Brev till Mathilda Rappe
(21/3 1855)
mormor 74 år gammal
(Sid 1478-1485)
Mathilda har varit på besök. Pigan Berthas mor är avliden och mormor skickar henne till Sofie i Smörhult. Emmy är i övergångsåldern och har svåra blödningar. Även Eve-Marie har behövt läkarvård. Mormor jobbar hårt med att få iväg den kungliga beställningen.
Herrestad d: 21 de mars 1855
Min kära Mathilda!
Om mondag afton fick vi underättelsen om Berthas moders död, som åtföljde en 7 dagars häftiga sjukdom. Hon dog den 11 de. då hon var här, öfvertygade jag mig, att endast mannens eller hennes egen död, kunde bfria henne från en börda, som Gud sjelf fann för tryckande att längre bära. - Hon var en korsbärärskan, och visste på hvem hon trodde. - Bertha är lugn - kroppen lider med själen, den första är betungad af bedröfvelse. Om Gud så vill sänder jag henne med båda barn, om lördag till Engströms. Sofi var moderns barndomsvän - hon vill höra en troendes predikan om söndag och återvända om mondag. Gud välsigne denna resa. - Väl oss alla, att dina ömma omsorger om Emmy och Eve Mari kan skingras, Gud hjelpte vår Emmy. - Hon var här igår, blodflöde upphörde om lördag, (det är annat, när en ung menniska har blodflöde än när det är öfvergång) Eve Mari har blifvit mycket bättre sedan doctorn bytte om medicamenter eller förstärkte dem. Han kände ej hennes natur, och brukar då vara mycke försiktig. - Hon var om mondag hela dagen uppe, och arbetade något - tungan renas och matlust inställer sig. Ja min Mathilda, jag hade önskad behålla dig fredag här, men - då Emmy försämrades hade det varit orätt. Hon sade sig, måste hem om thorsdag afton för att hålla sig stilla till själ och kropp. På mig väntade, så snart du var resd två dagars oundviklig arbete med och för den kungliga sändningen, hvarmed ingen kan hjelpa mig. - Packena få vara ?qvartalitäter? på en bestämd tid i husgerådskammaren. Jag hade ej att disponera en timme på båda dagar. Budet färdades om natten. -
Jag tror också, att sådant styrer Gud, , nemligen, sammanvaro med dem vi hålla af, allt har sin tid, och tider tillhör Gud.
alldrig har jag sett min Mathilda så upptröttnad till kropp och själ. Jag, efter min ensidiga åsikt, kan ej se, att Mathilda tåla sådana missionsresor. - det som synes, det som höres, det som händer, intager Mathilda så, att den andeliga sammanfatting, den indre consentration i Mathilda sjelf blir grund och främmande eld, eller verldens vindar skadar den stilla upåtvelande flamma af den invertes bön. - Vi törs ej våga oss, ur Jesu sår. Vi törs ej höra, tala lära annat än det som pastor för riksens barn. - då jag sade att sådan dag vi tillbragde med Dankvard var en förlorad tid, medan inte en gång Christi namn blef nämnd, (politiken t.e. är ett Babylon, när ingen utgångspunkt i ljuste finns. Så är det med allt.) uttryckte jag min ensidighet, som jag nu framlägger.
2) må du nu min kära gamla vän, upptaga vänlig min uppriktighet. Om jag ej vore uppriktig med dig, så skulle jag ju umgås, med dig, lika som verlden umgås med dig. Vårt förhållande bör skötas eller få blifva skött af vår Jesus sjelf. Han får vara föremål, medelpunkt, och vårt sammanträffande få tjena till en uppmuntran, till ett styrkande och läkande i Hans för oss utgjutna blod, i ett besinnande om allt hvad Han har förvärfvad oss, genom den eviga förlossningen som är vunnit. - Wilhelms resa var uppfriskande för honom och visserligen äfven för Guds barn som han träffade. -
Tacka honom så hjertinnerligen för hans kära bref, gifver Gud oss, ett välsigand sammanvaro. - Carlborg var här om mondag. Hans kära moder ligger ännu emellan lakan och föga utsikt till flyttning, den främmande ägaren är inflyttad. Hon har sin syster Fru Rollin hos sig. Carlborg sköter henne andeligt. Tack för meddelande af Ingeborgs verksamhet. - Gud allena med sin ande får utveckla den. Vill menniska det, hos en utbildad menniska så blir det påhängda frukter som vissnar, om de också var fästad på en jutetråd, allt allt bida vi ofvanifrån , det hade varit sjelftagit om du hade velat sända henne opp till Stockholm. Mathilda Foy var redskap i Guds hand, att det ej blef af. - I vår Ingeborgs hus inbjuder sig en stor verkningskrets. där är material till tempelbyggnaden både utom och innom henne! en Guds hydda bland menniskobarn - vårt kära Tagel. - af Emilia hade jag lördag ett kärt bref. det är väl ännu ej afgjord, men jag tror ej att hon kommer i sommar. Barnsäng instundar slut Juny. - Sen blir våren, Elmbl - reser till Götheborgs prestmöte. - Jag har lagd allt i Guds hand och beder att han må förblifva min allt uppfyllande, min ??? glädjekälla. - Nu är min tid med dig min Mathilda förbi, min skrifteliga. - Guds ande gifver oss förböner för hvaran. - Förbön att vi, som äro saliga, må förblifva det.
Guds frid, som öfvergår allt förstånd, förvare vårt hjerta, och våra sinnen, i Christu Jesu vårom Herre, Konung och Öfversteprest - ja! vårt allt i allom - önskar din gamla trogna Syster Emilia Petersen