Brev till Wilhelm Rappe
(17/8 1853)
mormor 73 år gammal
(sid 1342-1353)
Gåvor från England har kommit till räddningsskola och arbetsförening. Mormor lägger fram ett förslag på hur en daikonianstalt på landet skulle fungera och se ut. Tydligen fanns planer på detta i Hörda förmodligen hos Emmy. Rosenius väntas också till Herrestad.
Herrestad d. 17 de augusti 1853
Min kära Wilhelm!
Tack för brefvet skrifven d. 6 augusti, - jag skyndar besvara det, mitt hjerta vill hafva sammanhang med ditt. - du har, som alltid svarad troget åt mina många infall, som oftas faller de verkligen ned från fadern hvarifrån äfven hvarje kärlekstanke kommer, - oftare äro de qvinliga infall. Jag vet nu om Carolians, och naturlig om alla de andra flickornas aekonomiska ställning. den är klen, och vor de sjelfva starka och sjelfständiga, så kunde de visst tagaut sig, deras (de tree yngstas) sjelfständighet ligger hittills i moderns hjerta och hufvud, och hälsan är hos alla tree, klen. - Jag har velat veta, Carolinas skuld, under rubrik "för sjuklighet" finner jag den antecknad med 230 rd rgd. - Jag tror att det är denna summan, Carolina avser för en skuld till sin förmyndare, och att derföre söker eller vill söka en plats för att avtjena den. - denna bördan vill jag gerna taga ifrån henne, ej vidare, ej mindre, ej mer. - nu tords du förstå mitt förra bref. - Jag förblifver vid din önskan emedan Carolinsa tyngd blef derigenom borttagen. Jag hade då allena med dig att göra, du har tålamod. Carolina skulle endast se, att skulden till hennes capital, för sjuklighet är af mig betald. - Jag vill ej testamentarisk favorisera henne, denna utmärkelse var jag endast Emilia Elmblad skyldig. när vi förbättrar gården så är det för alla, dervid förblifver det. Jag tror, att till Emmys och allas utveckling, den äkonomiska klämman är nödvändig. - den gör mig ej ledsen - nej, jag blir glad när jag ser, krafterna till en christelig sparsamhet utveckla sig hos alla. På Hörda och Herrestad behöfves för deras klädsel ej mycke. - men, hvad som grämer mig, att de stora krafter, ej användes till arbete i Herrans vingård. - de öfversätter - det är sant - men - huru länge skal väl detta räcka? - Elmblad säger, att när han erbjuder en öfversättning så svarar de:, "här ligger 100 de obegagnad". - det är så många fruntimmer som hafva fallit på denna tanken att denna grenen af gumlig förtjenst är snart förbi. - mina tankar om deras möjliga concentrerade verksamhet har jag gifvit dig i utkast. - Emmy och flickorna kan endast genom tron utföra dem.
Hade jag fått mer än jag behöfver från England, för anstalter här, så hade jag genast lagd dem i Emmys hand - då hade vi kunnat se att det var Guds vilja. - men nu var det bedit af Mathilda i Evangelisk Christendomsblad sålunda: Herrestads räddningsskola (som allena kostar 500 rd och där öfver att underhålla 24 barn.) 1) för gråsparfvar, 2) för utvidgandet af arbetsförening, 3) för slöjdskola. Till allt detta äro nu de 800 rd rgd använd, som de frikostiga engelsmän, gåfva den gamla systern i Småland. Jag har dock mycke tänkt, och tänker ännu mycke på den kära Carls enka och hennes barn där öfver sjön. Jag beder Gud hjerteligen om ljus och utvägar att de samfällt blifver kallad till att verka medan tiden är. - För några dagar kastade jag ut ett förslag som jag har lagd under Guds ögon, och nu under dina.2) Förslag
diaconissvård på landet måste förenas med en inrättning som bilda fattiga medelclass barn, till dugliga döttrar och lärarinnor till hjelp i fattiga cominister och andra med barn välsignade, fattiga hushåll. På landet anses hvarje så kallad herskap, att äga lökare och chirurg kunskap. man begärar således råd och dåd mot inträffade sjukdomar. därföre bör christlig sjukvård läras, jemte annan behöfvande duglighet. Till en sådan förening behöfves i första rum en Diaconissa som kan lära eller undervisa i den christliga sjukvården, samt Husmedelns användande. 2) en lärarinna för att bilda de fattiga barn till fattig barns och folkskolars lärarinnor.
3 dje) behöfs local och fritt uppehälle för hela personalen med allt hvad dertill hörer. - 4) Beskydd måste det hela hafva eller på en Herre - eller prestgård. En läkare kan ej anställas , endast tillkallas, när husmedel ej förslår, och diaconissans insikt tryter. Oafhängigt från socken måste det hvara, ty annar är men ej fri, och har ansvar till Sanitäts colegium, hvilket ofelbar, skulle hindra en sådan verksamhet. är hon privatim kan ingen hindra den. Ett verkligt behof ropar himmelskriande om afhjelpande i någon mohn. - de sjuka försmäktar på landet i sina hyddor utan läkarevård ja, utan all slags vård. - Må Christi kärlek tvinga possessionater dertill. -
Tillika saknas i landet tarfliga dagliga lärarinnor. Fattiga prestdöttrar t.e. uppväxer i okunnighetens och slarf som oftast är en följd af den yttersta fattigdom och moderns första plikt att arebat dagen igenom i hushållningen. detta medförer ett följderik elände genom hushållningarnas förfall. -
denna anstalt intager då ej andra än sjuka qvinnor och barn, och kan man på landet ej påräkna någon betalning. -
det hela måste vara ett trosverk, som har Gudi befallt sin upprinnelse och fortgång och välsignelse. - Till första inrättning behöfs en ej så liten summa, ty localet måste byggas sedemera skulle bidrag ej tryta Gud sörjer både, för det ena, och det andra. -
3) När du nu har läst det, så ser du hela svårigheten, att utföra den om Gud ej sjelf verkar trosmod, och skaffar medel. - Jag märker hvarken det ena eller det andra hos Hördaboar, och jag är för gammal och skulle kalla mig förmäten, om jag vill börja sådant bredvid så många göromål och i 73 dje år. Håll dock denna utgjutelse till godo medan ni äro mina Kära vänner för hvilka hjertat med sina önskningar ligger öppen, hvem vet hur de blifva uppfylld. - Emilia är mycke frisk, barnmorskan är nu här sedan d. 18 july. Elmblad hade bestämd sig resa idag, hade många inbjudningar t.e. till grefve Liliencrantz, till grefve Stackelberg, Carlsham, föräldrar och hade vacker resplan! men, Gudi pris, - han kunde ej skiljas från Emilia, och skref mondag till Stockholm om 14 dagars permission - Vi få nu veta genom svar - skulle det mot förmodan komma ett nej - så har han dock tid att resa upp till gymnasiums öppnande. - Prisom Gud. - Mari var här 2 dagar efter sin hemkomst från Skåne. Hon resde till F. i morse, för att i socken göra sina besök. Hon återvänder till oss med sin moder, när? bestämmer hon sjelf, då hon vill jag skal skicka, vagn och hästar. Elmbl. - säger! han har permission till monadens slut. - Jag beställde för henne Mathildens önskan att havfa henne till er - och att hon Mathilda ville låta hemta henne från Wernamo.
derom får nu Mathilda sjelf tillskrifva Mari, ty hon svarade ej. Om Colliander hörer vi ej, men Rosenius hafva vi skäl att vänta, änskön han ej ordar derom, men Mari hade bref af diaconissa Charlotta som skickade årsberättelse och lofvade sända de resterande med Rosenius. -
Carolina och Minne reste med Axel sista lördag och hemväntas nästa mondag. - Emmy och Sigrid gör idag visite på Yxkylusund. - Nils är lugn och arbetsam. - Jag beder dig dock att du min kära Wilhelm, påminner honom om Rågträdans dikning. Jag vet dock ej om han har gjort det - Ty jag var ej på stora Trädan men påmintes af Axels sköna dikning.
Emanuel och Minne läser gladeligen hos Bertha som är riktig snäll. man märker att hon har 7 syskon, ty hon är som en syster bland och med dem och gör dem arbete behaglig detta är nu ett stort för mitt hjerta. - ack! när jag tänker tillbaka, huru denna tanken, att Emanuel skulle läsa hos Bertha, föll i min själ, lugnade, både fadern, och den döende modern, så prisar jag den nedlåtande Fader vår, som så styrde. -
hälsa nu min kära Mathilda och barn. Magnus läser med Axels barn har Johnsson på Hörda som går förträfflig. ännu sysslosätter Emilia, Maria - lägger hon sig så kanske, kommer Sigrid åter som är sedan 8 dagar reklamerad af Emmy, som behöfver henne. - Gud med oss! - din trogna Emilia Petersen.