Brev till Wilhelm Rappe

(390314)
mormor 58 gammal
sid 214-217


Moberg har nyligen avlidit och mormors vän Fru Bagge ligger på dödsbädden. Mormor sörjer men måste ändå avhandla lite affärer. Hon nämner också ett par personer som råkat i svårigheter och lite från sin tidigaste barndom.

Herrestad d. 14 de mars 1839

Tack min Wilhelm för ditt så kärkomna bref! - Det var så vederqvickande att känna det, på det svidande hjerta! Din tröst i vårt lidande, din egen vederqvickelse i Jönköping bland samfundet - din omsorg för mig och ?Buss? och Jonas! - Ack allt allt framlockade "lofva Herren min själ, och förgät ej hvad godt han dig gjort hafver". - Hans outsägliga rikedom har, om någon, visserligen jag rönt ifrån min spädaste barndom! - Fader och moder kände icke sitt arma barn - men - fader vår i himmelen kände det och ledde det med osynbarara kärleksarmar väckte i hans barns hjerta kärlek för den värnlöse, hvarmed det hela lifvet igenom blef öfvergjuten som med en ström! - "Tack och lof, dig! Du heliga tuktande ande, att du lät mig allt mer och mer känna, huru, oförtjent, det var och är - ja! Lofvad vare Herren! -
Skulle jag ej vara nöjde med planerna för arma Jonas och Buss? - Ja det är jag så hjerteligen! Må nu Gud gifva sin välsignelse! - I dag fick jag veta att han är så utan linne, att - ohyra vill växa på honom! Och store Gud! Väck och upplys mina ögon, att jag må mer och mer blifva varse mina likars nöd, och hjelpa med allt hvad jag förmår"! - Huru djupt sjunker menniskor genom fattigdomen och oordningen! Huru behöfvande att de, som hafva det så godt, blifver frivilliga förmyndare! - Förmyndare utvalda af Herren Jesus, som vill vara vår allas konung! -
Min Broder! Min Wilhelm! Det gör så godt att luta det trötta hufvudet mot din starka bröst!
Den nya nåden, som är ny hvarje morgon, tycker mig så hastigt hafva blifva förtärt af den törstiga anden! Sen lördag har conflikten emellan sorgen om min Moberg, och kampen med den låga synden, så nedböjd mig! - Jag behöfde så mycke! - Fru Bagge äfven ligger på dödsbädden längtar efter sin gamla syster Emilia och jag vill dit i morgon! - Jag dignade nästan för en timme! - Då kommer den arme Larsson och säger att Budet går i morgon till dig, och medan jag nu skrifver och hjerta fick luft i lofvet, strömmade och så ner den nya nåden och väntar ej på morgondagens morgonrodnad! - Tack min Broder att du berder för din arma Syster - jag vill också troget bedja för dig och ditt hus! - Gud gifver visst sin nåd dertill! - Här innelykt 75 riksd - hvaraf du gör dig betald för säden, i så små penningar du kan skicka tillbaka resten, - derom beder jag. Är det så att du ej vill att vi ska pålägga mer än 4 kalfvar?  Det var alltid 2 ???kalfvar och 4 stutar förut?
Jag vågar ej låta torparen föra penningar! "För oss ej i ???, jag skifver till Ribbing så snart jag har papperna från kära Ydström som har bra mycke nu att göra! - Nora är ännu idag oppe. - Hälsa Mathilda! - Ackja min Wilhelm - bara se bort ifrån oss, dertill gifver "Gud oss nåd! Det går endast när vår sällskap är i himmelen, dödan vi beständigt väntar vår Herre Jesus"! Huru mycke söker jag ännu mina kära döda här på jorden!! - Petersen! Carl! Moberg! mina tre stjernor! Sammanhanget emellan himmel och jord, derpå lär jag dageligen, jag saknar! Jag längtar! men Gudi lof, jag tror! Ack styrk den svaga tron"! - i Jesu Christo, som oss segern beskärd hafver - din Emilia