Brev till Wilhelm Rappe

(29/1 1826)

Adresserat till Baron Wilhelm Rappe, Lund, Flyinge
mormor 45 år
Wilhelm 28 år
(sid 34-37)


Brevet är till en början ett teologiskt resonemang på en mycket teoretisk nivå som kan vara svårt att hänga med i med avbrott för ett besök i Hörda. Men klart är att Jesus Kristus är medelpunkten och sanningen. Att evigheten börjar redan i detta livet är hennes fasta stånpunkt. Hon berättar också om en anstalt och dess grundare i Tyskland. På Hörda väntar Emmy och Carl på att Caroline ska födas. Emmys biologiske fader Fredrik Rappe, har också varit på besök. Han och Elise, Emmys mor och mormors syster, tycks vara separerade. 

Herrestad d. 29 de Januari 1826.

Min älskade Wilhelm
Med särdeles glädje har jag emottagit ditt bref af d. 19 de Januari! med särdeles glädje ty det styrkte min favorit ideé angåendes, andens förening i Christo Jesu, äfevn på afstånd bestående och värkande, äfven då kroppens tyngd ej tillåter sig någon mevetande! våra bref korsade sig! samma tid jag hade behof att tala med dig, kände du det! väl oss min vän! Låt oss taka Herren som förenar alla strålar, alla andar med hvaran som längtar efter honom! Joh. 17. v. 21, 22, 23 och 26. - Idag är en still söndag! vår morgonandakt var skön! I johannes 1 v. 2 lifvet är uppenbarad!! han blef det visst huvfudsakligen genom uppfyllandet af det löfte, hvar twå eller tree äro församlat i mitt namn, är jag midt ibland dem. - men blef det äfven, genom en predikan jag fick ifrån Hanna Gütschow, som påstyrkte denne tro! som visade, att det uppnbarade ljus, som lyser hit och ditåt grafven, som förklarnar denne, och den tillkommande verlden, tid och evighet. - bland annat säges där, att lifvet då först är glädje, när man med säkerhet vet, att döden är en vinst! men hvem är så lycksalig, att veta det med tillförsikt? hvar och en, som, när härlighetens Herre frågar honom, tror du? svarar utan ovisshet och tvifvel, ja Herr, jag tror, att du är Christus, Guds son, som kom i verlden. Joh. 11. v. 2, 3. Lifvet är uppenbarad! Således kan vi ej frukta döden, ej hata lifvet. Hvar lefvnadsdag tager vi ur hans hand, tänkande, här, är Christus hos mig, där är jag hos Christo! till dess, måste vi hafva omsorg, att vi bliar allt ljusare och ljusare i hans ljus! att vi emottager mer och mera ur lif ur hans outösliga fullhet! amen! - Snart efter dessa lifvens ord , manade hjertat till Wilhelm! - ändå har jag liten tid för dig! vi skall till Hörda, men andens röst törs inte utsläckas, som Pauli säger, och känner jag, innom mig, tillfredställelse, att hafva varit hos dig min bror och vän, att hafva, meddelat dig, änskön svag, det goda jag emottog! -
Söndag afton) Hemkommen till Thédags ifrån Hörda har jag delat min tid, emellan dig, och Jegers svenska historia! jag har läsd, en afdelning och kommer nu till dig för att besvara ditt bref, så godt jag kan, och emedan jag önskar att å min sidan bidraga hvad jag kan till en fortsatt utveckling af våra tankar, och lefnadshändelser. - Dina betraktelser vid årets skifte dina känslor, vid tidens hastiga framskridande, dina erfaringar om din egen förändring, din ombytlighet, allt detta har jag äfven (kanske ej på samma sätt) erfarit! när du säger, att allt jordiskt, måste stå tillbaka för det oändliga hopp, vid åtanken af den kommande evigheten? så frågar jag dig min Wilhelm, hvar söker eller finner du evigheten? Rör detta lifvet sig utom, eller innom henne? jag svarar, innom henne! Centrum eller medelpunkten är Christus Jesus, evigheten är som kretslinien, utgåendes och bara möjligt genom medelpunkten, hvarje stråle, som utgår ifrån medelpunkten är sanning och lif i evighetens ring, alla ljusets och lifvens strålar finner återigen ensam föreningspunkter i Christo Jesu, vår allas centrum, utom honom ingen sanning, ingen medelpunkt, men i honom lefnads fyllnad i evighet. Vill du söka evighet utom tiden, så har du för lifvet ej ljus, ej glädje, det skall förmärka sig, ty du söker allt i ett tillkommande, som har ändå, endast sitt bestånd genom förening med det närvarande och det förflutna ty alldrig alldrig har någon ljusstråle kunnit utgå eller kunnit uppstiga utom genom, ordet och ordet kan ej sökas än i evighetens ring, och lifvet kan ej tänkas utan i denna ringen, som äfven Johannes himlafalla evangelium Johannis 1 v. 1 till 14 bevittnar. - Känner och erkänner jag med alla mina själsförmögenheter att jag befinner mig i evighetens ring redan i detta lifvet, så blir äfven detta förklarnad för mig ifrån det ögonblicket, att lifvet uppenbarades för mig, medvetande därom måste värka glädje, och skillnaden om det närvarande och det tillkommande, har, efter mitt tycke, Pastor Menken, mycke träffande sagd med de ord, "här i lifvet, är Jesus hos oss, i det andra lifvet, är vi hos Jesus,"
d. 2 de Februari) ännu i afton har, Geger tagit bort mina fristunder som var tilltänkt dig, äfven är där igenom, tankarnas sammanhang, med det först skrifvna stördt, och jag finner, åtminstone i afton, ej tråden därtill. Den gamla gudaläran är så oöfverträffligt framställd (efter mitt tycke) den lefvande anden däruti så djupt erkänd och uttalad att jag icke nog kan tacka G. att han iklädde denna framställning äfven läsbar för en qvinna.
Denna vekan hade jag en riktig själsförnöjelse, genom bref från Tyskland, och genom en bifogad beskrivning om en anstalt som sedan 7 år är i ett beständigt tilltagande. Hon har den christligaste mening, och synes det tydligen, att Christi ande uppfyller helt och hållet den ädla stiftaren. Hans namn, är Grevfe von der Recke, en ung man af 26 år, som har kommit, genom Guds nåd, försaka verlden och böjd för att blifva, Jesu trogne efterföljare. Institutet han har stiftat är, en räddningsanstald för barn af missdådare och tiggare, far och m(text saknas) och alldeles försummade barn, han började med sin egen förma(text saknas)het, detta outsägliga kärleksverk och var sjelf allt i allt, nu har det genom föreningar, som öfverallt har bildad sig, utvidgad sig så, att barnens antal går till 250, med institutet är förenat allt som kan bidraga till att bilda dessa frånfallna till nyttige menniskor och sanna christna, där fins åkerbruket i vidlöftig bemärkelse, alla möjliga verkstad till att bilda handverkare, och för flikor allt hvad de behofs! belägen är institutet när Düsseldorf på en egendom som heter Düsselthal?? Tiden är för kort, för att skrifva mer därom. Jag var idag på Hörda, där står väl till, allt är beredd för att tag emot det lilla väntade. -
Moritz goda föresatser äger ännu kraft, hans synbara förändring fortfar. Jag mår från dag till dag bättre invärtes och utvärtes. Petersen och Eva hälsar, äfven flikorna på Hörda. Fredrik Rappe har varit här några dagar, han är tyst, men nöjd, det syns! han är fast att inte villa taga Elise igen, och tror tills nu, på ingen förändring hos henne. Om min arma syster vet jag ej ord! á dieu min Wilhelm skrif till
din Emilia

Hvad du hädanefter vet om Lilienkrona, var god, meddela mig! det var angenämt att få höra om honom! roligare vore det att kunda finna en riktig sammanhang i hans lefnad. -