Brev till Wilhelm Rappe

(23/12 1840)
sid 306-315


Emilias utveckling går framåt. Hon har bland annat gjort översättningarbete åt sin mor, Emmy. Hon har också varit i Skärstad och hjälpt Sofie som fått barn. Hon berör också konflikten bland vännerna i Jönköping och Paulines sympatier för metodistpastorn Scott. Adolf på Strömsrum ska gifta sig  den 31 december med Hedvig Hermelin. Det pågår också lite förändringar på torpet Erikstorp. 

Herrestad d. 23 de december 1840

Min vän och broder i Christo!
Under det, att hjertat närmar sig allt mer och mer den åstundande högtid till mötes, och därunder låter sig påminna af Guds h.ande, Guds barmhertighet att han så älskade oss, att han utgaf sin enda son, för att alla som skulle tro på honom, hede, evinnerligt lif, blifver jag av denna kärlek tvungen, att tala med dig och Mathilda och många många av samfundet. - Till dig skall jag visa det! du skall vara afledaren för det öfverfulla hjerta, så att det, under biesinnandet, af Guds outsägliga välerningar, stilla kan löpa in i hamnen (ditt brodershjerta!) där hissa flaggan, som har till inskrift, skrifven med evigt ljus "Ära vare Gud i höjden, Frid på jorden, och menniskornen en god vilja! - amen -
Jag lägger i din hand, ett härrligt vittnesbörd af Guds nåd, ljus och kraft i ett menniskohjerta. - Uppenbarelseboken har sen länge varit här så lifligt för oss - Emilia har gjort stort arbete med, att ifrån Tyska originalet, öfversätta de 60 böcker till de 60 tal för sin mamma, och det har styrkt henne mycke, och är väl utförd! - må mamma tcaka och lofva, att hennes 16-åriga dotter, har hållit detta helarbete för sitt käraste företag! -
Ja! min Wilhelm, ur hjertebladet, sköt upp mång härrlig blad ur Carls dotter - Heddas sondotter, Wilhelms brorsdotter, Petersons barnabarn! ! - må den osynbarar verldens krafter vattna och värma, hvad Guds hand, bön och sakramente hafva, lifutvecklande med och i sig! - Ja! Herren vare prisad för att hans outsägliga nåd båda, öfver henne och äfven öfver oss alla, som öppnar den tomma hjertemunnen, för att låta fylla den. - att Emmy kommer med barn,  drifven af längtan till det det stilla Herrestad, är så outsägligt skön, att jag ej annat kan än lofva och prisa! - det var, då hjertans glädjerik, att hon ej kan och vill vara bland högtidens ohelgande! Ja! bed med oss, att Gud välsignar vårt sammanvarande med hans närhet! oh! den sköna 4 de adventsljusteln, den undervisar om den sanna fröjden. Tack för besöker! - välkommen Sofi när hon kommer! Ohlssons få komma när vi är ensam, då har vi mer af hvaran. -
Sofi är återställd, ingen böld i bröstet vidare än en, som brast efter 3 veckor. Sandén kommer efter nyåret till Ulla för gossarna Mobergen som äro hemma! jag tackar Gud att Engström är fri från ett ansvar som var för dryg för dem. Efter Emilia såterkomst från Skärstad har mycke bland läsarne och henne
kommit att samtala om, brefligt i synnerhet. - Guds ande arbetade mycke med henne att återställa, kärleksband, och hon lät föra sig. - Hon har ett par söta Guds barn bland allmogens ungdom som han har älskat, och som hon ville under Satans frestelser öfvergifva, men som Guds ande lät ej fråntaga sig, de äro nu i hennes hjertan, till dom har hon, förut mot min vilja, ty jag såg andeligt behagsjukan i detta brefskrifvande, nu, med min vilja (ty insikt på förderfvet, och på den andeliga, möjliga behagsjukan, har, genom erfarenhet vunnits) skrifvit, ett bref som vittnar om stor insikt i den sanna christendom där hon bekänner sitt orätt emot oss, bekänner att hon sjelf och ingen annan var orsaken till söndringen - upplyser
nykterhets möte hade skedt, så att verkeligen dem hon hade i det synbara, alldeles skiljd sig ifrån. Jag blef så ängslig och bedröfvad, såg så väl, Satan i spelet där som här, så att jag ej visste någon annan utväg än under bön svara, mana till förening och det i kraft af Joh. 14 v. 21 och vidare, äfven till Hilda Hård måste jag skrifva bönebref att, de skulle före högtiden alla söka Pauline. Hennes envisa köttsliga enthusiastiska hyllning för Scott hade vållat missnöje, sedemera kom???? Pauline sammankallningar som det andra samfundet ansåg för methodistisk, lika som hennes nya uppmaning att gifva sig ut i verlden, till att öfva missionssysslan ibland dom, - nog af! egenheter, den fallna menniskans ???? blandade sig väldig i hela striden. - Jag sökte, efter mina insikter inskänka ren sanning åt Pauline, emedan hon kallade mig därtill efter jag sen July, ej hade sett en rad af henne! -
vi få nu se, , huru detta svår slutar! bedjom
3) emellertid, om enhet och ??? i synnerhet hos Gudi folk, ty lyckas det Satan, att söndra får från hjorden, så uppslukar han dem snart. -
Böneskrifter för föreningens bistånd hafva då följd, och jag har känd mångfaldig, att om ej bönen blifver hörd, alla mina ord och tankar Herre led och bevare! så kunde jag ej ha ett lugn stund, så mycke blifver min stackars penna tagit i anspråk! men - Herren gottgör hvad jag förvirrar möjligtvis, ovetande, och leder allt till det bästa, så snart jag ej eftersöker utan endast Guds kallelser. -
Ja! Gud bevare och det måste han, sitt svaga barn! - huru lätt är det, att det förbannade högmod vill insmyga sig i det, jag uträtta Guds görmål? - tack och lof, Guds ande påminner mig ofta derom! - medvinden som så ljufligt blåser i de andliga företagen, må nu som alltid, vända blicken ifrån det, som är uträttad, till resans mål - det gyllena land, från den andra strand och till vår Jesus som så gerna visar oss, att allt hvad vi göre i hans namn, har med?? att men att också Honom, tillkommer all ära allena. - Herren benådar mig med mer invertes fröjd - må jag kunde vara varsam med denne heliga eld. -
Adolph bröllop kallar er nu snart till resan! det är allt svår under denna årstid! - Gud beskydde sitt kära folk. -
Hälsa Adolph med en syskonhelsning! - mina svaga förböner äro med honom. - Äfven Elise måste du hälsa. - Jag har ej i ro kunnit skrifva henne till, därföre lät jag blif det.
(afton kl.6.) Jag afslutar ändå mitt bref innan Emmy är kommen, emedan budet, måste tidig i morgon till Wernamo, för att hinna till sin julafton hem. -
Tack kära Mathilda för den sköna gåsen, som gladde det tyska hjerta så mycke! - hon ligger i en prydlig geleé, och ska vi fägna oss af din hagkomst under julen. -
Edra deltagande hjertan retar så mycke till meddelandet och det är just under det pinsamma väntande, en stor lättnad att kunde språka med eder. - Guds faderliga omsorg och ingripande i små till skyndelser äfven i vår kära förening har jag nyligen frappant rönt. - Jag skickade bort det sista packet af kungl: beställning, och kände, att förutan hans eller andra beställning blifver det nog svår, ja! omöjlig efter förnuftet att han kan hjelpa, så, som han hittills h.ar hjelpt, 2 stycken lärft, 1 styck vadmal var genom vårdslöshet bortskämd! - - se! då kom med posten alldeles obedt, oväntad således, ett bref - ifrån en gammal Hamburger, som jag kände sen 40 år, länge etablerad i Götheborg, consul Willerding, med namn, och innehöll ett bidrag tilll vår arbetsförning 30 riksadaler riksgäld stor!
Jag kan ej beskrifva min glädje - åter ett bref  i veckan ifrån Fru v. Gadow i Mecklenburg, med beställning på 100 aln lärft till våhren! - och frågan om jag heldre vill ha penningar till skänks (jag föredrar arbete!) - och detta är mig såsom ett löfte att Gud vill förutan kung kanske, hjelpa från annat håll. -
Nu min Wilhelm tviflar jag på att Emmy kommer mera i afton, och är ängsligt om hvad jag skref, jag minns att det va 9 de brefvet på den dagen, och själ och handen förlamat. Visst skref jag välkommen julafton, - och nu kommer de väl ej förr än morgondagen! Gud ledsage dem! - Vår snälla Guds barn Nils skickar nu ett bref, jag läsde den. - Jag tillägger att enkan i Refvahemmet är beskedlig, duglig och välmående. Nils har fått contrakt igen på Erikstorp, af den till allt odugliga dräng, som skulle gifta sig, med min gamla kammarpiga - han har öfvergifvit henne, och det är väl. - När nu dessa gamla 2 syskon och den gamla fadern där, så kan du realisera planen att lägga ihop torpet med det andra Erikstorp. -
och nu min Wilhelm, hälsar jag dig och er alla med den bästa helsning jag kan! låten oss gå medsammans till Bethlehem! evigt er E. Petersen