Brev från Carolina Liborius till Mathilda Rappe
(sen höst 1852)
Brevet är odaterat men troligtvis skrivet i december 1852. Året är nära sitt slut och Carolina lider förmodligen fortfarande av operationen som gjort i Växjö. Carolina ber Mathilda hälsa till Växjö.
Min kära Mathilda. Så är du ännu outtröttlig i kärlek emot din Carolina. Det vackra förklädertyg har gladt mig mycket, dels för att det var mig ett tecken att Du ännu med samma trohet tänker på mig, dels för att det påminte om mitt kära fädernesland, ty derifrån hade jag för några år en kläddning som hade mäst samma färg och tryck.
Herren ske tack och lof, för att Du blef frisk igen min kära Mathilda. Du behöfver det. De Dina behöfver det. Nu har du alla kära vänner hos Dig, min Elise som jag hjertligen längtar efter att se och som jag så gläder mig åt. Här är allt i rörelse. Jag går endast upp till Bibelförklaringar. Hittills har Elmblad gjort det mästa och jag har godt af dessa. Ja min Mathilda, Herren hjelper oss alla till det rätta ?mod? åtminstone vill han hjelpa oss det tror jag. När Du skrifver till Wexiö, helsa dem bed dem innesluta mig i sina böner, gör det. Samfundets kraft och styra är äfven med och i nuet verkande. Det känner jag. Det öfviga gör Gud i Jesu Christo. Nu blir det snart slut på det gamla året. Måtte Herren ge Dig en god utgång ur detta och en välsignad ingång i det nya år. Det önskar eder alla Eder vän och syster. Carolina