Kärda församlings arbetsförening

Vår kvinnliga fattigförening, som i känslan av sin svaghet hämtar kraft och ljus ovanifrån, ifrån ljustets fader,
törs ej sätta detta Guds ljus under skäppan.
(Årsberättelsen 1850-1851)

Mormor på Herrestad 2003
På uppdrag av Kungen kom landshövdingen på ett oanmält besök. Ovetande om detta visar mormor
landshövdingen runt och informerar om föreningens uppdrag och framgångar.

Trons och kärlekens verk

Kärda församlings arbetsförening bildas på initiativ av mormor som tillsammans med några vänner, bl.a. Skollärare Schön och sin hushållerska Caroline Liborius, startade den 9 april 1838. Det första namnet var Fruntimmesföreningen i Kärda socken men den kallades också Kärda församlings arbetsförening för fattiga kvinnor eller Kärda församlings kvinnliga fattigförening men framför allt var den vad mormor kallade "trons och kärlekens verk" och i årsberättelserna nämns den ibland "vår lilla skogssåning".
Orsaken var den nöd och fattigdom som rådde i socknen. Året innan hade det varit svår missväxt och det ledde till att man tvingades blanda bark i brödet men även skära av den omogna säden och äta med sjukdomar som följd. Förebilden till föreningen fanns i Hamburg i ett arbete förestått av hennes vän Amalie Sieveking och byggde på principen "hjälp till självhjälp". "Där de fattiga bli kallade att hjälpa till med sitt livs bärgning, där bliva de upphöjda ur gruset "skriver hon i årsberättelsen 1848-1849.

Nöd för bygdens folk

Den 23 februari 1838 upplevde mormor en stark nöd för folket inte bara runt Herrestad utan också för övriga delar av Kärda socken. Mormor skrev brev till Tyskland och bad om hjälp och åkte runt bland svenska vänner och hade i slutet på mars fått ihop en tillräcklig kassa. Pengarna användes till inköp av lin, ull och livsmedel. Meningen var att kvinnorna i sina hem skulle spinna, väva och bland annat få betalt i livsmedel men det kunde också vara kontanter eller litteratur, gärna testamenten. Socknen delades in i fem rotar som fick varsin rote förståndarinna med mormor som överföreståndarinna. Till sin hjälp hade de ansvarsfulla bondfruar och utdelandet av material sköttes av föreningspigan. Från Kärda socken spred det sig snabbt till Forsheda och Kulltorp socknar men man lämnade också en del arbete till Hånger, Bredaryd, Torskinge och Värnamo.

Besöksförening

Föreningen skulle också vara en besöksförening för "de sjunkna familjerna i socknen" då man med egna ögon skulle se förhållandena och ge stöd, tröst, råd och uppmuntran. I förlängningen så var det arbetsföreningen som synliggjorde behovet och ledde fram till bildandet av räddningsskolan 1844. Mormor nämner redan1843 i arbetsföreningens årsberättelse att 10 barn åtnjutit föreningens välgärning. Ryktet om fattigdomen i området och mormors arbete nådde till slut Carl XIV Johan som enligt uppgift värnade om sitt folk. Kungen förhörde sig genom brev till Biskop Esaias Tegnér och skickade även landshövding Bergenstråhle till Herrestad för en oanmäld inspektion. Landshövdingens uppgift var att klargöra sanningshalten av den ryktespridda situationen på Herrestad. Om det visade sig fru Petersen spred osanning skulle hon bannas rejält.

Ekonomi

För att skapa en grundplåt till fattigkassan samlade mormor 1838 in en kassa av 2,497 rdl. rgs. Av den summan kom 1782 rdl. rgs. från tyska vänner. Resten kom från herrskap och andra inom socknen. Första året vållade missväxten en förlust på 497 rdl. rgs. men sedan följde några år där kassan växte något.
Det tycks ha förts diskussioner om på vilket sätt man skulle använda kassan.Flera har förordat att pengarna skulle sättas in på banken och att man skulle nöja sig med att använda räntan. Detta är något som mormor bestämt har motsatt sig. Hon menar att kassan tillhör Gud och Kärda fattigförening arbetar för honom.
Rik törs en fattigkassa aldrig vara, men tom blir de genom Guds hjälp ej heller. Hon ville inte låta fängsla kassan på en sparbank och visar i årsberättelserna att hon fick rätt. På 13 år har 17ooo rdl. utbetalats istället för 1300 rdl. om man nöjt sig med att bara använda räntan. (se jämförelse och utbetalningar under överkurs)

Försäljning

Arbetsföreningen var ju helt beronde av sina beställare. Av dessa beställare var kungahuset helt avgörande för föreningens framgång. Deras årliga beställningar uppgick ofta till två tredjedelar av den årliga produktionen. Den levererades varje år strax innan jul och föranledde en del oro för mormor. Man levererade också till utlandet och i synnerhet till Tyskland. Inkomsterna från arbetsföreningen bidrog också till att finansiera räddningsskolan och kolportörsverksamheten. Mormor konstaterar efter en tid de allra fattigaste och mest vanvårdade i socknen nu ingick i ett hederligt fattigstånd. Detta innebar bl.a. att man hade kläder att ta på sig framför allt kyrkokläder som möjliggjorde kyrkobesök. Här menade hon var arbetsföreningen "en moralisk hävstång".


Fördjupning

Ögonvittne

J. Allvins beskrivning av arbetsföreningen

Mathilda Foy berättar om arbetsföreningen

Mormor om arbetsföreningen

Bespisningsundret i Kärda

Vi blev hjälpta

En familj i Kulltorp blir hjälpt

En hemmansägare blir återupprättad

En tolvårig forshedapojkes initiativ

Exempel på hur föreningens verksamhet sprider sig

Brev

Till Wilhelm Rappe

Från H.M. Konung Carl IV Johan

Från H.H. kronprinsessan Josefin

Ekonomi

Exempel på utbetalningar från 1850

Jämförelser mellan att använda hela kassan eller bara räntan

De fem rotarna var

  • Herrestad
  • Kärda
  • Källunda
  • Vallerstad
  • Nästa 

Roteföretåndare från början var

  • Fru Emelie Petersen
  • Prostinnan Blomén
  • Fröken Hildur Danckwardt
  • Fru Ulrika Moberg
  • Fru Nora Ydström

Foto Åke Ahström 2004

Roteförestånderskan band sig också att regelbundet besöka de arbetande kvinnorna.


 

Några beställare i Sverige

  • Hans majestät Konung Carl IV Johan
  • Hans majestät Konung Oskar I
  • Hennes majestät Drottningen
  • Hennes Majestät Änkedrottningen
  • Greve J. Hamilton
  • Grevinnan Alari Wachtmeister
  • Jenny Lind Goldsmith

Några beställare i Tyskland

  • Das Rauhe Haus, Johann Hinrich Wichern
  • Familjen Claudius
  • Familjen von Gadau
  • Familjen Runge
  • Fröken Stael von Holstein

Foto Åke Ahström
Kvinnorna fick bra betalt för sin arbeten som såldes vidare både i Sverige och utlandet .

Landshövdingen kommer

Nöden i Kärda socken och ryktet om den som spred sig till utlandet kom till Carl XIV Johans kännedom, vilket föranledde honom att skicka landshövdingen för att inspektera. Läs om detta i Mathilda Foys berättelse om arbetsföreningen.

Landshövding Bergenstråhle spelad av dito Friggebo 2003
Landshövdingen tas väl emot i Herrestad