Brev till Mathilda Rappe

(9/7 1845)
mormor 65 år gammal
(Sid 577-580)


Mormor är mycket trött men kan ändå inte motstå att skriva. I Lund har ett beslut fattats om att starta ett oberonde missionssällskap som ska göra det ekonomiskt möjligt för Fjellstedt att stanna i landet. Den största sponsoren väntar i bakgrunden och är Adolf Rappe på Strömsrum. För  mormor är det mycket viktigt då Fjellstedts hälsa är svag och hon är rädd att han ska  slita ut sig. Han befinner sig med familj hos mormor och är så sjuk att man till och med fruktar livet.

Herrestad d. 9 de july 1845

Min bästa Mathilda!

Så knapp min tid, så lam mina fingrar, så trött mitt hufvud, måste jag ändå nästan ovillkorligen till dej, du hjertans syster och deltagarinna af vår glädje och sorg! Idag nemligen fick F. ett bref från Lund af Kejser som händelsevis var under Prestmöte i Lund. - Han anmälde ej ex officio, utan privation i kärlek, att förhandlingar havfa gått lyckligen, efter allas vår önskan. - Beslutet om stiftandet af ett oberoende seminar i Lund blef fattad, Fjellstedt skulle erbjudas styrelsen och en summa af 20,000 rd banco skulle samlas för hans och familjs underhåll m.m. som naturligen anmäles åy honom sjelf genom ledamöter, som äro ahnfeld, Thomander, Wiselgren, nauman m.f. och - presidenten är Reuterdahl! - allt gick för sig i största enighet, stadgarna fasställdes alla hade önskat att Fjellstedt hade varit närvarande och jelpt dertill och ingen är lyckligare än han att han ej var där. mer kunde då derom Kejser ej orda som ej var utsedd dertill, dock var de äfven glada däråt att han var där, och så hur han kunde försäkra dem om, Stockholms sälskap bifall, som har ingen skrå ande, utan gläds när guds rike befodras.! - Kejser tillade att Skåne har de varmaste missionsvänner och önskade samma ande och antal i Stockholm, som där ej finns. Jag bad Fjellst. skrifva allt detta till adolph! han sade sig först vela vänta på en diret underättelse af sälskapet. - Jag sade då "jag skrifver" då sade han "mutter måste skrifva, adolph skal med sin stormodighet ej genast visa sig, utan liksom utgöra slutstenen, ty annars skulle mången hålla sin skärf, tyckande det vore nog, änskön där vill mycke till, att en så stor summa som dertill åtgår kommer tillsammans. - Kanske skrifver han ändå i afton jag ska be allt hvad jag kan! -
(efter Caffi kl. 6) Fjellstedt är glad! Nanny! snälla Nanny, hon är så glad och tacksam! ser guds uträckta arm som vaggar sitt kära sjuka barn, för att därunder styra alltsammans allena, för des väl! - Vore de nu endast så skyndsam att de ej låte resa honom ut, utan, skedde, som adolph proponerade så storartig, att han under organiserandet af Seminaret, eller insamlandet af den behöfvande summa, gaf för nästa år underhåll af familjen, så behöfde han ju ej mera resa för Basel? - Kunde bli öfver vinter hos de sina i Helsingborg! - Visst säger Fjellstedt, nu står det ju endast allt på papperet, hvem vet om det realiseras? - min verksamhet för Sverige är förbi tills allt är afgjord! så som sakerna nu står, kan jag ej afsluta för Basel i Sverige, och i Basels tjenst , kan jag ej afsluta för mig sjelf i Sverige! - sen som ett himlabarn såg han ut, när han detta sade. - Nanny tycker att småländer måste lära sig nu, att komma skåningar till mötes, nu den första impuls utgick från adolph och Wilhelm, och gick nu in för att samtala med honom derom. -
Kära Mathilda, sänd nu oförböjligen detta bref till Wilhelm så att han smidjer jernet medan det är varm! tänkom på Fjellstedts svaga kroppsliga tillstånd, på den öfvergifna Nanny, så att han kommer ej utom landet. Sker anbudet ej så måste han ut, sker anbudet, så blir han! ???? Sliter han ut sig i vinter, så dör han kanske! alla tillskyndelser äro klar som dagen! - de skulle ut - och de hade ej kommit ut om hösten, om nanny och han ej hade trodt henne vara i  ??? ! - hon var det ej! nu blef hon det så sent, för att han ej skulle komma ut, och att under denna väntetiden allt kunna blifva afgjord! dröjen då ej, kära Wilhelm, kära adolph att förena eder med Skåne på det alldra hastigaste!! en anmärkning i ödmjukhet, i Wiselgrens bref syns ej den reflektion, att i fall Fjell. dog, oss det samlade capital en del af räntorna blefve utsatt till pension för enka och barn? -
Fjellstedt tillfrisknade sen möjligheten att resa till Lund var förbi, ???, Jag hoppas han börjar gyttjebad nästa vecka! - alla vi, äfven nanny ämnar oss till nattvarden söndag d. 13 de - nu tror jag att, allt allt! allt! går så väl, och sjunger hallelujah! -
evigt din E. Petersen