Brev till Mathilda Rappe
(27/4 1844)
mormor 64 år gammal
(Sid 497-516)
Mormor börjar brevet med att behandla Mathildas andliga utveckling. Brevet till Mathilda är handla mest om Peter Fjellstedts besök under påsken 1844. Mormor kallar den för den rika tiden. Utan tvekan gjorde Fjellstedt intryck på alla inte bara på Herrestad. Han undervisar bland annat privat Källundaflickorna, som med största säkerhet är Carl Danckwardts tre moderslösa döttrar. Han besökte också Kylenstjerna i Reftele där han som ung varit informator.
Herrestad d. 27 de april 1844.
Min bästa Mathilda!
I hjertat bodde och bor du, men utrrycka, visa för dig, hvar och huru du bodde och har herberge där, dertill fick jag ej lof. - några suckar öfver denna omöjligheten skickade jag dig, och, emedan de äro alltid de renaste och tillgängliga, under alla göromål och lidanden, och all längtan, så vill jag äfven för dem tacka Gud, bedjandes, att han aldrig tager,detta, hans andedrägt ifrån mig, både för mig, och mina vänner. - Vi får nu se om jag får ledighet, att någorlunda, meddelar er den så rik förflutna tiden!
Jag går med mina tankar först till den tid du var här med Elise och Emilia, för att låta styrka och stadfästa dig uti det ena nödvändiga. - Emilia upptog då mycke min själ och sinne och mina inre lidanden voro större än någon kan tro. Det slutades dock bättre än vi förmodade, och synbar hade Gud verkat det fasta beslutet, hos mig att låta ej resa henne förr, då kan ske! - Förhärdelse, efter förkastandet af sådana himmelsgåfvor Fjellstedt, hade undfått för henne, hade för en längre tid? Drabbat vårt arma barn. - Huru glad blef jag, vid åsynen af de få flyktiga rader hon hade teknat till vår kära lärare, dessa! uttryckte samt ett sednare bref till mig, hvad han ändå var och är för henne. - Han har besvarat de första, här, samma dig, då han tillskref dig och Elise, och dem till henne, fick jag läsa, och hoppas kunde derur upprepa något för dig då vi råkas. Ja! min kära Mathilda! detta råkande kan bli snart nog, om Gud vill. - Jag ämnar efter d. 8 de eller 9 de resa herifrån till dig och Drettinge. - Sofie följer med, Caroline blir hos barn! - Bra gerna vill jag veta hvilken tid du heldst vill ha oss en dag? - svara på min bästa Mathilda! - ty ditt svar ska bestämma min afresa, emedan, jag längtar, att hafva, en stilla dag med dig min syster och min vän! - När du var hos mig bemödade jag mig, att göra mer och mer bekantskap, med verkstaden i ditt inre! - jag trodde blifva varse, en brytningsperiod. Jag vill tro, att din indre lefnadsgång, undergick, en mera individuell riktning än förnt, dertill den ljusfulla Fjellstedt blef en anledning? - är det så? hvem är jag, som kunde bestämd så säga? - nej, jag endast förmodar, och bidar äfven härntinnan, ditt ja! eller nej! - Uti din själ, ande och kropp var ett starkt arbete, dag och natt! Jag är så glad åt kampen som ?? följde, och gick förnt och att du min kära Mathilda måste, därunder efter Guds tillåtelse af satan, sållas som hvete, för att befinnas ???, detta tyckte jag blifva varse uti B. grymma förföljelse. - Nu har du haft tid, att öfverskåda den förflutna tid! - du instämmer 2) visserligen med mig uti tillämpningen af de orden, Herren sade till sina lärjungar, det är eder godt att jag bortgår, om jag ej bortgår så kommer anden, tröstaren ej tiil er? - - Uti denna veckas stillhet, har jag mer och mer gjort denna ljufliga erfarenhet. Väl oss för himmelens gåfvor som äro nederlagd och meddelad uti förökad tro kärlek och hopp som blifver, men störst bland dem, är kärleken. - Vårt ansavar är omåttlig större än förnt, då vi inte kände en menniska, däruti Christus så synbar, hade vunnit gestalt! - en menniska som vi, syndfull och svag och ändå bar den treenige med all sin fullhet där, och verkar ur honom! må vi aldrig glömma det,för att sträfva fort derefter, om vi det ock fatta må, som är ock fattad äro af Christum. -
Ditt kära bref min Mathilda har jag efter önskan, genas uppbränd! - Ditt förtroende ??? mig ofta, till att se upp, och tacka! och lofvar Herren som all kärlek verkar. - Att meddela ur vår förråd som är nog ringa mot din, kan vi ej an, - må tr när Mariorna sitter 5 veckor till Jesu lärjungers fötter, så hafva Marthorna fullt rätt att ropa, att nu ändteligen tjäna Herren - din arma nästa. - Vi hafva outsägligen brott på Herrestad och måste utbyte, ske småningom till lämpligare tid. - Martha tycker jag mig nu också vara, då jag tjenar med den herrliga tiden, och gifver där af till din och andras nytta. Sittande på förmiddagen uti mitt fattig comptais, har jag denna vecka skrifvit derom till Elise, Emmy och Emilia och nu till dig. Mamsell måste jag ändå bida här med alla knäpp, utråkningar, och ord, och betänkande, för dem alla! - det blir då, som det kan! - och öfningar för Maria och Matha löpa jemnbred, och nog har man ständig att göra, att ej skilja och ej förblanda dessa två systrar i sina heliga förättningar. -
En liten yttre historik öfver de sista 14 dagar Fjellstedt var här, vågar jag i hast, när vi råkas, så får dem mera ljus och färgglans hoppas jag, mera lif och ande genom upprepandet af hans christallklara sanningstankar. Han kom då ej påskafton, emedan han var dertill för trött i Wernamo! tidig kom han påskmorgon, som ett ljus öfver skriften! - bytte endast fort om kläder för att komma till Forsheda innan kyrkan började, då han lät lysa, predik och missionstal till annadag påsk. - där blef han ,gladde sig åt vår kära ljusfulla Marie rätt mycke, höll bibelförklaring om afton vid? fullt rum? och kom hit mondag middag rätt matt 3) och upptröttnad, såsom från Ryssby! - genast efter måltiden lagde han sig, hvilande sig äfven om tisdag under stor mattighet. - Onsdag var föreningsdag - han hade vid Forsheda kyrka bedt Källundas barn redan komma kl 8 till honom, så skedde! - nu var han hela förmiddag, till för dem unde oafbrutna samtal. - Till middag voro vi 30 personer, äfven han Sparre kom med, och Fjellstedt var vid bordet språksam på ett sätt i historisk och botanisk och naturkunskapsväg, så att alla kunde förstå honom. - Efter caffe kom Cederschiölds hela familj, och pastor Nilsson från Bredaryd, vårt lilla firande började - 12 föreningsbarn med sin skollärare varo närvarande han hade undvikit i kyrkan, Fjellstedt barnena sjöngo ensam medsköna stämmor, jag lyfter mina händer, då prosten höll det vanliga höflighetstal, som endast kan, om det emottages, fodra egenrättfärdighet med det vämjeligaste deraf, hvaraf denna ormen i oss brukar nära sig. derpå uppläste jag min lilla årsberättelse som vittnar oim idel nåd och barmhärtighet, och därpå följde genom båda pastorskor utdelandet af sommarkläder till dessa tolf barn, på föreningens öfverskott. - Nu tackom Gud allt folk, beslöt. - Efter vi hade druckit thé, samlade sig mycke folk, till bibelförklaring i salen. Vår kloke himmelskvise lärare, förklarade 1 corint 3 de capitlet, uti flera timmar! Oöfverträffligt företog han afklädning nedrifvandet af all kärlek som ej öfverenstämmade med dessa Guds ords fodringar! Det var ej en vrå i hans skildring som ej blottade alla brister uti en naturlig kärlek, och skildrade hela riktning, af en christlig kärlek enligt dessa Pauli ord, djupt ödmjukad kände jag mig! Kärlekslös låg hela det inre hjertefält för mig såsom ett öken! - jag längtade efter trons såning! den kom! - den gröna daggbestänkta marken där vår död är upp??? och lif och oförgängligt väsende burit i ljuset genom den, för oss förvärfvade kärleken i Jesum Christum, och denna kärleken blifver när allt förgår. Pastor Nilsson Bredaryd, en begåvad, då, under sjuklighet, (igår låg han så sjuk att man trodde han skulle dö) och stark värkelse stående man, blef här om natten för att samtala med Fjellstedt i sin själs stora nöd, som också skedde om thorsdag. - Fredag vilade Fjellstedt länge, reste på eftermiddagen till Nästa med Caroline där Sofie låg i öfvermåttan stor tandplåga och om lördag åter till sitt kära Forsheda, söndag predikade han i Thorskinge förträffligt, låg om natten i Forsheda, om mondag till middag med mig till Källunda, där han för det mesta var allena med flickor, låg där öfver natten, predikade och höll missionstal om tisdag i Hånger, derifrån han resde med Caroline och Nils hit åt igen om eftermiddag.4) Han förklarade Jesaias 5 de capitel strång och förträfflig vid ett fullt hus. - Källunda flickor resde med honom till Hånger, om morgon hade han tillfälle förklara för dem ensam, de första 3 capitel af philippibrefvet. - Kommen ifrån Hånger lagde han sig genast, och kände sig så matt att han ej förr än om onsdag kl. 12 steg upp ur sängen, han ville då ut i luften, och emellan, till 2 resde jag med honom rund ikring på vägen. - När vi kom hem lagde han sig efter måltiden med ett vänligt god natt, och kl 6 kom han in, med ett vänligt god morgon, var glad och styrkt, ja! - underbar styrkt. Nu ville han ännu resa med mig till Kärda för att taga afsked af prosten, så skedde, och vi kommo hem läggdags. - Ett bref väntade honom, den var ifrån den ort, där han först stationerade som lärare. Öfverstinna Kylenstjernas gård var i grund uppbränd - så??berg i Långaryd socken alla voro samlade på Anneberg, hos monger 6/4 väg här ifrån och längtade efter Fjellstedt! Hvem var gladare än han, att kunna verka möjligtvis i de uppmjukade ??? ! Kl 6 om thorsdag satt han på vägen , han har förklarad ??? 12 capitel om afton där, för en stor samling och var glad åt sin resd hos sina gamla vänner. kl 8 fredag var han här igen, och hade hämtad sig Marie, och hans morgonqväde vid vårt caffebord, var lik lerkans! han tog sig ett gudsord i munnen, och så virflade han upp i tack, lof, och ljusfull förklaring! Marie har skrifvit upp det för mig, du ska ha det i sinom tid. - Till kl 8 hade han återigen beställd Källunda barn, som också voro här kl 9. - Han var till för dem, uti den skickligaste missionerande nit. - Cederschiölds fruntimmer, Ulla Moberg, Engströms voro här samlade. Vi skulle komma tillsammans hvarje mondag eftermiddag, läsa, sjunga, tala Guds ord, bedja medsammans? och arbet med våra händer förlapparna. Förbinda oss, att ej tgala om verldsliga föremål. - Engström erbjöd sig, att läsa och leda, och vi voro alla glada tror jag åt detta förslag. - Fjellstedt höll derefter uti vår af menniskor uppfyllda sal, den sista bibelförklaring öfver hjob 33 dje capitel och slöt med ett herrligt bön deruti han nedkallade också välsignelse öfver vårt så högt benådade hus. Afskedt andra morgon då ännu Bergvall kom, var som du kan veta tung! - (Fjellstedt resde fullkomligt upphvilad och underbar styrkt! Pris vare Gud!) Bedröfvad foro vi till kyrkan, men Engström förstod att lägga oss i Herdens armar, och glad resde vi hem, och himmelsglad har vår tysta vecka nu förflutit, under Guds heliga ords flitiga bruk hvaruti vi känna mera ljus än förr och trägit arbete. - 5) Om du nu frågar, hvad jag tror om Källundaflickor? så ser jag endast, att den förekommande nåden, har genom Fjellstedt fått ingång att vi hafva känd den, och att de nu vill läsa ordet, - Han har beredt dem dertill tillfälle han har undervisad dem förd dem in i samfundet, så långt han kunnat och bedt för dem, och lemnad dem i Guds hand. Och nu min Mathilda har jag gjort vad jag kunnit för att lemna dig del uti den rika tiden. Jag är nu trött men uttalar ändå den stora glädjen jag hörde, då jag hörde, att din Wilhelm var hos dig. - Hans bref till Nils har verkad på oss tree rätt lefvande! - jag behöfver Wilhelms lifsord här i tiden! jag behöfver hans bön! och hans söta närvarelse, så länge Gud vill! och evigt vill jag tacka honom för hans christliga trohet! vår käre käre Wilhelm! -
Jag väntar nu på, om vi skal öfvervara hos dig klagodagen , eller sednare derefter? - Jag låter hämta ditt svar ifrån posten om onsdag de. 1 de may. - din ull tager jag gerna om hon är ren och inte enklippning. För smöret?, som var så skön, om snödroppar som var så ren, tackar vi dig så mycke, du kära syster! Nu sent på lördag afton ser jag dig återigen ensam, ändå har du så många telningar af din Wilhelm ikring dig.
Att Elise sens efter Fjellstedt på hans fryntliga ???, till Christinelund vet du kanske? - Hon sens d. 1 de may. -
Du undrar ej på kärleken som reser till Drettinge! - Ack! jag måste ha, en annan intryck af lifvet där, än då jag var där uti augusti! då stötte så mycke tillsammans, som vanställde lifveet där! - Skulle jag nu dö med detta intryck? nej! jag måste dit, ju förr ju hellre och fort tillbaka till mitt kära hem! - Farväl min Mathilda! - "Kära barn älskar hvaran, inbördes," var Fjellstedts sista fredagsord, då han gick i sitt rum! Ja! vi ville be om kärlek! Hälsa vår kära Eva från
din i Herranom trogna
Emilia Petersen