Brev från Carolina Liborius till Mathilda Rappe
Brevet är inte skrivet från Herrestad utan sannolikt från Växjö i samband med Carolinas behandling där. Lilliencrona som bor på Tagel är deppig vilket oroar Mathilda. Carolinas doktor heter Selden och en Stina sköter om henne. Hon får besök av Axel Rappe och hans Emilia.
Min bästa Mathilda
Nu först ska jag tacka Dig för Din åter förnyade vänlighet. De sköna känslor hafva redan smakat mig mycket gott, tack, tack Gud signe Dig för hvarje kärleksgåfva - Jag blef störd eller det var icke det rätta ordet - jag lade bort pennan ty Fru Lönnegren kom in med ett kärt bref ifrån Mamma och min älskade Nils. Mamma har varit dålig så att hon denna gången icke haft någon glädje af missionsbönen och ännu mindre af derpå följande Tisdags herrliga bibelförklaring utaf Peterson. Dock skrifver hon att hon är bättre. Gud bevara min kära kära Mamma. Både för min och många andras skull. Ack du lilla Mathilda. Du skrifver äfven sorgsen och orolig. Det är väl Liljencronas nedtyngda Lynne, som så tryckande inverkar på Dig: när en lem lider, så lider alla. Jag har ofta tänkt både på Dig och på honom. Han är dock rätt mycket att beklaga och det ser ut, att hans vistande här på jorden icke voro till någons glädje eller särdeles nytta, men Guds vägar äro icke våra vägar och kanske är just detta glädjelösa lif ett medle i Guds fadershand till stor fröjd och salighet, ty säkert drifver det både honom och oss till Herren och hvad kan bättre vara. Roligare är det visst när vi blifva lockade af vårsolens lifgifvande strålar, att vända ögat uppåt än att förstörande stormar drifver till bön och åkallan, men efteråt, när stormen rasad öfver och det åter blir lungt så erkänner vi äfven deruti Guds nåd och barmhertighet. Jag tror att Herren låter så lidande bröder vistas ibland oss för att de nådegåfvor som Han i stillhet och förborgad utgjuter i våra hjärtan, skola få tillfälle att ta sig fram och bryta ut i sådan gerningar, som visst icke går före och öppnar oss himmelens port, men väl följer efter och af Jesus genom blotta nåd och blick hemåt med de orden: Gå in du trogna tjenare. Gå in i din Herres glädje. Jag sjelf är mig ett exempel af denna sanning. Jag tror att den kära Guden utom de ändamål han ville med mitt lidande vinna på min egen själ äfven så ledt förhållande och så länge förut inverkad på alla de kära vänners hjertan att öknen var beredd när Hans stund var kommen. Herren kunde eljest så mycken kärlek utgjuta sig öfver ett så ovärdigt och eländigt föremål, som jag är, och just den tanken och föreställningen gör det dubbelt ljuft. Ty det är Han som verkar i oss alla och knyter trons och kärleksbandet ännu fastare. Ja min lilla Mathilda aldrig har jag förr så lifvelig känd sanningen af vår Frälsares liknelse, när han säger att vi äro en kropp och han är hufvudet, ett träd, Han stammen vi grenarna!! Måtte denna sanning rätt genomtränga mig, att jag äfven må finas stadd i verksam kärlek mot mina arma lidnade bröder, om Gud framdeles förlänar mig helsa.
Just nu var Dr Selden här. Såret är mest egenlekt utom - så mycket, men han nemner intet om hemresan och detta gör väl han intet förr, än det helt och hållet är lekt. Sent i nästa vecka hoppas jag dock få se dig, kära Mathilda. Mamma vill låta hömta mig och det beror således icke på mig, om jag får bli hos dig öfver en dag. Dock hoppas jag vi får allt tid att utbyta våra ömsesidiga erfarenheter. Får vi icke bli öfver en dag, så skall jag nog stöka ut resesällskapet i tid, så att vi komma bittida till Tagel. Vännerna här äro obeskrifvligt vänliga. Olivia och Fru Jacobson kommer mäst var dag. I förgår afton inträdde också till min hjertliga glädje och förvåning Din svåger Axel och hans Emilia in i min lilla kammarsdörr. Det gjord mig godt och jag tänkte: Se der har också den käre Jesus varit inne och påmint. Lof och tack vare honom och en innerlig erkänsla emot dem, som så vänligen låter påminna sig. Men nu farväl. Stina beder helsa. Hon sköter mig efter bästa förmåga och hushåller rätt bra. Om hon hade så skulle hon proppa i mig, bara kakor och god mat i stora portioner. En gång har jag varit när att äta mig sjuk i ??? välmening. Hon förljufvar mig många stunder genom sin frimodiga dagliga christendom. Helsa du ??? och alla dina barn så hjertligen och madam mamsell Olla alla ifrån
Eder Carolina