låt John den taga med sig.- Vi hafva Engström här!- Han har varit i Hånger från Söndag till mondag afton. Rik offer har han där fått 56 rd. - rik här igår 60 riksdaler. - Mycke för en församling, som inga bönder utan idel torpare här. - Det var igår främmand folk med som offrade, - och de fattigaste bar fram sin skärf. -
Vi hade en liten egen glädje idag morse. - Erik Maramö var hos sin svåger mjölnaren. - När gudstjensten eller morgonsången ringdes kommo så väl han som m. och Nils och Schön upp. - Vår Sofie, som är en sådan äkt prestmor, tog fram knyte med penningar, som vår Engström ej ville räkna igår och bad dessa hedersmän, räkna, större glädje, såg jag, hade hon ej kunnat bereda dem! Där satt då den lilla christliga ringen i soffhörnet - barnena som skulle födas deraf med, och E. så barnsligt glad och tacksam, såg på och jag tänkte på vår frälsare, som sjelfvald lifde av allmosan, äfven för att helga denna prestliga bekostnaden! - Ack! jag blef så genomrörd att jag lät hämta upp en bonteilu hvit vin och julekakor och trakterd till Guds ära och kära vänner. - Hvilken tafla kan verlden uppteckna mot denne! - och hvilket jordisk lycka är större än jag ha fått beskärd af fader vår uti en prest som har lif och är älskad af 2 församlingar och är - mitt barns man! - Och nu bästa Wilhelm, en bön till! Gerna vill jag synas på Drettinge nyårsafton. - Låt ett bud för min räkning extra köra dit, med adress till Elise
2(att lägga fram koffert eller hvid thébordet, eller qvällsbord nyårsafton, huru hon bäst tycker om. Sednare får ? dessa små gåfvor sin betydelse och en liten öfveraskning blir det. Du får dina comissioner så utdelad, som du ville ha, din blå vadmal för sig. Elise 20 aln vadmal, och Evas 8 aln uti ett paket. - Nu Gud med oss! Må anden snart besegra den trötta kroppen som, af förkylning och annat är lidande! - Väl att kära Mathilda var af med sitt svåra tandverk. - Hälsa så kärligt. - Må lifskällan inom oss hafa undfått ymnigt malevatten till alla våra ord, tankar och gerningar! - evigt eder
E. Petersen