Brev till Mathilda Rappe
(10/5 1854)
mormor 73 år gammal
(sid 1405-1410)
Det uppstår bekymmer för Magdalenahemmet när de ska flytta och nekas tillträde till den nya byggnaden av ägaren. Elmblad tvingade ta emot dem i sitt hem i Engelska kapellet. Mormor väntar besök av Ekensteens men har haft problem med en fot och nu med ett knä.( På sista bladet finns årtalet 1853.)
Herrestad d. 10 de may 1854
Min kära Mathilda!
Ännu ej alldeles återställd vill jag doch skrifva några rader till dig min syster. - Jag vill sända dig mina bref, ty din, är allt för liten. Mari är nedtryckt, och har skäl dertill. Gärna hade jag brefvet snart tillbaka, emedan jag vill besvara det med det första. -
Här är tom efter Emmy och tom efter Emilia. - Hon kommer väl ej. Här: - Magdalenhemmet skulle d: 30 aprill flyttas från R. elde till ett mycke passande local. Emilia med packvagnar och Magdalene samt Christina var tåget till deras nya hem. - Elmblads hade emottagit deras vård såsom förut innan de blef öfverlemnade åt R. elde (hvarför den sednare ej ville hafva dem längre vet jag ej) Kammen framför husporten och veranda ingå där, kom en man ridandes anmälde sig som husägaren med bestämd förbud att dessa personer ej skulle inflyttas i hans hus, hyresvärd hade ej lof dertill! Inga böner hjelpte - hvad skulle Elmblad göra? - jo - han sparng till ??? frågandes om de tordes intaga dem i sitt logis och den 1 de October i nedra våningen af Capellhuset. En vänlig Ja hördes. Emilia flytta ut sina 5 barn ur deras rymliga rum, och inflyttade 5 Magdalener och Christine i ställe. Så mycke vet vi. Ingen klaga utan en viss förtröstan på Gud, som så hade ställd och mer ej af vår Emilia. - Lilla Johannes var därunder nära döden och ej frisk ännu då hon skref. Således tror jag ej att Emilia kan komma, hvarom hon ej skrifver ett ord! - dessutom skal hon till brun. -
Jag lägger handen på munnen, våra tankar äro ej Guds tankar - Elmbl - kunde ja handla annat om de ej hade velat störta menniskosjälar i förderfvet igen, hvarur de skulle blifva räddad. - Guds underbara styrelse att Mínne och C. ej kommo till Stockholm är beundransvärd. Guds barn äro ej lemnade åt sig sjelfva - Hallelujah. Emmy hade ett billet af Ekensteen som hon har förlorat. Hon anmäler dem öfver pingst. - missionsbönen blir för högtiden mycke mager endast Cavalli. - Gud gifver att jag då är bättre - nu är jag oförmögen ( Jag unnande Ekensteens några gladare dagar på Herrestad än de nu hafva.) - 3 veckor kalla omslag om den sjuka foten, hafva angripit det kranka hufvudet förskräckligt, så att tala, höra vara med, är mig omöjligt. - Jag är ej heller frisk i kroppen. - Herren är min läkare och skickar mig denna pröfning af kärlek. Jag bidar Emmys vilja när Caroline skal komma till Trollebo. - Hon vill hafva både Sigrid och Caroline dit, då hon blifver så länge. - Flickor hafva varit så trägen hemma, Emmy vill göra dem den glädjen - jag undrar ej på. - Jag är glad att du och Emmy hafva blifvit hemmastadd med hvarandra. Hon var så belåten. Tack min kära Mathilda för din förnyade kärleksbevisning ?Ugleigh - må det vara Guds vilja, att jag kan komma dertill att vara ute - nu är jag en fånge - oh! en Herrans fånge. - Gudi pris att Fjellstedt äro här. - Elise de n trogna hjelper väl ännu! Emmy! - Emmy blir 7 veckor borta. Hvilken nåd att Gud gaf mig dem på Hörda.
2) Sedan Caroline är hemgången är jag i vardagslif en främling i mitt eget hus, det skal så vara. - Jag söker henne vår Caroline vi hvarje tillfälle - och finner henne i ordet. -
Jag är nöjd att Nanny har en tysk gouvernant. må hon trifvas. - Hon har äfven varit i London - det gifver också beröring ty näst Tyskland älskar Nanny England. - änu ej bref af dem. - Jag orkar ej skrifva mer håll till godo med din gamla Emilia Petersenmin Mathilda kallar Ekensteens välkommen i fall jag blir bättre, som endast Herren vet. Det är långt till dess. Jag skrifver om Gud vill, dessförinnan till min Mathilda. Helsa flickor. - när kommer Wilhelm hem?