Brev till Mathilda Rappe
(11/2 1853)
mormor 72 år gammal
(sid 1326-1337)
Brevet inleder med den beundran för Peter Fjellstedt som mormor så ofta uttrycker. Fjellstedts son Richard ska konfirmeras. Carolinas sjukdom tar stort utrymme i hennes tankar just nu. På föfrågan från familjen Berger som vill besöka Herrestad tvingas hon bland annat på grund av detta säga nej. Många är också anmälda till Herrestad för sommaren då bland andra Ahnfeldt och Odencrantz kommer samt förstås barnen Engströms och Elmblads. Elmblad har skickat brev om Magdalenahemmet.
Herrestad d. 11 de Februar 1853
Min dyra Mathilda!
Jag trodde ej, då jag, skref till vår Wilhelm, att jag blef trängd att så snart, besvara ditt sista utförliga, och så glädjerika bref. Edart förhållande med vår dyra Fjellstedt, och huru han, så synbar, bärer våra syskonhus på sina rika stadiga bönearmar, huru han tänker på Ingeborg och på min Benjamin, gjorde mig så godt, så godt, att endast Gud kan se det, som ser i hjertats grunde! - Nåden att hafva skänkt oss denna Brodern, är oberäknelig för Guds rikes framgång i vårt Svearike, och må vara för oss ett dagligt lofämne. - Såsom Elise igår skrifver tror hon Fjellstedt, att han reser ut tilll Richards confirmation i aprill! - hon säger sig hafva bref af Nanny som yttrar stor längtan att komma hem under sommaren. Elise bref är för öfrigt en repetition af det gamla men tillika en glädjerik försäkran att hon ej lämnar platsen förr än hon ser, att hon ingenting kan uträtta för christendomen. -
Af Eugenie Heremelin hade jag ett glädjerikt bref, jag vet ej om jag nämnde derom för Wilhelm. ?mas.? gör henne undebar godt och hon hoppas nu åter få sina krafter derigenom, detta är som så ofta, ett ringa medel i Guds hand att uträtta stort - han allmakts leende öfver verldens och vetenskapens stolta visdom - "tvätta dig 7 gånger i Jordan" - m.m. - Nära är oss alltid Guds hjelp och vi söker den fjerran! -
Vår konungens sjukdom efter de kostsamma resor - Eugenies lika så (hon har varit här så lidande) förklarar oss hans viljas råd, och om nu Carolina skulle bliva hulpen af fikon såsom Hiskias på sin körteböld - så ville vi dock hålla fast att bedja om ögonsalva om tron att kunna vidröra hans klädafåll såsom den blodflytande qvinnan m.m. och nyttja hvad oss nära ligger.
Så mycke redan sagd och ej kommit till orsaken, hvarföre jag skrifver. Efter mitt bref till W. tror ni att jag skrifver Bergers ett Ja, på deras önskan, Jag måste istället skrifva ett vänligt afslag, och vill nu utveckla grunder, och om utväg bedja er dyra syskon.
Carolinas David har yttrad och bedt, att hon skulle vara så mycke möjligt i stillhet. - ännu vill hon ej höra om en flyttning upp i trädgårdsbyggning, men - om hennes svaghet, som är redan stor, tilltager, så anmodar jag hela hushållningen, att med henne uppflytta, ty hon måste vara med sin Nils under ett tak. Han kan ju emottaga bönderna nere i mitt rum, men äta och vara uppe om nätter och när han har ledighet. Man törs ännu ej ens nämna det. Hon är mycke vettig och tycker att hon har så godt där nere! - detta är nu en orsak hvarföre jag ej kan emottaga Bergers, den andra är, Engströms emottagande om sommaren, de äro endast 4 mil härifrån
2) och hafva anmält sig då och då till missionsbön och då vill Sofi hvila sig med några barn en 14 dag hos mig, och ur glad jag, däråt är, huru de har barnrättighet det fattar ni. - De hafva då ingen rum om jag ej hafver den lilla byggning eller om Carolina är här uppe, hennes tomma rum. - den tredje orsaken är, att många hafva anmälde sig för sommaren, i synnerhet July då Ahnfeldt är här. Bland dem Odencrantz, och Ahnfeldt medtager visst sin hustru som har en syster 6 mil härifrån gift i Westbo. - Har nu Emilia bakrumena, så är det begripligt att jag få hålla vanlig byggning för gäster. - Nu gör det mig så ond om Bergers de kära Guds barn, och jag ville be så mycke att ni erbjuder edar lilla Fridshem?. -
Koka kan Georgina, sitt lilla mat i stathus, hon är rask och springer gerna. - Hon har endast betald vid här, huggen furu med 2 rd rgd famn - och behöfvde ej mer än 2 famn. - Hon köper naturlig mjölk, och smör och lite kött, när hon har en skinka så räcker hon, och fläsk köper hon äfven - äter mycke pudding och torkad fisk med risgryn uppblandad - är lätt att hafva i alla afseende. I handarbete kunde hon vara barnen mycke nyttig, ty hon arbetar vacker i allting. Hon kunde då han är hemma så väl hjelpa fram Ingeborgs utmärkta Talent? Si - så behöfver han ett rum för sina arbeten, som är mig omöjlig gifva. -
Vill ni erbjuda dom det? vill du då skrifva till torsdags Stockholms post? - då skrifver i alla fall jag mitt ledsamma afslag, ty besked måste dom havfa ju förr ju helldre. Till mig skrifver du då hvad du hafva beslutad, och jag blir mycke glad, om ni erbjuder de kära Syskon edar Fridshus. -
Nu är denna saken lagd i Guds hand. - Jag blir emellertid fast i mitt nej, ty jag kan ej annat. - Det är oafvisligt, att man om man får ögon, får sköta de närmaste förhållanden, Engström kommer i ett öken, ingen prest, ingen gelike att vederqvicka sig med, och så mycke af båda delar hafva de haft, här. - deras flyttning, inrättning, kostar dem naturlig mycke, och min upptröttnade Sofi, behöfver ro då och då, i Barnhemmet. Nu är det snö, yrväder gör dock före högst svår, vi kan ej få Emmy med flickor hit, så bar äro backarna och slätter. - att vi hafva den utsikt att under Vintermonader se er här är så uppvärmande! ack kommen när Gud tillåter. - Skulle någon förändring inträffa med Carolina anmäler jag. Hon är nu oroad af Emanuel, som sedan ett par dagar är illamående, vi vete ej hvad det kan vara. - När ni får se henne finner ni henne mycke mycke åfallen, ögonen ligger i de barar ben som i en dödskalle! ack nej! - hopp har jag ej, men tro på min Frälsare att hvarje sjuk som tror på honom hafver evinnerlig lif, och där ej änskön han för. -
3) Hennes sinnes författning är alltid skön, hon talar ofta om sin död, men ibland äfven om hoppet att tillfriskna och lefva. - Hon hälsar edar så varm. Vi bedjen förenad. Från Stockh:, i går goda underättelser! men Emila forfar vara sjuk i ryggen. - Sigrid är henne still stor hjelp. Både E. och Elmbl - arbeta trägen och Gud välsignar visst deras bemödanden att de kan komma ärlig genom denna mödosamma verld och gagna många. - Wilhelms döfhet härleder sig väl äfven hämorrojder! - Gud bevarer honom från detta onda! - jag har äfven 1828 genomgått en dylik cur i Hamburg men förgäfves - orsaken kunde hos mig ej upptäckas, men det kommer det ju hos honom. - Gud signe. -
Elmblad skrifver om Magdalenahemmet "Magdalenahemmet har nådesvinga öfver sig. Himmelens daggdroppar faller ned öfver densamma, och varje hem som bygger på den enda fast grunden har Guds rika välsignelse öfver sig. Guds berg är ett fruktsamt berg. Så ofta min tid medgifver besöker jag det och minst 2 gånger om veckan, hafva magdalena tillfälle att höra ordet Jesus, syndares vän". -
Ett glädjerikt bref står i Fridsbudbäraren som jag måste nämna. Det är ett bref från Ingeborg till Sigrid. Elmblad upplyste mig derom i sista brefvet. - Huru han har fått den? visst röfvad af Ingeborg, som visst i sin glädje har meddelad den, medan dess andeliga innerhåll är en samfunds egendom skänkt till henne af Guds ande. - Jag blef dock häpen - det är oförsiktig af Elmblad. Ingeborgs andeliga lif kan skadas genom egenkärleken, Mari Cedersköld misste det, genom att Angeldorf satte hennes bref i tidsskriften Siaren. - Godt om der kunde undangömma för henne denna nummer d. 1 de. - Glädjen er, fallen tillsammans på edra knä, du och din Wilhelm, men, om än möjligt undsticken bladet. - Det är utomordentligt och vittnar om den heliga Andes inneboende klarligen. - Oh hvilken nåd. - Gud bevare sitt verk.