Brev till Mathilda Rappe
(22/4 1844)
mormor 64 år gammal
(Sid 493-496)
Ett mycket kort brev som mormor påbörjar mycket sent på kvällen och tröttheten tar snart över. Hennes mamsell Carolina skriver färdigt brevet. Även hon utrycker beundran för den unika missionsmannen Peter Fjellstedt. Han vilade mycket under detta besök på Herrestad samtidigt som han styrkte alla med sina bibelstudium. Ofta låg han ner med bibelöversättningar på olika språk runt sig i sängen.
Afton d. 22 de april 1844
Min bästa Mathilda! Klockan är så sent! mitt hufvud så oförmögen att jag endast några ord framplågar! Först nu fick jag veta att Nils redan sänder bud i morgon - mamsell hade glömt derom tala. - Ja! om lördag resde vår helig glädje, synbar - osynbar är den qvar! - Jag har lidit outsägligt, so? Caroline, lördag var himmelen utan sol, men söndag i kyrkan lysde hon klarare än nånsin! - Engström tröstade outsägligt! - lagde oss alla i vår trogne herdes armar! - där äro vi ännu, och alltid, Oh! så ljuvt att du hade din Wilhelm! - nu är han väl allareda borta? - Jag förbehåller mig skrifva dig till! jag har försummat så mycke uti mitt föreståndare och husmorskall! - Jag orkar ej mer, din
Skröpliga
Emilia! -Gräsfrö, om stöflar är där beder jag derom.
Min bästa Mathilda. Tack för de båda välkomna bref fast de voro fina och korta. Ja! nu är vår, Guds sändebud borta vår käre herde, men Gud ske lof hans ande och hans kärlek är qvar bland oss rätt kännbart! och måtte hans vistande ibland oss ej varit förgäfves utan allt mera och mera föra oss till öfverherden och våra själars biskop. Fjellstedt bad derom och sade oss att till afskedet ?? Johannes ord: Barn älskom eder inbördes. Tyst och tomt var det efter han var resd och jag tror att det var intet orätt att vi kände en djup saknad. Engström följer med honom till Wernamo och sade, att han var särdeles lif livelig på vägen och mycket meddelande i afseende på prestembetets höga och ansvarsfulla kall. Våra unga prester här i trakten äro såsom Elisa efter profeten Elias bortgång. De hafva sedan predikat med mera kraft och frimodighet. Herrens ande måtte hvila på dem nu och alltid.
P. Fjellstedt resde herifrån till kroppen styrkt och vederqvickt ty de sista dagarna hade han verkligen den länge efterlängtade hvilan till kropp och själ. Han låg mycke och hade då bibeln i fyra olika språk omkring sig på sängen. Mamma och gamla Britta voro de enda, som afbröt läsandet. på onsdags eftermiddag efter han hade legat hela förmiddag och endast varit inne en kort stund till middag lade han sig åter och sof då ett par timmar rätt lugn hvarefter han kände sig mycke bättre och sedan var han så glad och frimodig och ifrig i sitt missionskall att alla alla blefvo derigenom äfven styrkta och upplifvade ?? qvällen var hela salen uppfylld och han höll bibelförklaring öfver Jobs bok 33 cap. men nu måste jag sluta. Fog för pulvren tjortelen fick du väl.
Din Carolina
all ???? som är skrifvet har mamma med sig.