Kärda församlings arbetsförening
Vår kvinnliga fattigförening, som i känslan av sin svaghet hämtar kraft och ljus ovanifrån, ifrån ljustets fader,
törs ej sätta detta Guds ljus under skäppan. (Årsberättelsen 1850-1851)
På uppdrag av Kungen kom landshövdingen på ett oanmält besök. Ovetande om detta visar mormor
landshövdingen runt och informerar om föreningens uppdrag och framgångar.
Trons och kärlekens verkKärda församlings arbetsförening bildas på initiativ av mormor som tillsammans med några vänner, bl.a. Skollärare Schön och sin hushållerska Caroline Liborius, startade den 9 april 1838. Det första namnet var Fruntimmesföreningen i Kärda socken men den kallades också Kärda församlings arbetsförening för fattiga kvinnor eller Kärda församlings kvinnliga fattigförening men framför allt var den vad mormor kallade "trons och kärlekens verk" och i årsberättelserna nämns den ibland "vår lilla skogssåning". Nöd för bygdens folkDen 23 februari 1838 upplevde mormor en stark nöd för folket inte bara runt Herrestad utan också för övriga delar av Kärda socken. Mormor skrev brev till Tyskland och bad om hjälp och åkte runt bland svenska vänner och hade i slutet på mars fått ihop en tillräcklig kassa. Pengarna användes till inköp av lin, ull och livsmedel. Meningen var att kvinnorna i sina hem skulle spinna, väva och bland annat få betalt i livsmedel men det kunde också vara kontanter eller litteratur, gärna testamenten. Socknen delades in i fem rotar som fick varsin rote förståndarinna med mormor som överföreståndarinna. Till sin hjälp hade de ansvarsfulla bondfruar och utdelandet av material sköttes av föreningspigan. Från Kärda socken spred det sig snabbt till Forsheda och Kulltorp socknar men man lämnade också en del arbete till Hånger, Bredaryd, Torskinge och Värnamo. BesöksföreningFöreningen skulle också vara en besöksförening för "de sjunkna familjerna i socknen" då man med egna ögon skulle se förhållandena och ge stöd, tröst, råd och uppmuntran. I förlängningen så var det arbetsföreningen som synliggjorde behovet och ledde fram till bildandet av räddningsskolan 1844. Mormor nämner redan1843 i arbetsföreningens årsberättelse att 10 barn åtnjutit föreningens välgärning. Ryktet om fattigdomen i området och mormors arbete nådde till slut Carl XIV Johan som enligt uppgift värnade om sitt folk. Kungen förhörde sig genom brev till Biskop Esaias Tegnér och skickade även landshövding Bergenstråhle till Herrestad för en oanmäld inspektion. Landshövdingens uppgift var att klargöra sanningshalten av den ryktespridda situationen på Herrestad. Om det visade sig fru Petersen spred osanning skulle hon bannas rejält. EkonomiFör att skapa en grundplåt till fattigkassan samlade mormor 1838 in en kassa av 2,497 rdl. rgs. Av den summan kom 1782 rdl. rgs. från tyska vänner. Resten kom från herrskap och andra inom socknen. Första året vållade missväxten en förlust på 497 rdl. rgs. men sedan följde några år där kassan växte något. FörsäljningArbetsföreningen var ju helt beronde av sina beställare. Av dessa beställare var kungahuset helt avgörande för föreningens framgång. Deras årliga beställningar uppgick ofta till två tredjedelar av den årliga produktionen. Den levererades varje år strax innan jul och föranledde en del oro för mormor. Man levererade också till utlandet och i synnerhet till Tyskland. Inkomsterna från arbetsföreningen bidrog också till att finansiera räddningsskolan och kolportörsverksamheten. Mormor konstaterar efter en tid de allra fattigaste och mest vanvårdade i socknen nu ingick i ett hederligt fattigstånd. Detta innebar bl.a. att man hade kläder att ta på sig framför allt kyrkokläder som möjliggjorde kyrkobesök. Här menade hon var arbetsföreningen "en moralisk hävstång". FördjupningÖgonvittneJ. Allvins beskrivning av arbetsföreningenMathilda Foy berättar om arbetsföreningenMormor om arbetsföreningenBespisningsundret i KärdaVi blev hjälptaEn familj i Kulltorp blir hjälptEn hemmansägare blir återupprättadEn tolvårig forshedapojkes initiativExempel på hur föreningens verksamhet sprider sigBrevTill Wilhelm RappeFrån H.M. Konung Carl IV JohanFrån H.H. kronprinsessan JosefinEkonomiExempel på utbetalningar från 1850Jämförelser mellan att använda hela kassan eller bara räntan |
De fem rotarna var
Roteföretåndare från början var
Roteförestånderskan band sig också att regelbundet besöka de arbetande kvinnorna.
Några beställare i Sverige
Några beställare i Tyskland
Landshövdingen kommerNöden i Kärda socken och ryktet om den som spred sig till utlandet kom till Carl XIV Johans kännedom, vilket föranledde honom att skicka landshövdingen för att inspektera. Läs om detta i Mathilda Foys berättelse om arbetsföreningen.
|