Brev till Mathilda Rappe
(23/2 1843)
Sid 413-420
mormor 62 år gammal
Mormor har varit svag och dröjt med svar till Mathilda. Wilhelm är kommenderad till Ränneslätt och Mathilda är ensam i 3 månader. Emmy har för mormor och Wilhelm avslöjat en hemlighet om sin dotter Caroline men fått dåligt samvete för det. Vad det gäller framgår inte. Mormor försöker också att värva prostinnan Bexell i Rydaholm för att sälja av arbetsföreningens vadmal.
Herrestad d. 23 dje februari 1843 afton
Min bästa Mathilda!
Ditt sista bref skref du till mig d. 14 de januari! - Och först nu kna jag besvara det!! - En lång tid ligger där emellan, men ordena står där lika varm, lika ung och ny, såsom du hade uttalad dem i dag. - Det är kärlekens, den högre kärlekens evigt friska språk eller modersmål, den åldras ej! - Gudi lof! - Vi ville då öfva oss, vi lallande barn, att under Guds andes ledning, lära allt bättre och bättre tala himmelsspråk, och för att, efter en salig död förvånande glad kunna utropa "nu kan jag hvad jag under jordens skoal ville"!! -
Jag har ej kunnat svara con amore förrän nu. - En långvarig giktfluss i det , derförutan så svåra hufvudet, hade utmattad och förslappat mig mycke. - Sen 2 dagar är jag friare och skyndar nu i afton att samtala med min kära Mathilda. - Ditt samtal med mig, var för det mesta ett andeligt samtal och jag tackar dig, att du uti en helgad stund sökte mig. - Se, min syster jag vill gerna svara, tacksamt, på samma sätt - få nu se - om Gud gifver. - Dina fromma önskningar att "ihärdigare gå fram på den väg som drager till lifvet" äro också mina för egen del, och för dom jag älskar, hufvudsakligen. - Tron svarar ja! och amen! uti löftenes ord. På löftenes ord kan vi, såsom på mäktiga örnavingar sätta oss, liksom lärkan, och svinga oss upp till vår Jesum, till vår konung och tigga, om glädjenes olja, hvarmed han är smord till evig tid, bedja, om kraftenes och visdomens anda - undfå - derefter bida och försöka, om vi igenfår vårt paradisisk, men genom syndafallet förlorade rätt, "att älska nästan som oss sjelfa" - många misslyckade försk till denna saliga flykten gör vi, ty jordens blytunga drar oss neder, men - genom försök, ihärdiga öfvningar, går lyftning städse lite bättre! Den osynbara hjelpen blifver märkbar och modet växer och med detsamma kraften. - Så tror jag och gläder mig af min kära Mathildas beslut att, "vela tillväxa i kärleken, ej allenast till vänner, utan i den kärlek som omfattar allt och alla, vän eller ovän, hög eller låg, ja alla stånd och åldrar" - -
Där hafva vi då ett gemensamt bön, som vi vilja bedja i Jesu namn, och trotsa på löftet " där två kommen öfverens om hvad de bedja ville i mitt namn, det skall de få! - Lyckligt vi, om vi nu ihärdig fortsätter detta gemensamma bön, och det min Mathilda vill vi lofva oss i Jesu namn, amen.
- Du säger vidare att, "uti denna brodeliga och allmänneliga kärleken ligger en stor frid" och att du kan, "skymtvis smaka den". Ja! vi kan smaka . - det i vår stora skröplighet, för det mästa endast skymtvis, men - då Guds ande förklarar för oss den stora hemlighet om våra syndrnas förlåtelse, när vi lefve och bo derunder, såsom under en ren, klar, himmel, då smakar vi den outsägliga nåden först, och sen, den förvärfvade friden. - Denna kännbarheten försvinner som oftast, men tron blifver, huru mörk och undangömd hon understundom är. - Oh min Mathilda, min kära Syster, vi ville blifva barn, tiggare, men trogna barn, ihärdiga tiggare, tills Gud gör oss
2) till ynglingar och fäder i Christo
d. 24 de) Nu vet du längesedan, att käre din Wilhelm ej blir commenderad till exe??? sqvadron, Vi hörde det af ?ägersköld och blefvo mycke mycke glada deråt. Gud signe edert sammanvarande. -
Gerna ville jag nu besinna hvad Gud vidare har skänkt oss, mycke vet du, genom mina flyktiga bref till Wilhelm. Jag bjuder till, att hålla mina vänner i sammanhang - men - det är och blir ett eländigt utförande, af ett godt företag. Gud är så oänderligen rik i sina gåfvor och tillsskyndelser, både inre och yttre, att vi ej kan fatta dem, ännu mindre beskrifva. - Både Elise och Emmy med sin rikedom hafva varit här, Elise glad med sin Caroline, och belåten med sitt härvarande fann vi henne alfvarligare, känsligare mot Sofi stämd, och mycke friare och kärleksfull mot Adolf m.m.
Emmy fann jag uppfylld af hennes barn, och håg och alla krafter riktad till dem och deras nuvarande och framtida bästa. Jag blef glad att jag hörde nu af henne sjelf att den bördan hon med förtroende om Carolinas böjelse hade lagd på W. och oss, var häfven, och att hon hade gifvit dig sitt fulla förtroende. Det var ej lätt varken för Wilhelm eller dina vänner här, att ej taga Syster Mathilda med. - Emmy är att ursäkta! Kärleken blef ovis deruti att hon åt någon enda menniska meddelade dotterns hemlighet! Men - besinnom, ingen Carl har hon att rådfråga sig med! När hon nu hade meddelad sig åt Wilhelm och mig, så kändes i samvetet plågor, och så förbjöd hon allt vidare meddelande, som i och för sig sjelf är uti denna ställning farligt. - Gud tage nu allt i sin hand! Du vet nog hvad jag tänker! -Jag sade det till Wilhelm tror jag, då han var här. -
3) Att Emilia reser nu om Herrestad gläder mig, ty, hon kommer förr hoppas jag till frihet om hon ej kan dölja och försvara sig, bakom mammas och syskonens förkläde. - En gång blir ju första gången, nu, eller sednare. Måtte hon be Gud, att hans ande må upplysa henne om ställningen och skyldigheten mot sina äldsta christendomsvänner, och må hon ock icke menniskor gifva hennes hållning. - Hennes bref vittnar om att hon så ?timligen? är utom sig, jag litar på ordets kraft ty under dess bruk, upphör nådeverkningar ej alldeles. - Sofi med barn och piga väntar jag i morgon med särdeles högtidelig känsla. - Högst märkvärdig är denna nådefulla tillskyndelse, den blifver för mig och Caroline, jag för mamsell och Nils en rik anledning till kärlekens ljufva öfvningar! Må vi väl gå igenom! Må vi alla Guds fodringar erkänna, och tacksam efterkomma, så skulle lönen, att kunde till slut "älska nästan som sig sjelf" ej uteblifva.
Bifogade bref till prostinnan Bexell innehåller ock en kärleksfodring till henne (Jag väntade redan igår Emmys torparebud som skall hämmta Emilias saker hon är ej kommen) Torparen har också 3 stycken grå vadmal med sig. Jag önskade att hon först fick brefvet ensam, jag nämnde att om hon ville bifalla mitt begär, att låta sälja vadmal, 3 stycken fanns på Tagel till hennes diposition, min kära Mathilda vet bättre än jag, huru man måste bete sig med henne, mycke brödnöd visar sig reda nu, jag är bunden uti utdelandet af arbete ty jag har lite beställning, nu måste jag uppsöka afsättning, och genom prostinnan Bexell hoppas jag kunde få, vadmalsafyttring. Jag skrifver mycke förgäfves men förtröttas icke. Om ni kära vänner hade en god bevakande tanke till för böneskriften till kungen vore det nu en god gerning att nedlägga den deruti. - Den stränga fodring, att böneskrifter skall vara kort binder mycke. - Jag beder kära Eva om förlåtelse, men jag tänker hon tjenar gerna uti en så högst viktig sak. -