Brev till Wilhelm Rappe

(14/12 1834)
mormor 54 år gammal
sid 78-80


Breväxlingen mellan Herrestad och Tagel har varit för en tid nedlagd på grund av kolera men har nu upptagits. Hennes make har varit sjuk. Emilia som nu bor på Herrestad har varit 6 veckor och hälsat på sina föräldrar på Drettinge. Även syster Elise har varit på Herrestad. Mormor ska för första gången på 28 år fira jul utan Emmy.

Herrestad d. 14 de december

Min bästa Wilhelm! - Visserligen aflagde vår täta brefväxling unde choleranöden, ett gott betyg om vår kärlek inbördes, vi styrkte och uppblåste dermed den gudomliga lågan, bön, hopp och tro, och erfor samfundig lycka efter Guds heliga vilja. - Sen faran är förbi hafva fridens dufvor med oljebladet i näbben ej kommit ,  hvarken ifrån Tagel till Herrestad, eller tvertom! - De har gifvit sig ro - men hvartill? Ja säker för att rufva, eller riktigare sagd, för att låta okra ??? kärlekspundet, och sedan komma med dess skänk. Menniskan har ej annat sen han har blifvit christen än hvad han får! - Och så är det äfven med en brefväxling som ej vill vara fåfängligt utan har till ämne, ett begrundande om Herrens verk i och kring oss, och ett behof att njuta och taga af de nådesskänkor som GUd har meddelad åt min bror, som jag nu skrifvit till. - Så är det ju min Wilhelm och på detta vis är den stilla heliga morgonstunden som bäst styrker Guds medvetande i oss, väl använd hos dig. - Sen jag sist skref dig till, har en temligen lugn och temligen frisk tid rådat på Herrestad utom en häftig sjukdomsatack, som min Pteresen, sen Elise resde, har genomgått! Han är bättre - anden som vanligt är fri, och besannar löften, att han löper och ej blir trött, att han grönskar under grånaden, och att örnavingar som sväfvar i evighetens rymder, växer dageligen i tiden, som, på detta vis, är ej skiljd från evighet. - Vi äro som du vet, utan läkare men hafva använd D. Bunthes föreskrifter under en dylik fall. Gud har välsignad dom, tack och ära honom, vår sanna läkare! -
Det var ganska glädjande att se Elise och hennes lilla följa vår kära Emilia! Jag har längtat efter barnet och öfvertyga mig, om dess vikt och värde för min egen utveckling. - Jag tackar Gud att jag har henne igen, änskön jag har varit och är glad att hon har varit hos dom och känd lyckan att äga sådana föräldrar. Märkvärdig hafva de inverkat på henne, de hafva åstadkommit mera på 6 veckor än jag på ett år! Om denna erfarenhet ödmjukat så har hon vunnit sitt ändamål. Angående Elise, så behöfver jag Gudi vare lof, ej säga nu henne, hvad jag ogerna säger, nemligen det, att hon är sig lik, nejdet är hon ej! Ett missnöje med sig sjelf röjer sig allt mer och mer, när hon öppnar djupet af sin själ! - Elise är min kära Elise, som ej säger att hon har nog, som ej tror att hon är färdig m.m. Gud låter erfara henne otillräckligheten af sitt sträfvande med barnet! - Nu gäller det att erfara att Gud vill uppfostra oss sjelf genom våra barn - det vill säga - öfvertyga oss om vårt ??? i allt - väl oss om det lär oss det, då först blir tro, bön, tålamod, kärlek lefvande - äfven för dom i vår ande. - Därefter uträttar Gud sjelf allt hvad vi inte kunde, och dermed uttaldade jag min öfvertygelse om Elise förhållande med barnet såsom högst gagneligt för hennes egen själ. -
Om vårt nya förhållande med Hörda och dess invånare får jag också säga ett ord, undebar nog - men Gud låter mig erfara där, outsägligt mycke glädje. Jag fruktade min första ditresa, så snart jag inträdde i de kära bekanta ???, intog en helig glädje min själ, bönetillgånh invertes öppnade sig för mig, de goda andar som förr bodde där omgaf mig! Vår käre Moberg och hans ödmjuka Ulla lefver där ett christligt husfolks lif - de samlar sitt folk hvar afton i förmak till Guds lof och bön, - detta gläder mig och min Petersen mycke. Mobergs kommer temligen ofta till oss, och Petersen har glädje af samtalet med honom. -
Sen 28 år är det första jul vi firar utan Emmy, få se hvad Gud låter erfara oss derunder. Underbar stilla och högtidlig är adventsberedning - vl läser med hvaran Köppen - om Bibelns gudomlighet och känna dervid vår stora lycka att vara arfvinge till två - Guds testamente. - Deremellan vederqvicker Gud oss mångfaldig! - Bref från tyskland får räknas deribland, som aldrig ?felar?, likaså svenska bref - hvar söndag en från Drettinge. Mamma är nu hos er! Blir hon under helgen? - Har hon påmint sig om löften att komma till Herrestad? - Kan det blifva uppfylld af loppet af helgedagar eller derefter? Följer ni då med? Härpå svarar väl Gud - hör jag dig säga - och så hoppas jag, att det blifver ett gunstligt svar. - Far nu väl min kära Wilhelm - må Gud gifva oss - först - en alfvarsam beredning - och så en glad högtid nemligen en glädje i Gudi. - Hälsa mamma och Mathilda hjertinnerligen
af din Emilia

Grefvinnan Hamilton har tagit emot körsbär - önskar 6 ? päron och ber med dess öfversändande veta sin skuld - jag tror knappt att dud herifrån reser till Drettinge före Jul.