Brev till Mathilda Rappe
(4/7 1840)
Sid 293-298
Ett brev som till stora delar handlar om Wilhelms mamma Heddas död och om Heddas ädla personlighet.
Lördag d. 4 de july 1840
Min bästa Mathilda!
Idag på sängen hälsade du på mig! tack! tack! på morgonstunden låter jag ej gerna tala mina egna tankar, derföre måste budet gå utan svar på dina vänliga rader som jag genast tänkte njuta under ett sednare besvarandet. - Ja! Gudi lof, att vår Hedda var så mogen, att Gud kunde skynda så fort med henne ur tåredalen, ur tåredalen, där ändå många glädejetårar, och många glädjestunder hafva vederqvickad hennes sköna välsignade lif. - du vill veta huru det är och huru det var med mig min Mathilda! - Ja! Gudi äran mycket lugn! - lof och tack hörde jag jemt öfver hennes hemflyttning och huru dyr hans helgons död är aktad inför Herren, det talade ur ordet, ljufligt till mig. - Händelsen är så stor så högt och ögonskenligt vittnande om, att Herren är när de sina och hans Fadersrätt öfver oss. Han uttog henne, när hennes sjelfförsakelse hade i de sista årena sedan Ullas död, nått den högsta höjd i jemt stigande i synnerhet mot Emmy och Adolf - hvad hon nu ville göra öfversteg hennes krafter, derföre sade Fader vår, "det är nog - nu ska hon bo hos mig, och få lönen"! - Ja! tackom och lofvom! - lofvom och lärom, lärom och skyndom efter målet hon har så segerrik nått, vår kära kära stilla, saktmodiga, ödmjuka Hedda. - Vore jag såsom hon, så tog Gud mig strax! - då behöfvde inte ålderdomen afkläda mig, om jag vore som hon, afklädt af det som, ej akn ärva himmelriket! må han då snart få mig till den nakenhet, han så kärleksrik väntar på, Han, vår Jesu, för att kasta öfver mig, sin rättfärdighets klädnad, och ikläda mig den nya menniskan som är delaktig af Guds natur och kan bo i herrlighetens rike hos Jesum och alla heliga när Fadrenom. - må då tron göra oss ödmjuk, kärleken tålig och hoppet bedjande, då först kan vi finna dig säga, död var är din udd - helvete var är din seger? - dödens udd är synden, syndens kraft är lagen. Men Gudi vare tack som oss segern gifvit hafver, genom vår Herre Jesum Christum. - derföre mina bröder, låtom oss vara fasta, ovikeliga, och rika uti Herrans verk alltid, efter det vi veten, att vårt arbete är icke fåfängt i herranom. -
Och härefter min Mathilda äro vi tröstad och ställd på den rätta grunden, och må besinna grundeligen, att om vi ville blifva öfver klädda som vår kära saliga Hedda, så att måste vi låta det dödeliga blifva uppsvalgen af lifvet, och öfverlemna oss åt vår Jesus som dertill bereder och hafver oss anden till pant gifven, så att vi kunde veta huru det är beställd med oss. - Ja! det är sås om vår ovärderliga ??? säger 1) efter beprövad uppriktighet 2) efter bepröfvad alfvare 3) efter bepröfvad trohet vittnar Guds ande med våran de att vi är Guds barn. - nu min Mathilda har jag uppsagd för dig, hvad jag har lärd i denna stilla helgade veckan, tiden är för kort, rummet för trång för att kunde säga mer om, hvad det goda, dyra, värda Guds ord har sagt mera till mig - det är så rik att det är öfvernog oss, hvad du har fått! Ja! rik! öfvernog.
2) hvarje ord ändå, hvem af mig dricker, den törstar alltid efter mig" - Hallelujah! - att vår käre käre Wilhelm måste nu så fort ifrån sorghuset, till Jerusalem, in i salen att där vara tillhopa, endrägtiga i bönen och förmanelse! - gläder mig - må en ymnigare måt af andens utgjutelse vänta honom, och er alla där, vi kan trygg vänta, att de heliga äro med, där Guds rike utbreder - således är äfven hans himmelska mor mera där med honom, än om han vistades vid hennes graf. - Min käre Mathilda - vi blifva hemma dessa viktiga dagar och bidar Herren på Herrestad där äfven, gudi pris, om mondag äro väl många samlad i Hans namn! - ditt kära barn mår rätt bra och är lydig och flitig, lika så de andra. -
Hälsa hjerteligen där hemma! Välkommen på Herrestad om Gud vill!
Guds frid! -E. Petersen, din vän i Herreanom. -