Brev till Pauline Westdahl
(22/7 1840)
mormor 60 år gammal
Pauline 30 år.
Mormors vän sedan länge, Hedda Rappe har varit på besök i Herrestad. Hon bodde för tillfället hos Emmy På Drettinge. Hon lämnar Herrestad för att packa sina saker i Drettinge och flytta till Strömsrum och sonen Adolf, som förlorat sin hustru. Hon ska tillsamman med dottern Elise ta hand om hans tre barn. Väl i Drettinge avlider hon emellertid hastigt. Det har varit examen på skolan och Ydström håller i avslutningen där han påminner om invigningen 1833. Mormor skriver också att det är hennes 60:de födelsedag och eftersom året är 1840 så bör hon vara född 1780. Det har funnits olika uppgifter om detta och somliga har tillsammans med husförhörslängderna i Kärda kyrka, förmodligen felaktigt, angivit 1782.
Min käre Pauline!
Jag är sedan den 1 juni omringad af barn och barnbarn, Emmy och Engströms - äfven Vilhelm Rappe med Mathilda, Friherrinnan Schmitterlöf, Mathildas mor och 3 barn voro här en tid - och på två dagar, som en englasyn, min vän sedan 40 år och syster i Christo sedan 24 år - Hedda Rappe! Hon såg sig omkring här, såg på mig med sitt rena kärleksöga den 13 juni, då hon for hem till Drettinge. Emmy reste den 24:de efter henne, ty hon fick en oemotståndlig drift att hjelpa henne rymma upp och packa till hennes självförsakande flyttning till sonen Adolph på Strömserum. Hon lemnade det egna hemmet, den egna härden, hvarifrån i Jesu namn de hungriga blifvit mättade, endast för att sonen skulle få den enda dottern Elise till att sköta om hans tre flickor. Äfven Elise skyndade, mot modrens vilja, till Drettinge för att hjälpa till medflyttningen. -
Den 26 om aftonen kl. 6 voro alla bestyr färdiga. Hedda hade gått hela dagen och endast delat ut till de fattiga, hon ställde dit flera, som skulle få till den andra dagen. Då grep dödens engel henne, och efter 12 timmars sömnlöshet var hon fri och hemgången! - - -
Emmy var bort 14 dagar och barnen här.- - - - - - - - - -
Den 15 juli, på min 60:de födelsedag, hade jag som vanligt skolexamen här. Den dagen beder mina vänner i Tyskland särskildt för mig, och denna dag lade sig en erfarenhet om deras bönhörelse som en stilla blomsterfull majdag kring mitt hjerta. Och Herrens närhet bodde derinne! - - - Min skolmästare visade genom sin examen, att han är en sann och lefvande christen. Blomén, Sandén och Ydström höllo tal, barne och föräldrarna hade en helig glädjedag - Gud hade skickat sin länge gömda sol! - Oh, Pauline, sammanhanget mellan himmel och jord! - Min Petersens närhet, som nu såg bönhörelsen, som han i tron hade utbedt sig, bönhörd af sin Frälsares hand, allt stod för mig så tydligt, att jag med helig förvåning hörde den käre Ydström så skönt uttala mitt hjertas fördolda tankar! - Han påminde oss huru, då han (Ydström) invigde skolan 1833, min Petersen stod der i en helig andakt med blottadt hufvud, och hur vinden spelade som välsignande i hans hvita lockar! Han bad oss tänka på såningsmannen, som i Herrens namn hade sått, hvad nu så glädjefullt skördades! - -
Tiden är för kort, håll till godo med detta ur det fulla hjertas öfverflöd! - - -Din Emilia