Brev till Wilhelm Rappe

(21/12 1843)
mormor 63 år gammal
(sid 459-470)

Brevet är skrivet i julbrådskan. Som vanligt är det en del leveranser av vadmal vid denna tid. Hon planerar för en räddningsanstalt för de allra fattigaste barnen och funderar också på att bygga en ny skolsal på Berget. Dan gamla kan då använda som sovsal för de barn som på grund av stor fattigdom måste få sitt hem på skolan. Tills vidare får några barn inhysas på torpen runt omkring. Hon väntar också på ett bud från Emmy på Drettinge som inte kommer hem till jul detta år.

Herrestad d. 21 de december 1843

Min bästa Wilhelm!
Endast några ord under och efter de saliga julssysslor! - en stor högtidsdag, vår Carls hemförlofning firar vi hjertats grund gemensamt, och emottager, såsom på varje högtidsdag särskilda gåfvor af vår Jesu, som har öppnad himmelen för oss där Guds englar stiger upp och ner förandes tröst och svalka och himmelsk glädje ner på sorgebarn. - Allt är i år som för 6 år! - men vi hafva närmat oss, 6 gånger 365 dagar till vårt eget mål. - Så vill vi då glädja oss, att ännu vår Jesu tålamod är vår salighet, och hålla stilla äfven under denna sköna sabbathens ljufliga nåderegn - amen. - D. 22 dre.) Min suck till dig igår min vän och broder, var en suck och ej mer. - Idag under många julesysslor afslutar jag brefvet. Jag hde återigen uti ditt sista bref en bekräftelse på din tålamod och skonsamhet mot hjetern?  föreningen, som, med sin underliga ställning i det ekonomiska, ofta ger mig bryderi. och nu, dig äfven tack min Wilhelm för din trohet mot den värnlöse, af Gud så högt beskyddade. -
8 aln vadmal får den snälla Eva som hjelper som en christen, ligger inpackad, så 10 aln blå vadmal för dig, och Elise reqvisition till Wexiö förenad med Evas 8 aln, särskild uti en packe ämnad till Wexiö. Allt väntar på Emmys bud, som är obegripeligen är ännu icke kommen. Hon visste redan om söndag att jag, då hon uttalade bestämd sända sina 15 ull lin till Hördas fattiga, ej sänder min starkare i fadershuset och juletiden, emedan jag ej behöfver nu genast min ? för föreningen. - Får se om han kommer idag. - Tillström skref jag idag om lilla Johan Hellberg, vi äro rätt nöjda med barnet. Schöns lilla bref om hans uppförande, bad jag lemna till modern såsom en liten julglädje.
Hvarföre Fjellstedt är ej kommen berätta innelykta bref. - Genom Hebbe där Fjellstedt kom nu ifrån till Jönk., vet jag, att han kommer säker till Herrestad men kan ej bestämma, om han kommer till nyårs missionsbön, innan han har öfverenskommet med Westdahl derom. Arnds? passionspredikninga vore ej komna till dem, då jag för några dagar lär fråga därefter. - visste jag att de ej hade funnits i Eksjö? Förvandlade jag summan i helbiblar för mitt kära husfolk? Nu får sig väl bida? -
De få då skänken på en skriftlig anvisning. Jag har sen fru v. Gadows och dina kära brefvena med reqvistitioner, upplefvad en styrka i tro för mitt verk, som dageligen har kunnat i alla riktningar värfva till deltagande, och derjemte kunnat våga att handla med 15 barn i förhand, som äro klädda med
2) 8o riksdaler ifrån huvudet till fötter som alla voro nakna. D. 8 de januari blifver de intagna i skolan, och en del inlogeras på båda Erikstorpet? och Sörtorpet? torparna?, går det med denna grenen som jag tror Herren om, så får min Wilhelm och Schön och Nils tänka på, att bygga en sal till vid skolan som kunde bli egentliga skolrum, då det nu varande skolrum, som är så låg, borde tjena, till en sängsal för alla dessa fattiga barn, emedan deras utlogerande har svårigheter, och ökar kostnader för betjening och födan. - Den nerblåsta skogen, som är oräkneligt hittills, under sista stormen, ( åtta stora björkar vid lilla Herrestads väg) - kunde allt dertill tjena. - Jag är mycke för utförandet af denna planen, ty stackars Schön lider uner skoletiden mycke af huvudverk och det är för att han nästan stöter under taket. - Kritik mot anstöt? på eller mot arikitekters?, hafva vi ej att frukta! Den lilla dolda ädelstenen är väl undangömd. - Under utstyrelse af alla de stora pojkar, som äro tätt före åldern då de böra intagas i sacramentets förbund ville otron plåga mig, om jag kanske gick längre än den förmodade öfverskotten på behållningen, och en gång, hade jag nästan blifvit öfverrumplad af fiendens hviskningar, som sade, nu stjäl de på grundfonden! men - jag höll mig fast till tron och grep till vadmal och blån, ropande till Herren här i min stilla kammare, får din heliga nödtorft och modet växte derefter, i ställe för att aftaga. - Nu kom återigen ett bref af min kära vän Gadow som låg hos Scheibel sen d. 26 de november. Hon hade i mitt jubilerande svar, på brefvet som du känner, men skrifver, att hon skickar mig 4 ??? genom Scheibel mot vadmal för Wichern, men, att jag ska använda en del däraf, till skänk för de behöfvande! - Se! hvad englar äro beställsama att bära tidning härifrån till det rika samfundets lemmar i Tyskland. Nu ser jag mina barn,  ?? Gud! Annandag jul, då vår käre Engström predikar med sina grå kläder och cachetter? samt skor på fötter, intagen i det kyrkliga samfund, och vill bedja, att Herren kläder med sin rättfärdighet, deras, ännu så nakna själar! -
Carolina helsar er så mycke! Efter en svår anfäktningstid, är hon nu blifven ett glad julebarn?, som rustas gladeligen till för Herren! - Engströms första missionstal ???. - Nils helsar och arbetar med ungdomens kraft, ännu plogande på Klintaträdan, hvilket arbete interesserar honom. Aldrig tror jag att jag har tänkt på att berömma tröskandet! Nu - det tröskade och kastade på tree dagar, 100 tunnor hafvre. - Watten i dammen framför fönstret, gör utsikten gladare! Himmelens morgonrodnad speglar sig däruti! - Tack för underättelserna om Emilia! Sådane behöfver jag, till att stilla det
3) det oroliga hjertat, det var då ett steg framåt, bekännelser inför dig. - När Fjellstedt kommer vill Engsröm kalla alla prester som hafva deltagad i missionsbön. Jag bad om Sandén, och hoppas på Guds kraft. Han har varit med i 4 år!Min sak är en privat sak! När jag hade det beslutad, kom ett bref från honom till Engström med anmodan att komma när han får här, i - Gud kommer liksom till mötes sin svaga barn, när de vill förlåta. Outsägligt är friden och fröjden unde umgänget med Engströms! Sofies djupa evighetssinne, och hans barna sinne, som äfven är en evighetssinne, endast af annan art i gestaltning, gör deras uppfattandet af Guds tillskyndelser i deras lif, högst angenämt! - Ja! att se deras indre blifva ett yttre i den lilla tarfliga hushållning, den ställning till 2 församlingar och till faders och modershemmet är det skönaste jordiska lycka jag kan njuta, och den jag, skulle jag nu dö, taga med mig in i evigheten, och där skulle kunna först rätt välsigna de kära barn, som göra min lefnadsafton så ljus! -
Och nu kära kära vänner beredom våra hjertan till Herrens boning! eller låtom bereda dem af Guds ande, och den h. Joh: döparen! Si! Guds lam! - som bär verldens och också mina synder! amen! halleluja! Hälsa vår kära Mathilda! må hennes tandverk hafva upphörd. Helsa Eva Lovén? så mycke. - Alla barn!

af den trogna
syster Emilia Petersen

d. 23 dje afton

Jag är mycke bedröfad att Emmys bud är ej kommen! mina kvällsgåfvor och bref,  voro redan färdiga om mondag i förväntan. -
Penningar till dig har jag! -  Jag skickar ?? dermed genast efter de första juldagar. -

Huru gärna sände jag då med och vidare min lilla julekoffer till barn på Drettinge. Sen 37 år, är det första gång att de ej hör af mig, men jag törs ej plåga den arma torparen. - Gud med oss! - han befaller försaka! -