Brev till Mathilda Rappe

(4/5 1847)
mormor 67 år gammal
(Sid 680-691)

Marie Cederschiöld har nyligen tillkännagett att hon ska lämna Herrestad. Mormor ställer i ordning vaggan åt Emilia. Det är Marie Elmblad som ska komma till världen. Problem med ishinder på Vättern gör att Emilia som ska anlända till Herrestad blir försenad. Emilia föder sedan i slutet på juni. En månader efter den beräknade tiden. Mormor skickar också med ett par dikter av Emilia Elmblad, som hon fått av Per Magnus, till Mathilda.

Herrestad d. 4 de may 1847

Min kära kära Mathilda!
din vackra resebeskrifning har jag besvarat med några rader, (måste så besvara) och din rosenröda kärleksfläkt af aprill ännu inte, änskön båda föllo mig in i varma hjertat. - Nu tager jag mig friminuter på morgonstund under det mamsell vankar in och ut med hushålls och förenings fordringar. Jag var dig söndagen så nära, och ville flerfaldig om lördag uttrycka det! - Det lyckades på bästa sätt, nemligen i bön och förbön, men synbar blef det mig förbjuden. - Om fredag afton hade jag ett långt bref från Nanny som meddelade åt mig confirmationsdagen, och Ingeborgs fulla tillfrisknande, samt uppmaning att vara med de kära barn, - Jag var det, så mycke jag fick ämne dertill på den sköna stilla sabbathen. - din närvarelse i Rydaholmkyrkan fick jag veta till min vederqvickelse i går af Sandén. - Snart har du nu igen din älskling från Hälsobrunnen, och tilltar efter som en god trädgårsmästare, om lifsträd har skjutiti blad? - ja! gud gifve! nu gör ni rum för himlakrafterenas inverkande, utestänges verldens förgiftiga ångor, och vattnar och vårdar och gräfver omkring det kära trädet, med blickarna och suckningarna uppåt, hvarifrån all välsignelse kommer. - - Säg mig när du väntar henne? - säg mig om ett bud för Carolinas stora brefpaket tillll Tyskland, kan portofri, hinna Nanny i rättan tid, som ju redan reser slutet may! Söta Mathilda svara för Carolinas skuld, ty annars blir det liggande, öfverstiagande förmåga, att sända det med posten. -
Väl att Wilhelm har varit här, med sin välsignande inflytelse! - Han är ett lifsprincip för Herrestad!! huru skulle han, som får så mycke af alla gåfvors gifvare, för denna ställe, ej få sjelf? - där nådegåfvor nedflyta, är Jerusalem. -
Ja! med dig, gladde jag mig, åt det lyckliga slutet, af edar vågstycke i tron, angående en så nära förning med Ekensteens. - väl att verlden slapp skadeglädjas, och att äfven mången christens profetia, att ni alldrig skulle blifva af med dem, ej slog in. - För Ekensteens sjelfa var det godt att få en annan stridsbana! hvilan hade räckt länge nog! bevisandet om det förflutna, och förnyande, i en ny verksamhet, lika så! - min Mathilda behöfvde ro, ty Ekensteens ande, är på längden - uttröttnande - åtminstone för mig. Han behöfver komma för sig sjelf för att undfå den stillheten, hvarunder man blifver hulpen. - Han har kunnat lära den af vår tigsaliga Wilhelm! må han hafva insedd att man är lycklig, när man följer detta Guds råd, "om ni blifver stilla, så vorder eder hulpen"! -
Ledsamheter på Hultanäs, äro början af de stora pröfningar som förestår dem båda! väl om tålamodet räckte att uthärda på denna lilla för dem utsedda ställe, då alla andra planer misslyckade. - du är vänligt, om du ge mig den glädje, att underätta mig om dessa kära christenvänners vidare förning, innom och utom. Hälsa den hjerteligen, att du nu efter skiljsmässan både från Asplund och Ekensteens, hvilade af dina stora ansträngningar, ser jag på ditt Rosenblad i dessa daggdroppar af din ro, vederqvicker mig, som bäst vet, hvad det är för en Sabbath, när en orolig själ hvilar - hvilar i Herranom och där hämtar kraft till denna eviga oro, som hvarken hvilar dag och natt, från - lofvet. Väl att de ensliga Ekensteens, hafva Quennestedts så nära, och de dem.
2) den herrliga förening, emellan Wiselgrens och Fjel;, berättar du mig nu. Nanny jubilerar! - Gud signe! Är nu din oro öfver Asplund stillad? - märker du att lifvet som på Tagel vaknade är försvunnen? o! det måste undergå, en omplantering, plantan blir sjuk, men hjertebladet lefver, och skjuter snart nya blad?
Med M. Sonnemt??? var du nöjd - högre nöjd? - det vet jag ännu ej. - Må sommarluft och sjöblad, restaurera henne. - att ditt bref var för mig "ej tom" såsom för dig märker du, och ångrar, att du förtalade dig sjelf. Huru kan för den eviga kärleken ett blad vara tom, som talar om Guds tillskyndelser med en sjelf och vänner , som äro christna!! Så skal du alldrig tala mer, min Mathilda, du vet ju, hurur jag älskar eder? -
Nu vill jag tala om min och de minas i någon mohn, ty oräkneliga äro tillskyndelser ju i nådens rike, och blifver, här, städse, endels, meddelad. -
då Wilhelm var här, yttrade Mari sig allra först, om sin flyttning härifrån. Jag har varit mycke bedröfvad däröfver, men vet säker, attt hon har sina skäl. Hon nämner endast, att hon ej passar för denna platsen. - Hon är för klok, för god christen att ej jag måste respektera hennes öfvertygelse, som blef fort, änskön jag viste henne min fulla ledsnad, ja till och med bad henne att bifva qvar. - Nu är jag fullt ut tröstad. Kärleken oss emellan har varit och är beständig tilltagande! - jag har haft stilla fridfulla 2 år i hennes umgänge, och vet att denna kärlek är ett skönt resultat, af vårt sammanvarande, som ej förgår. -
Jag har nu beslutad med en mamsell Charlotte Wettermark, som Engström känner och älskar, och som de önskade mig som passande, före Mari kom. - Jag gaf då föredrag åt Mari, för tyska språket och bildningen, som den andra saknar. - den är något äldre än Mari, en christen, men ej af de bundna, i allt landligt arbete hvad som tillhör svenska fruntimmer väl öfvad, vand, att emottga främmande hos captain Wettermark Boarp. Sköter gerna gamla, och är idel hjerta med godt redig hufvud. - då nu Engström äro en själ och hjerta med mig och mitt hus, så är det viktig, att en deras verkliga bepröfvade vän, kommer till mig, i synnerhet, då de hvarken hade eller hafver ännu förtroende till den unga Ebba, som jag tager för deras barn i tron af räddningskallet i , och genom christum. - Hit hörer ett bref af henne, och Emilias intyg vittnar om en börjad sjelfkännedom, och en lycklig söndring genom ordeta tveäggade svärd, som Elmblad och ???? brukar dagligt, i bibelförklaring med Emilia, Ebba, och pigan Carin. - Under det att jag om fredag tillredde vaggan för Emilia, fick jag bref, att barnmorskan, i anledning af den sedna ångfarten, afstyrker afgörande för E. Elmblad, resan. Hon kommer således ej. - Så stor min glädje i förväntan var, så hade hon bedt sig till, öfverlåtenhet i Guds vilja. Jag har fått den - och ej allenast öfverlåtenhet, utan en glad öfverlåtenhet. - Molnstoden är tydeliga om eldstaden blifver det, när barnsäng är efter 5 á 6 veckor från dess början öfverstånden, får vi se. - Tiden, är, slutet af may, påräknad, och Emilias starka ryggverk och lidande är fortfarande. -Bådas bref gläder mig fortfarande såsom deras vackra christliga lefnadssätt.
3) Jag sänder Emilias juletankar hvarigenom du ser, att hennes fantasi helgar. - (Elmbl. skickade mig dem, han lägger mycke värde på hennes poetiska anlag. -) Glädjande var för mig, att Elmblad har sjelf framförd min inplike till konungen, om fortfarande af arbetsbeställning, som salig konung har unnat oss i 9 år. - Elmblads handlingsätt är alltid snabb och ledig och trosfull, det vinner ändamålet. - Konungen var mycke nådig och hade anstalterna i minne, och lofvade fortsättningen, Jag arbetar nu med förnyad glädje. -
Carolinas förlofvning var länge att ???, hon har haft tid att öfverlägga och bedja, så Emmy! - nu äro båda glada och förhoppningsfull! vi må då också tro, att de hafva orsak dertill. -
Angående Hörda har jag ägd, kanske dumt nog, en förhoppning, att Emmy vill bo där. - den är då mera än förut nedslagen. - Förhoppningarna om Axels väckelse äro högst glädjande, äfven g??? af den unga Eugenia. - Gud signe detta kära slägt. Vi hafva en tolf dagar ett kärt barn myckke sjuk - Frida Engström - det är ögontänder som ej vill fram, hon ligger utan deltagande, stilla som i en afgörande dödsslummer, och doctorn gifver lite hopp. -
Carolina var nu hos mig till eftermiddagskaffe! - välsignad är deras hus. Emanuel är rask, ändå tycker jag han förändrar sig något till det svagare. Doctorn säger, Carolina måste snart vänja af honom, hon är gammal, - hon vill ej gerna - men - han är 9 monader gammal, hon måste väl beqväma sig till. Hon hälsar dig varm. - Mathilda, låt mig nu blifva i sammanhang med dig! - med allt hvad dig angår. - Gud vare med oss! styrk tron, förkofra kärleken, hoppet, tålamod och allt, hvad som till lif och salighet föres - evigt ??
din E. Petersen

dufvan och korset
med en julklapp, en halsmycket, bestående
af en gulddufva, hvilande på ett guldkors.

öfver jorden flyger ständigt
hvita dufvan. I hvart hem
vill hon bygga Betlehem.

Helga korset är den grundval
som hon lägger. Hyddan då
som på hälleberget stå.

Ingen storm och ingen störtflod
sådant hem kullstörta skall
englar skyddar det från fall.

Och när sorgens myrrha bränner
hjertat, - se! - då kommer glad
dufvan med ett oljeeblad!

Emilia Elmblad

Kläder ombestyrer jag efter samvete, - och inlemnar till jul en specificerad räkning, - men, vill du sjelf hålla honom i kläder, så får du yttra dig derom ty nu är han naken. - Nu har du reda på det arma barnet som tillhör eder. - göm denna lapp min Mathilda, och låt Wilhelm få del deraf. - Svara mig på kläder, ty jag vill gerna hafva honom pingsthelgen i kyrkan. - det är en hjertans angelägehet. -
din Emilia