Brev från Carolina Liborius till Mathilda Rappe
(april/maj 1839)
Brevet är odaterat men är troligen skrivet i april eller maj 1839. Mathilda och Wilhelm Rappes lilla dotter Hedda har avlidet. Hon dog 18/4 1839 knappt 2 år gammal i bröstfeber. Paret Hebbe är på Herrestad för att vila upp sig. Carl Danckwardt är sjuk. Brevet saknar avslutning.
Min stackar lilla Mathilda
Huru öfveraskande underättelsen om vår kära lilla Heddas bortgång var för oss, kan jag ej säga Dig. Jag kan ej heller säga Dig mycket till tröst, då Herren är dig näre med sin Andas kraft, hvarom Ditt kära bref bärer ett tydligt vittne. Ett måste jag dock berätta Dig, som kanske låter dig kasta en djupare blick i vår kära frälsares nådiga styrelse. Kort innan vi emottog Ditt kära kära bref kom gamla Luitnant Hebbe till oss för att hos oss njuta några timmars hvila, hvilket hemma är omöjligt för honom. Då berättade han oss att hans äldsta son hvilken, såsom barn och yngling hade varit föräldrarnas glädje och äfven gerna hörd och lästa Guds ord och ofta i bönen kastat sig ner inför Herren, nu så helt och hållet hade viket ifrån Herrens vägar, att han i Stockholm efter 4 timmars förtviflade motstånd blifvit insatt i gäldstugan, men genom vänner derur befriad, nu irrade ikring i landet. Fru Hebbe blef däröfver så nedslagit att hon hvarken hade ord eller tårar för att uttrycka sin bedröfvelse eller sorg. Då kom ditt bref. Jag kunde ej utan tårar läsa det och när jag vände mig till Mamma för att meddela henne innehållet, tog gamle Fu Hebbe mig i famn och ropade ack säg till Friherrinnan att hon är lycklig! Hon vet sina barn hvila säkert i Frälsarens famn. Jag kunde ej förtiga detta för dig, min bästa Mathilda, fast jag med dig tycker det är svårt för kött och blod att hvid en såadan förlust prisa sig lycklig.
Lördag eftermiddag
Vi äro idag mitt ibland eder, ??? vänner. Nu är väl vår lilla Hedda redan nedsänkt i sin stilla hvilokammare. ??? du ej min lilla Mathilda huru hennes engel i himmelen har öppnad den gyllene himlaporten och hälsat henne välkommen i det kära fadershuset? Ack så lyckliga de, som så tidigt och utan pröfvning och svåra strider får gå in i sin Herres glädje!! Du skrifver intet någonting om Din Wilhelm, men vi veta nog, att han ej sörjer såsom de der intet hopp hafva. Guds ande styrka och uppehålla eder, kära vänner det är vår innerliga bön ??? Mamma hade i morgonbönen så vackert för edra små. Ja Herren hörer visserligen hennes trogna böner. Vi längtar efter att få höra, huru det ärmed vår kära Ohlsson och lilla ???. Gud gifve, de måtte vara på bättringsvägen. C. Danckwardt är alltjemt rätt dålig. Det tyckes vara gastrisk och nervens men nog har han ej varit bra sedan i höstas, då han riktigt förkylde sig. Fru Westlund ligger äfven rätt illa sjuk i nervfeber. Så ser det ut, som