Brev till Mathilda Rappe
(14/6 1847)
mormor snart 67 år gammal
(Sid 708-713)
Mormor har varit sjuk. Nära medvetslöshet men tillfrisknat. Emilia invänta nu förlossningen och tas om hand på Herrestad. Hon gör också upp med Charlotte Wettermark om tjänsten i hushållet efter Marie Cederschiöld. Det tycks som hon tackat nej till en annan sökande vid namn Juli Rappe.
Herrestad d. 14 de Juny 1847
Min alldrakäraste Mathilda!
då ditt bref i går afton kom i mina gamla händer, bäddade sig din kärlek en ny blomstersäng, i mitt hjerta, som så gerna vill vara trogen. Gud allena gifver vilja och fullbordan. - Jag tyckte mig då ha blifvit räddad ur lifsfara. - Förfärliga bloduppstigningar sedan 14 dagar hotade mig med blodslag! Carolinas kärlek att hjelpa mig upp och ned på den stygga syndens kropp, välsignade Gud så, att jag, ifrån, att vara medvetslöshet om lördag, satt i full njutning af sabbatshvilan när dirr bref kom, - tills kl 6 låg jag, på förmiddagen satt Emilia för min säng och läste ur kära Müller, Wilhelms kärlekslån, en herrlig trösterik predikan för mig - och så på afton, ditt, och den ensliga Louise Leijonhufvuds så kära bref, och full medveten om Guds kärlek, som han nedlagda, i edra och så många andra vännernas hjerta, genomströmmade min själ! Gudi vare evigt lof. -
Jag får nu ej skrifva mycke! - Emilia är väl ännu ej i barnnöd men - blifver det troligen snart! hon ligger nu badet, hvilka ljumma bad, nu Lotta, låter henne taga för tredje gången. - Hon har varit och är mycke stark och frisk, och ej onaturlig massiv. - Hon gläder mig outsägligen! - är sin Elmblads lydiga barn, och hvisserligen, hvad som är vida mer, Guds barn - båda delar kan ej skiljas åt. - Elmblad väntas i afton eller i morgon! ack! vore han här. -
Jag svarar nu sedan, medan jag kan, Juli Rappes kärleksfulla anmodan. Jag kan ej efterkomma denne, så gerna jag också ville det. Utom att hela sommarn, ville Gud, kära vänner, uppfyller mina rum, passar mitt öppna hus, mina många göromål i fattigsysslor och hushållningen, mina, när 70 år, min döfhet, mitt sjuka hufvud, alldeles ej för unga sökande själar som här, all ledning felar, i en så farlig period. - Hos mig, passar endast en stadig christendomssyster, som är viss på sin väg, och som låter den här rådande frihet ej förleda sig till missbruk. - allt för vidlöftig för den lilla tiden och de få krafter jag nu har, blifva detailles för mig, nu att utreda - Kära Fru Rappe, som jag älskar i andanom, som jag hoppas säker få omfamnar inför lammets thron om jag blifver trogen intill ändan, tror mig förutan utredandet. - Hon vet hvad det vill säga, att åtaga sig ett verk, som man ej är vuxen och att ett förfelad ansvar i andelig väg, är en stor synd. - Nej alldrig åläger jag mig från nu, någon andelig ledning, hvarken för kortare eller längre tid, detta har jag lofvad Gud, i full erkänsla af omöjligheten. Guds ande är ej bunden vid localer eller orten, eller personer. Visst kan Gud och vill nytta de medel, Honom tyckes till räddning tjenlig, men mig vill han ej mera taga dertill, han säger till mig, "det är nog, - du skal vara min hand på annat sätt." Hälsa med dessa rader din kära syster öm och kärlig, och bed henne ej vara missnöjd med mig.
2) Förestående blad lösklippt från sin make, kan du skicka till Juli, så slipper du mödan att sjelf referera. - du känner bäst Tante och hennes hus, och vet dess faror m.m. - Jag vänder mig till ditt kära bref, som hastigast! gläder mig om igen, att Ekensteens endast besöker er! - ser den lilla Alida ridandes, gläder mig att hon ändå kan göra en ??? som visst sätter henne ner från hästen, men så länge äro dessa resor att unna henne, de håller hufvudet frisk. - Jag fruktar med dig för Ekensteen! - men, i denna brinnande buske kanske bor dock Herren och kan släcka elden, som ej behagar honom. - Väl! Väl! att Asplund får pröfvas långt bort från Tagel! jag undrar ej på Elisens räddhåge! - huru Fjellstedt kom mer dermed igenom, är en annan sak, - som vi bidar. -
Tisdag
Jag beder min bästa Mathilda, att säga till min kära Sofi, om hon hat träffat dig, att mamsellerna Wettermark kommo igår eftermiddag från Nästa med hennes Emilia, gåendes, för att vara hos dem, de äro nu här, och jag öfverenskom i tron, med m. Charlotte att komma till mig på kända villkoren i Marias ställe. - Elmblad kom söndags morgon till Jönköping, och, för att tvinga honom hade vänner låtit inlycka i bladet förnt om lördagen, att han predikade, han gjorde så, och kommer i afton. Emilia är ännu mycke rask, tager sig varma bad, och helsar er alla. - ½ 9 - nu kom Elmblad! Gudi pris, god natt. bed för oss! Emilia ör blomstrande som en äppelblomma.
d. E. P. -