Brev till Wilhelm & Mathilda Rappe
(20/1 1854)
mormor 73 år gammal
(Sid 1372-1383)
Wilhelm har blivit major och mormor är glad att han bor avskilt från världen i undanskymda Tagel. Ett längre avsnitt om smeden Sven Falk som mormor anställer som kolportör. Wilhelm och Mathildas skyddsling Sven Peter är tillbaka på Herrestad. Han är svullen i ögat och på foten och sköts av den hårt arbetande Eva Berghman. Nils utvecklar sig mer och mer till en stöttepelare som förstår sin tyska husmor.
Herrestad d. 20 de januar
Dyra Wilhelm och Mathilda!
Jag vill så gerna hafva skrifvit till hvar särskild, ty jag har verkligen till Wilhelm ett esnkild förhållande och till Mathilda, men jag hinner ej - tid och krafter nekar. - I ett nådeligt Herrans år, är ingen datum, detta börjar ej med 1854 och slutar ej med 1854, utan är ett evigt klang och jubelår. - Gudi pris att vi lefva i detta år redan här på jorden. - Knappt är ett jordisk lif börjad så äro 20 dagar flydd! endast de stunder kan vi igenfinna i evigheten som äro lefvad i Herrrans nådeår, enligt dess stadgar, som lätt sammanfattas "Jesus Christus - desslikes igår idag som i evighet, lefve vi, så lefve vi Herranom, vi lefver eller dö, så hörer vi Herranom till." - amen! HallelujahI tiden har du nu min Wilhelm blifvit major och din aflägsna ställning på det undangömda Tagel skyddar dig, hoppas jag, för beröring med verlden, hvarföre rättare sagd, Gud skyddar sina barn. - Vi hafva glädt oss mycke. Emmy säger, "du hafva mera ro nu. - Lekamliga tillgångar flera. -" herrans lekamliga väsignelse kommer förunderligen, detta har jag i rikt mått äfven erfarit i det förflutna året så väls om i hela mitt gamla lif. - Evighetens ström blir så rik så forssande i sin farth! - Så många strömmar förenar sig för attt påskynda loppet, att stadna är omöjligt - att hejda - förgäfves - lefnadsskeppet går med medvind och utvandrare till Canaan glädes och fröjdes - räcker sej handen men hafva så mycket att se och påtänka, att utbyte af deras efarenheter är fåordig och vänta det nya Jerusalem där alla hufvuden äro klara, redig, alla lidanden förbytt i fröjd, Gud sjelf, aftorkade allas tårar.
Herrliga underättelser från Stockholm! missionsskolans fortgång berättas af Mari; de hafva a???? sig med christliga unga handverkare som skal där, genom Betty Ehrenborg, bildas för söndagsskolors lärare. -
de heliga qvinnor verka lättare Guds verk! fri från form, menniskofruktan, considerationer, förnuftet m.m. - går de på, utan att befråga sig med kött och blod. Herren drager fram för dem - och tron kan verka utan, om och men, gå på och har lof att plocka Herrans örtegård de mogna frukter af d: indre och yttre missionen, mensklighetens räddning
2) beslutad innan verldens grund lagd var. -
Här plockar vi nu. - Vid afslutandet af föreningens räkenskaper, hade vi en vacker öfverskott, öfver fattigcapitalet som jag är skyldig att använda. - Jag såg upp till Fader vår med frågande blick? när har nånsin en sådan ej blifvit besvarad? - men hören, huru. - Hultman var sedan trettondedagen på resor intill igår. Jag begärde han skulle ställa vicaren=(vikarien?) Sven Falk, den resliga smed, till söndagsafton glädje! - Han gjorde så och vi fann i honom, ett stort Guds redskap, en sann evangelist, med förmåga att lätt och klar föra ordet och införa oss i ordet. -
Falk förklarade söndag 8 dagar 2 corinter 3 dje capittel. Då han sjelf för mitt hjerta bevisade sig vara Christi bref, icke skrivit med bläck, utan med lefvande Guds ande, så föll den nu himmelske lärkans sång ned i mitt hjerta; "Falk skal vara Christi bref du utsänder för att läsas af många menniskor" - han skal blifva colporteur för din fattigförening, försälja biblar, nya T. - skänka bort traktater - bildeer till barn m.m. - tidningar och böcker.
Jag skref veckan därpå då allt var ordnand till honom - sista söndag blef det afgjord, och igår var Nils hos honom med böcker Bibl. m.m. och förteckning på alla hyddor (200) där arbete utdelas i alla 5 roter. -
En beträngd broder lekamlig är han med - cassan är genom engelska vänner i stånd - att löna sin colorteur, dock är villkohr, att ej handverket försummas, så att endast söndagar - helgdagar - fridagar, därtill användes. Nästa vecka sys en lederrensel och nästa missionsdagsmorgon börjar han först gå. - Bedjen då med oss kära vänner! ack om ni våren då hör. - Jag erbjuder våra hästar till Bohr enär ni tillsäger att ni vill resa till oss. - Jag erbjuder hästar så gerna städse, men i år är foderbrist med framme. - Sven Peter är här sedan 3 dagar - den outröttliga Eva sköter hans igensvullna verkande öga, hela julen hade han en böld på foten - haltande och full med värk var han då som nu. - Ögat ser farligt ut. Eva satte en blodigel igår, som någorlunda mildrade de häftiga smärtor, i morgon skickar jag honom till doctorn, han måste visst hafva blodrenande och för bölden i ögat, hjelp. Hans andeliga och lekamliga elände är stor. Gud ser dock ner i förbarmande till detta barn, som visst alldrig kan hjelpa sig sjelf. - bara han nu stdgades i kroppen - därom ville vi nu göra hvad vi kan.
3) På Hörda residerar min moders och mormors glädje - blomning - andelig blomning och frukt i denna qvinnliga örtagård. Bertha röner välsignelse med sina små elever. - Hon är sjelf mycke phlegmatisk, men det gör, att hon har ro med barn, som är tjenligare, än för mycken lifaktighet. - Flickor på Hörda, Eve Mari på piano, Caroline i engelska och fransyska, undervisar henne, 2 gånger i veckan. Vi ambitionerar ej annat, än att bilda af henne, en elementarlärarinna. - Till mor, duger hon ej. -
Ja! jag längtar efter utbyte ehuru den blir allt svårare för mig, medan lidandet i hufvudet, samt döfhet och dvala, tilltager. - må jag behålla intill min ändalykt, medvetande om Gud och hans ord! och medan den heliga ande viskar, dessa gåfvor, så tror jag att jag behåller den i städse utvecklande klarhet. - När all Gudomens fullhet syns och uppenbarar sig för oss, i Jesu, så har man nog ock öfvning. I dag är det 1 år, att Carolina höll sin sista tyska fridag här - nu har hon den rätta himmelska fred - dagen - där ingen babylonisk språkförbistring mer råder utan alla tala andens ena språk. - Nils utvecklar sig mer och mer evangelisk. han var igår en herrlig medelsperson emellan mig och Falk. Han förstår sin tyska husmor.
"Tack Carolina!! och du har mycke välsignelse nedbedit för det ganla Herrestad." - - -
Och nu omfamnar jag den kära majoren och majorskan, viss om att Skultuna process slutas i år, om ej till ??? dock till ro. - Hälsa min kära Ingeborg och säg henne, att vår Sigrid blomstrar som en lilja i Herrans örtagård - hon är för fägnesam för mina ögon. - den kära Julia hälsar du mycke. Bed henne att öfversätta kan jag ej, jag har bland de närmaste så många som vill det. - i kärlek din edar syster i Christo E. Petersen