Brev till Wilhelm Rappe

(24/7 1832)
Adresserat Till Baron Wilhelm Rappe Wexiö Tagel
mormor 52 år gammal
(sid 67-69)


Brevet är i det stora hela en förvarning om besök på Tagel efter att varit på Drettinge och Vartorp. Mormor med make kommer då att ha fosterbarnen Sofie och Moritz Holst med. Moritz är hemma efter flera års utbildning i Bremen och mormor vill gärna berätta om honom.

Herrestad d. 24de July 1832

Min bästa Wilhelm. Genom förbudet får du veta att vi i öfvermorgon d. 26 tänker resa härifrån och direkt till er, så att min och Petersons vilja är, att inträffa på Tagel mellan 1 och 2, blir det sednare så är det icke vår skuld, vi hafva ej så farligt brått eftermiddag, ty vi vill ligga på Öhr och inträffa om fredag hos Fredrik hvarifrån vi, om afton tänker färdas till Drettinge om Gud vill. Moritz och Sofie följer med uti vår stora vagn, ? i vår karets eller täckvagn som är nog något ?spektakulär men vi hafva ej bättre att gifves unga  ? träffar vi på Drettinge. - Jag skulle nu säga att du kan bedöma Moritz sjelf men emedan vi visserligen ej råkas på en ? stund , måste jag under värsta brådskan, ändå nämna något ord om honom, som kan tjena till bättre bedömmelse af min kära gosse! - Vårt sammanträffande i Bremen känner du, då var Guds nåd i Herren Jesus liksom ett sofvande barn, hvaröfver Fadern hade höljt slöjan - det kristliga samfund och föräldrar omslöto honom där - barnet vaknade till medvetandet om sin lycka och när ynglingen då kom till verksamhet så sökte det utrymme - han höll bibelförklaringar och böner för skeppsfolk och höll sig till ordet. 1829 var han i navigationsskola och der blef han åter intagen i de heligas samfund - åter i verksamhet på skeppet höll han ännu fastare han, förklarade bibeln och ? ur hjertat, så i den ställning blef en nordamerikansk comittee som hade förenat sig, att bilda skeppsprester, varse honom, och erbjöd honom hvad du vet. Han var där ett år - och äfven där omsluten av samfundet utom skolan. Han studerar latin och ? m.m. - men - de måste ej hafva behandlat honom riktig, mycke ambition har han och säger, att de gjorde tjenstbarheten för tryckande för honom och läto honom för mycke veta, att han skulle taga emot allt av dem. I vänskap skiljde han och i längtan att se hemmet och föräldrar och uppfylla sitt löfte, att komma efter 5 års sjötjänst tillbaka. Huru han är nu? - ja min Wilhelm se sjelf! Jag står för honom, såsom för nådens underverk, och har ej annat än glädjetårar! Glad är jag att få dej nu med i förbönen - att se dej  och Mathilda, och att undergifvande suckar öfver Ullas och Adolfs pröfvning.

à dieu din E. -