Från Peter Fjellstedt

(12/2 1854)
mormor 73 år gammal


Ett brev där Peter Fjellstedt berättar om sin son Joels död. Mormor hade varit hans fadder och burit honom fram till dopet.

Hjertligt älskade moder!

Fröjda dig och lofsjung den himmelska lifsfursten ! Det dyra barn, som du i det heliga dopet på dina händer frambar åt Frälsaren och för tid och evighet öferlemnade åt Honom, har Han nu hemtat hem till sig. Ja lifvets furste har tagit min dyre Joel till sig. Djupt är såret i mitt hjerta, men jag kan prisa och tacka, välsigna och lofva Herrans namn. Ur den arga verlden, full af jemmer och nöd, full af förförelser, faror och lidande, är nu min hjerteson uttagen, befriad och för evigt räddad. Den 21 januari kl. 4 eftermiddagen afsomnade mitt kära barn efter 5 dagars sjukdom, skarlakansfebern. Söndagen derpå, kl. half 4 just när jag i Jönköping stod på predikstolen och höll aftonsångspredikan öfver Joh. 4:10 blef min älskade Joel nedlagd i sin lilla resekammare och sofver der sött, tills Frälsaren uppväcker honom. Sörj icke kära moder! Din Joel är icke död, utan han blott sofver och är på det härligaste förklarad. Om du skulle komma hem före mig, då får du se din Joel och omfamna honom som saliga andar omfamnar hvarandra, så helsa honom då innerligast från mig. Kära moder! Jag sänder dig 100 riksdaler med den önskan, att de såsom en sista välsignelsens helsning från din Joel må af dig användas såsom nödpenning åt fattiga, fromma menniskor i din krets.
Den kära sonen hade erfarit mycket af Frälsarens nåd, och hans hemfärd var mycket skön. Herren gaf och Herren tog. Herrans namn vare i evighet välsignadt! hans frid och välsignelse vare öfver dig! Innerliga helsningar till de kära, som dig omgifva!

Din i tacksamhet förbundne
Lund d. 12 Febr. 1854. P. Fjellstedt

Avskrift ur: "Peter Fjellstedt. Hans verksamhet i fosterlandet mellan åren 1843-1881"
av Emilia Ahnfelt-Laurin (1881)