Brev till Pauline Westdahl
(11/12 1839)
mormor 59 år gammal
Ett ofullständigt brev avskrivit ur "Den svarta lådan". En konflikt har uppstått mellan metodistpastorn George Scott och prästen och tidningsutgivaren Johan Ternström. Efter att ha varit vänner börjar Ternström med att angripa George Scott. Pauline som varit i Stockholm om träffat Scott tar hans parti. Mormor som ogillar Ternströms angrepp tycker ändå att mycket annat han skriver är så bra att man inte kan helt isolera honom. Det blir orsaken till en tid av kyla i vänskapen mellan mormor och Pauline.
Alla dina förhoppningar i ditt rika bref vill jag dela. Jag vill derom bedja med dig, men jag vill tillägga ett villkor, att med Scotts efterträdare intet sekteriskt, intet calvinistiskt, såsom predestinationslära m.m., insmyger sig i vår nord. - Ternströms afklädande är rysligt, men låtom oss noga pröfva, på hvilka grunder hans fanatiska uppträdande hvilar - för att ej göra honom för mycket orätt. - Du märker nog, att jag är sträng Lutheran. Ja, jag är det, och misstänksam vis á vis union. kan ej förstå, hur sanna christna kunna vilja förena alla confessioner i en kyrka. Jag tycker, att Calvin och Zwingli äro upphofsmän till förnuftets bruk i Guds hemligheter och vänder mig derföre uteslutande, hvad som angår confession, till den Gudsmannen Luther! Amen! Ty GUd var med honom. - -
Det långa brevet avslutas.
Nu hafva flera julbehof utvecklat sig under skrifvandet. Min lilla Benjamin ville jag gerna skänka Luthers skrifter eller också Scriver. För mitt mjölnafolk, som förut hafva Bibeln,Nohrborg, Fresenius, Arndts Paradis lustgård, hade jag allt för gerna Johan Arndts sanna christendom. - Om du så ville skicka din Louise efter en god sax och en liten målarask för ett barn af tio år till att illuminera med, , så hade du bidragit med allt väsentligt till min julbelåtenhet. Att skänka måste man, så mycke man kan på den herrliga dag, på hvilken man fått den eviga Guden till den arma jorden! -
Firom Jul i andanom!Din i Jesusbarnet
E.P.