Brev till Wilhelm Rappe
(21/3 1851)
mormor 70 år gammal
Sid 990-1001*
Mormor betalar av på ett lån som Wilhelm har hjälpt hemme med. Johannes på Rävahemmet har återförenats med sina barn på Stenshyttan. Mormor lovar lekamlig hjälp. Caroline Rappe är svag av sjukdom men på bättringsvägen. Emmy planerar nu att flytta till Hörda om inte Axel gör det när hans arrende på Rottne går ut. Hörda har varit övergivet och där finns en del renoveringsbehov. Osäkert om sista delen tillhör samma brev.
Herrestad d. 21 de mars 1851
Min älskade Wilhelm!
Jag sänder räkningen med önskan att afskrifver de 300 riksdaler på cassacreditivet som den, genom dig upptagna lån på 660 riksdaler för året 1850, betalde. - Derefter sänder du mig räkningen tillbaka. Jag hade gerna nu send skuldsedeln, om jag visste på hvem den skulle ställas. Så hade saken varit i ordning. - Jag är så lättade genom klarheten du gaf och genom lånet så att jag ser hjelpen ofvan ifrån som kommer ju ej, genom under, nerregnade ur skyn. -
Att vänta det, vore försöka Gud. - Den nya odling är sina 600 rd värd och gifve, ville Gud mer än den upptagna capital i räntor. - Och nu befaller jag Gudi vår sak, och hoppas under uppseende till Fader vår, vår husherre och Gud, kunde utan snålhet men i christelig sparsamhet, vandra hvarje dag, emottagande kraft dertill af och ur faderns hand. - Dig tackar jag för all din godhet, och den styrka du gifver oss genom den nåd du undfår för din liebe mutter, som behöfver dig så väl su kära vän och broder - ja! andelig och lekamlig gör du mig så godt. Vi hafva nu fått den glädjen att se Refvahemmets Johannes förenad med sina barn på Stenshyttan. Han bor där nu. Jag har lofvad dem, tunna hafvre årligen och, tunna fattigsäd får han dessutom. Jag tyckte vi hade en skyldighet att mot honom, som har arbetat så mycke på Refvahemmet och dertill byggd. - Nu är jag äfven i denna sak lättad! Öfver hela gården äro de beskedlig mot sina gamla föräldrar. - Den nya mjölnaren är nu installerad, en stadig vänlig man, något gammal, men så förfaren i styrandet och ordentlig. - Det är enkelt folk, de hafva endast en liten dotter af 10 år med sig. - Gud gifver nu sin välsignelse. - Nils upplifvas deraf. - Han är också gladare angåendes Carolina. -Hon är mera lugn. Ordet verkar, än svidande, än lekande. - Gudi pris. - Har man ändteligen funnit sig sjelf i sitt elände, så vill där tålamod och tro till att kunna uthärda sig sjelf. Vi måste fly ifrån oss, till vår dyra Frälsare, som allen akna göra oss i och genom sig till en ny skapelse.
Hafva vi anammad med honom, vandre vi i honom, så tycker jag blir vår ställning som ett barns i moderlifvet - det är där modern är - och på detta vis allena blir hans efterföljd tänkbar - "kom ??? Jesu blif mig när, låt mig vara där du är" -
Djupet af denna hemlighet öppnar Guds nådebrunn och Guds vishet mer och mer för trosblicken och ordets, uppenbarelse. - Tänk så herrlig! Vara ett barn, ej veta om sin helgelse, dock städse närad af christi blod, tillväxande i all Gudoms fullhet som är i Christo boende. - För att kunna uthärda det adamitiska förderfvet får vi tålamod och tro som ståpr som väldig vakt emellan d. nya skapelsen i oss och förderfvets afgrund i oss. Läntar vi att skiljas hädan, hafva vi dock denstora vissheten och trösten, att Christus är hos oss, och det löfte
2) att vi efter en salig död skulle vara hos honom i herrligheten, Joh: 14 v . -
Elmblad fotfarer, tillväxa i nåd och kraft att förklara ordet för oss. Hans bönekraft öfverskuggar oss - ack! jag vakar och sofver så outsäglig skön under det beskärm, under de nådesvingar den kära Gudsmannen dageligen utbreder, morgon och qväll öfver oss! - jag lefver ett dubbelt lif - och vill i alla evigheter tacka Gud för den oförtjenta nåden han skänker mig arma enkodufva! -
Caroline Rappe kommer efter en sömnlös natt, hvarje morgon in till morgonandakt, hon försvagas dock ej mer än då ni var här - jag hoppas att utslag verkar ut, sjukdomen ur ryggen, ty hon känner ej den gamla smärtan, är också fri från tandverk. -
Emmys planer går allt ut på att bo på Hörda, vi får se huru hon kommer öfverens med Axel. Vistt är det trång obeqväm och för sjukliga personer ej gagneligt att bo så - jag är glad att jag ej öfvertalade dem, och glad att Gud har välsignat vårt sammanvarande, och ber Gud om öfverlåtenhet när detta ljufa äfven upphör. Väl att de ej vill flytta längre än till Hörda, de vill ej att man skall tala om förrän allt är afgjord, men till dig måste jag dock mämna, suck opp att Gud styrer. -
Hon vill dock ej till Hörda om Axel har, efter Rottnes arrendes upphörande, viljan att flytta till Hörda. - Det arma Hörda är sjuk och öfvergifven, det kan allt behöfva en moder. - Och nu vill jag sluta. - Emilia är lika flitig med sin Elias än då ni var här. - Hon är i en skön själsförfattning. - Må lifsvärma af Krummacher genomströmma hennes ande, kropp och själ och hennes barn. -
Omfamna Mathilda - hälsa barn och Liliencrona och den kära madam. -
Att ni är på Ohs utan att hafva ställd möte! - Hvad betyder det? - Ingen bref af Nanny! Slaget genom Fasts död drabbar våra vänners innersta, det är säker! -
Af Uhde hade jag bref, m. Nydén låter veta Elise att allt hvad hon kan har hon för 12 år inhämtad i en småbarnskola i Stockh: de kan ej emottaga henne i Tammerfors medan Uhde flyttar. M. Nydén har ännu ej beslutit sig hvarthän - mer om hon blifver. - Uhde vet ej ännu hvarhän han flyttar. - De råder Elise lära i Stockh: men det vet jag att m. N. var med den christliga nade där, ej nöjd. -
Skrif nu snart till din liebe mutter, hon kan ej gerna vara förutan dig. -
i Christo d - E. Petersen2) VI får nu se hvad Axel beslutar öfver mamma - hon tänkte på att det vore roligt om Axel ställde om med flyttn. - Synden, den måste haning medan hon är här. - Caroline får ingen här, här svirrar det af menniskor och för en så nervsvag är ju redan den oro skadlig. - Så gerna jag behöll dem, så ängslas jag att hafva dem i Carolines ställning. De sitter där nu utan sysslosättning alla och sysslosätter sig mest, alla, med Carolines sjuklighet. -
Gud styre - jag har detta anbefalld åt honom. -
Elmblad säger beständig "hon blir ej förr frisk, förr än hon tror på jesum, och rörer vid hans klädafåll! - Han märker ej någon öfvergång - men - hon är mycke sluten - dock måste Guds ande öfverväldiga henne en gång, när hans eld brinner - det är visst. - Synden den måste hon se - ja! - vi anbefaller henne åt Herren - hörd hafver hon nu Guds oförfalskade ord, 4 monader å rad - förbön har hon - mer kan menniskor ej göra. -
Tack min kära Wilhelm för lifsens ord i ditt sista bref - det gjorde så godt. - Ja! vi hade nådesdagar tillsammans, kände huru i Jesus, himmelen öppnade sig öfver oss arma, och lifskrafterna strömmade! Där Jesus är rä himmelen öppen, vi må vara i kammaren, eller med Guds barn, eller hvad vi är. - Hjertat behöfver dock sådana högtidsdagar, det blir mera visst derefter, när fridsbudbärare förkunnar ljufligen evangeliums hemlighet. Du har visst haft mycke rolig i det lilla anspråkslösa hörnrum med en af dem? -
Må nu Gud gifva växt åt lifsens frö som blef utsådd i våra allas hjertan. -Vår påsk har varit stilla - långfredag nattvardsgång - Elmblad har varit mycke flitig - predikade då, och 1 de påskadagen, och den andra höll han predikoförhör. - Han stiger dageligen i föredrag, och är så glad som en vårmorgon. - Öfver saken med Stina bestämmer vi framdeles vidare, hennes stugan är nu början timmrad opp - om fredag flyttar hon härifrån, Caroline är mycke bättre, och hennes piga hade lof påskhelg gjorde henne godt i det, hon måste arbeta sjelf och se, bort från hvad hon kände. -
Elise har skrifvit till Emmy, att hon troligen icke kommer för vägens längd m.m. - jag kan nu anmäla när Mari kommer. -
Tack kära Mathilda för rosetten, jag måste begifva mig, unde doctorns händer, jag var för sjuk - hoppas doclk att det nu snart är öfvervunnen. Den lilla vårhelsning i radis och salat gladde oss, Elmblad åt radis med särdeles glädje. - Mathilda vet att glädja - må hon också få glädje af andra. -
Liliencrona har visst svår att komma till en hel christum - arma man, med all sin bildning som är väl det största hinder? - Politiken kan ej annat än gifva oro - han är ett babylon - "mitt rike är ej af denna verlden" - Så är då vår kära Bolla i det goda land! - hon har lysd oss med sin sköna christendom! - Jag tänker så gerna på henne. - Och nu Wilhelm har din i huvudet så sjuka mutter glömd det hos dig. Gud ledsage dig! - Elmblad helsar, jag omfamnar Mathilda! - din E. Petersen