Brev till Mathilda Rappe
(mådag 20/3 1848)
mormor snart 68 år gammal
Sid 761-772
Mathilda har en ögonsjukdom, hennes dotter Ingeborg befinner sig i Stockholm och dras till Rosenius kretsar. Ydström har valts till kyrkoherde i Kärda. Elise Rappe sköter om hushållet hos Fjellstedt i Lund. De varningar till Elise som nämns är förmodligen att hon inte ska få allt för starka band till Fjellstedt och hans familj. Världshändelserna som nämns är de revolutionära, så kallade marsoroligheterna som spred sig i Europa från Frankrike. Barnen Engström har varit på Herrestad heltid 3 månader i sträck men kommer i fortsättning var som tidigare 3 dagar i veckan hos mormor. Elmblads arbetar på i Stockholm med stor kärlek till sin nästa. Hon avslutar med att beundrar de tidningar som Elmblad och Rosenius redigerar. Marie Cedershiöld har flyttat hem till Forsheda men kommer på besök till Herrestad.
Herrestad d. 20 de mars 1848.
Min bästa Mathilda!
Din aldrig tröttnande, uppfinnigsrika kärlek, en gåfva som du fick ofvanifrån, yttrade sig mycket ljufligt uti öfversändandet af så kära bref, samfundets glädje, och uppmuntran på pilgrimsvägen. Jag har njutit dem, och hoppas till egen förödmjukelse. -
Fjellstedts högre barndom, framställer sig sjelf så menlös och medvetslös! Hans verkliga storlek är för honom sjelf så fördold att man ej kan se sig mätt på brefvet! Han är ett barn, och himmelrikets portar äro öppnade för honom.
Ja! han är mogen att skördas men, Herren vill visst ej taga honom ifrån oss midt under den första blommning af hans verksamhet? Viljom vi icke samfält bedja derom? Kunne vi icke tydligen se, att han är en ny surdeg för vår förfallna christenhet? - Ock törs vi ej bedja att han , innan hans bortgång, genomsyrar hela dagen med bibelns lifgifvande verkan, och ett exempel af en tro, verksam, genom kärlek, som aldrig förtröttnas? - men - "hejda dig mitt hjerta i dina förmätna utlåtelser, och nedsänk dig i honom "ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden" amen. -
Juli Rappes bref, vittnar äfven om en stor mognad. Thures död är märkvärdig stor af nåd, som lemnade honom medvetande under dödskampen som af d. h. ande kunde begagnas till trons upptändande. - Din lilla Ingeborg har ju varit rätt mycke sjuk! Kärlek till dig, yttrar sig så ljufligt - så kan man väl glädjas af hennes dragande till Rosenius och tycker jag, att intet bref visar så mycken böjelse för Fru Hallden äfven och missionsbön m. m. som detta - sjukdom var välsignad. När skall hon nu komma tillbaka?
I går var val i Kärda, och till min stora glädje, fick vi, mot all förmodan, vår gamla lärare Ydström, i ställe för pastor Wisner, en försvagad man, som ingen aning om den alfvarliga christendom tycks hafva, och är så utfattig att han hade varit en tyngd för församling.Det var Dankwardt som gaf utslag, han som förut nekade att vela rösta på Ydström endast för Noras skuld. - Så äro vi då ej blottställd för det spektakel och hafva förkastat en man som Ydström för hans ovisa hustrus skuld. Jag är säker på att båda äro Guds barn änskör Nora kan vara ett ledsamt Guds barn. - Gud kan äfven gifva henne vishet såsom ju, på alla som tro på Guds son, verkan av hans mäktiga starkhet aldrig upphörer i vårt inre. -
4) Idag, tisdag d. 21 fortsätter eller afslutar jag mitt bref till dig under ägandet af ditt, som jag mottog för en timma. - Haf tack min hjertans Mathilda för hvarje rad af din hand, hvarpå dina sjuka ögon sågo, och ditt i början, af trögheten anfäktingen mutter hjerta, blef, genom Guds nådesström i samfundets vexelverkan, upplivad till kära meddelningar. -
Den om Liliencrona gladde mig mycke, och önskar och hoppas jag får se honom med Er, här på det stilla Herrestad! - Om Gud vill så blifver det aprill missionsbön, eller sednare, för Wilhelms skuld. - Jag var nära sängliggande sista missionsbön, och hade omöjligen kunnat njut af er! Så var det så väl, att Liliencrona nekade! -
Snälla Mathilda! Låt oss icke stöta i alarmtrumman för vår arme, docck, nu i Christo så rika Elise! Herren den hon tjenar, älskar henne mer än hon Q. och Fjell;? Skulle han bön ej vara Elises skyddsengel? Bedjom förenad, men - efter min öfvertygelse - tigom för henne. - Hvad vi skada genom varning hvete vi ej, vi kunne qväfva ett nådeverk och ingripa i Herrens tillskyndelse. Varningar har han ju i den saken ofta fått och tydligt är att hon har gått fram, huru mycket kännetecken af moder??? och hennes förhållande , till Joel framvisar. Ett bref af henne just om lördag gladde mig mycke, hvad som hennes indre utveckling beträffar. Jag är nära säker att Fjellstedt har utsett ett nytt kärleksarbet för henne i Lund kanske, , vid din lilla gossskola! O! Hindrom ej - och tron att Herren och hans änglar och hans ord omsväfvar både henne och alla troende. -
Jag ??? att ditt förhållande med Sonnensti??? har nått sitt slut, och Herren kunde segra genom dig öfver dig. -
ledsamt att B.L. kom till Tagel! O! Så skön att Eve Marie skall till ??? många märkvärdiga glada tilllskyndelser i vår krets! - Westdahls omsättning - Augusts tillskott till ofvannämnda! - Drettinge i Adolfs händer - vår Wilhelm undsluppen all trångmål!!! - Liliencrona som ej vill till Stockholm! Ack! om han nu vill till Fjellstedt! - be! be! Fjellstedt att komma till er - för att öfverväldiga honom! - Jämförom vi n, det förskräckliga "Weldsrörelserna", så flyger vi i remnerna af Golgatha bergs klippan och äro där trygg och säkra - amen - Hälsa din kära Liliencrona så mycke! mycke! ack om min gamla ögon
8) fick se honom innan han skiljdes från er, mina döfva öron höra klangen af hans milda röst som talar Canaans språk - modersmålets eviga toner! - Det blir så, om Gud vill, så snart Gud borttager bandet, men tvingande törs vi ej tillväga gå! Kärleken tvinga nog, i sinom tid. -
Att ni äro nöjda i hoppet angående Aschans - är ju skön! - Hvad de skall här i mitt ödsliga hem, med, en, den skröpligaste besvärligaste gumman, vet jag ej, - men förer Herren dem hit, så gör han dem nöjd med det, för naturen vidriga, och då, välkommen.
Några ord om Herrestad. Charlotte Wettermark blir hos mig gamla döfva, svåra, äfven nästa år, med hennes himmelska inflytelse. Mari C. ser till oss ibland och jag har glädje af henne. Caroline och gossen äro friska och de med Nils, äro min glädje och stödj; Att Herren ?rumerar? med Emmy, att trots all vedervilja ändå i kärlek vela flytta till Hörda om våhren är min glädje äfven, om hon nu också ej skulle komma dit, så har hon velat hvilket är ju allt hvad vi arma kan. - Engströms barns vistande här, är nu igen i gamla skick, vill jag säga, sen de har varit här 3 monader, alltid, blir det endast 3 dagar i veckan. -
Elmblads försummar sig icke i det att de låter skina trons frukter i kärleken mot nästan! - Deras bref förer alltid, glädje och fridens strömmar till mig. -
Jag kan ej låta bli af samfundets ande lifvad och försvarad, att sända dig kära Paulines bref. - Du håller tyst hvad som ju du och Wilhelm nedsänker i en bönesuck i edra hjertan, och hvaruti Wilhelm, nemligen i söndring där tog så mycken del och förtroende. -
Och nu önskar jag dig lycka med m. Eggerts, dina yttrande om henne till Caroline gifver mycke hopp. - Hvarföre kunde ej Berger skaffa en christlig vän till barn? - ??? har giftanbud, men är ej bestämd. -
Eva Cervin fri. - Hade ej Charlotte blifvit, så hade jag tänkt be henne komma hit, endast för hennes christendoms skuld, på hvilkens, allt, svårt, vidrigt, öfvervinnande, kraft, jag litar.
Kyss Wilhelm på båda hans trogna ögon, som jag kysser i andanom. -
Och nu - evigt eder
I Christo Jesu E. PetersenFridbudbärare är ju skön? - och Bibelvännen! - O! den gör outsägligt! äfven Pietisten är mycke godt! - Ja! Dessa tidningar äro ju en lifgifvande litteratur. -